Siffran för inflationsmålet kommer även i fortsättningen vara 2 procent per år. Men den siffran är inte möjlig att uppnå varje enskild månad, konstaterar Riksbanken. För att illustrera osäkerheten funderar man nu på att införa ett variationsband på 1 procentenhet både upp och ned, det vill säga att inflationen kan variera mellan 1 och 3 procent, på månadsbasis.
Man är också väldigt tydliga med att detta inte är ett målintervall.
Kanske kan intervallet illustrera den bristande precision som penningpolitiken har.
Enligt Göran Zettergren, senior ekonom på TCO, har Riksbanken även tidigare använt sig av ett variationsintervall, men gått ifrån det.
– Många missförstod det, ibland kanske för att man hade intresse av det. Folk tenderade att se det som ett målintervall. Jag tror inte att intervallet är så viktigt, men kanske kan det illustrera den bristande precision som penningpolitiken har.
Inför den pågående avtalsrörelsen var inflationsmålet ett stående inslag i diskussionerna. Svenskt Näringsliv hävdade att den låga inflationen inte gav utrymme för löneökningar, facket å sin sida hävdade att det krävdes löneökningar för att få fart på inflationen.
Intervall påverkar inte, tror TCO
Skulle ett variationsintervall kunna påverka kommande avtalsrörelse – skulle exempelvis arbetsgivarna kunna läsa in att inflationsmålet är uppnått trots att den bara är 1 procent?
– Den risken har funnits redan tidigare. Arbetsgivarsidan har ju sagt att inflationen är väldigt låg och att inflationsmålet inte kommer att uppnås, och att löneökningarna därför inte kan bli så höga. Vi har haft en så lång tid med låg inflation att trovärdigheten i inflationsmålet är tveksamt. Ett intervall varken löser problemet eller förvärrar det, säger Göran Zettergren.
Ytterligare en förändring som riksbanken överväger rör själva inflationsmålet. Hittills har det definierats som den årliga förändringen i konsumentprisindex, KPI. Nu överväger Riksbanken att istället att mäta förändringen i KPIF.
Skillnaden är att man i KPIF räknar med en fast ränta, som till skillnad från KPI inte påverkas av att Riksbanken ändrar styrräntan.
På så vis får man bort en felkälla i beräkningarna av inflationen.
TCO positivt
Göran Zettergren är positiv till förändringen.
– Jag ser inga problem, utan bara fördelar. I praktiken innebär det en kodifiering av den förda politiken. Det operativa målet för Riksbanken har varit KPIF, men man har utvärderat utifrån KPI.
Nu väntar en remissrunda för Riksbankens övervägande. Skulle man besluta om att införa förändringarna förväntas de kunna användas första gången vid det penningpolitiska mötet i september 2017.