Facken: Regeringens EU-politik är för defensiv

Det finns en konflikt mellan fackföreningsrörelsen och regeringen om vad som är viktigast för ett starkare EU. Regeringen stramar åt i sina övergripande prioriteringar inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget 2021-2027.

TCO och LO å sin sida vill satsa på vidareutbildning, kompetensutveckling, social dialog, och ett starkare partssamarbete på arbetsmarknaden. På så vis vill fackföreningsrörelsen öka sysselsättningen och stå emot Europas populistiska och högerextrema krafter.

”Regeringen borde markera hårdare, och skapa förutsättningarna för ett mer socialt Europa.”

– Jag tycker att regeringen borde markera hårdare, och skapa förutsättningarna för ett mer socialt Europa, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark som också sitter i Europafackets styrelse.

EU befinner sig i en existentiell kris menar hon. Därför hade hon önskat att regeringen prioriterat fler och bättre jobb, välfungerande trygghets- och omställningssystem, och en stärkt dialog mellan arbetsmarknadens parter. Eva Nordmark håller visserligen med om att det efter Brexit inte finns förutsättningar för att öka EU:s budget, men:

– Det handlar om omfördelning. EU måste ta ansvar. Gemensamt måste vi hjälpas åt att säkerställa att medlemsländer tar steg åt rätt håll och stärker sin partssamverkan, den sociala dialogen och trygghets- och omställningssystemen.

”Framför allt bör regeringen understryka vikten av partssamverkan.”

Hon får medhåll av LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin.

– Framför allt bör regeringen understryka vikten av partssamverkan. En hållning den svenska regeringen i grunden har, men som förtjänar att tydligt uttryckas gentemot de andra medlemsländerna.

De fackliga centralorganisationerna anser alltså att regeringen är för defensiv i sina prioriteringar inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget – ett budgetförslag ska vara klart senast i början av 2018. Ett skakigt EU, menar man, behöver visa styrka och beslutsamhet och tackla arbetslösheten. Men finansminister Magdalena Andersson gör en annan bedömning. För när britterna nu lämnar EU riskerar Sverige att få betala mer i EU-avgift om inte regeringen är tuff i budgetförhandlingarna.

– Det handlar om vad som är mest akut här och nu. Det är en tydlig prioritering, säger hon till Arbetsvärlden

Ingenstans i era prioriteringar nämns jobb, sociala frågor, omställning och trygghet. Samtidigt är 21 miljoner arbetslösa i EU.

– Vi ska naturligtvis använda EU-budgeten för att på olika sätt stärka jobb och tillväxt i EU. Men till syvende och sist kommer vi inte att få full sysselsättning i EU via EU-budgeten. Utan det handlar om att nationellt föra en bra politik för tillväxt och sysselsättning.

”Det är jätteviktigt att ha en bra dialog med de sociala parterna, men det gör vi inte via EU-budgeten.”

TCO tycker att regeringen borde hårdare markerat sociala frågor och kompetensutveckling i budgetprioriteringarna. LO saknar skrivningar om att stärka dialogen med arbetsmarknadens parter och om ett socialt Europa. Vad svarar du fackföreningsrörelsen?

– Det är jätteviktigt att ha en bra dialog med de sociala parterna, men det gör vi inte via EU-budgeten. EU-budgeten handlar om vilka pengar vi använder, inte vilka dialoger vi har.

TCO och LO tycker att regeringen i grunden har en bra EU-politik men är för defensiv i de övergripande prioriteringarna. Håller du med?

– Men vi säger ju att både säkerhet och migration är viktiga frågor. Liksom konkurrenskraft och forskning. Av konkurrenskraft skapas jobb.

Så konkurrenskraft rymmer sysselsättningsfrågor?

– Absolut.

För att klara den internationella konkurrensen anser Eva Nordmark att EU-pengar ska ”användas till vidareutbildning i medlemsländer med bristfälliga omställningssystem”, att ”Europa måste investera i inkluderande och jobbskapande tillväxt”. Åsikter som LO delar.

Är inte det frågor för EU att lösa gemensamt?

– Det är inte uppenbart för mig att vi ska sköta den typen av frågor på EU-nivå. Utan det är viktigt att de nationella parlamenten tar ansvar för dem.

Brexit minskar budgeten men ökar medvetenheten

Hur skulle du beskriva regeringens prioriteringar inför budgetförhandlingarna?

– När ett land lämnar (Storbritannien) kan vi inte fortsätta som om ingenting har hänt. Man måste mätta munnen efter matsäcken och minska EU-budgeten.

Hur uppfattar du läget i EU just nu?

– Att Brexitkrisen ökat sammanhållningen i EU. Att beslutsamheten hos oss andra stärkts om att EU är någonting som ska fungera, och att vi är mer medvetna om vilka fördelar det finns med att vara med i EU. Vi har än en gång fått upp ögonen för vilket fantastiskt samarbete EU är.