Forskare knutna till Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur gigjobb kan leda vidare till nya jobb för jobbsökande. Bakgrunden till studien är bland annat den förhoppning som flera, däribland företrädare för Arbetsförmedlingen haft om att gigjobb ska fungera som instegsjobb till arbetsmarknaden.
– Den aspekten intresserade oss initialt för frågan: Vilken funktion fyller de här jobben? säger Adrian Adermon.
Inom ramen för ett experiment som utfördes 2018 har forskarna skickat ut 10 000 jobbansökningar till 3 300 annonser i Platsbanken utan krav på eftergymnasial utbildning eller tidigare arbetslivserfarenhet.
Adrian Adermon. Foto: IFAU.
Gigerfarenhet stärkte inte gruppens attraktivitet
De fiktiva jobbansökningarna innehöll slumpmässigt varierade uppgifter om den sökandes arbetslivserfarenhet. Samtliga avsändare var unga män och hade antingen ett arabisk- eller svenskklingande namn.
De fiktiva ansökningarna med svenskklingande namn hade betydligt högre chans att få ett positivt besked. Grafik: IFAU.
Gruppen med svenskklingande namn fick betydligt oftare positiva svar på sina ansökningar: 19,6 procent av de som angett gigerfarenhet mottog svar, att jämföra med 10,1 procent för gruppen med arabiskklingande namn. De med arabiska namn ökade heller inte sina chanser genom att ange erfarenhet från traditionellt arbete.
– Vi är inte förvånande av resultaten, för vi känner till att det är en väldigt hög grad av diskriminering från tidigare studier. Men den höga graden av diskriminering är ändå nedslående, säger Adrian Adermon.
Värderar majoritetsgruppens erfarenheter högre
För gruppen med svenskklingande namn uppmättes en tydlig skillnad mellan att ha gått arbetslös och ha angett gigarbete eller traditionellt arbete. 17,3 procent av de arbetslösa mottog positiva svar, medan siffran var 21,3 för dem med erfarenhet från traditionellt arbete.
Om studien
Rapportförfattarna har gjort en så kallad korrespondensstudie där 10 000 fiktiva ansökningar skickades till 3 300 jobbannonser från Arbetsförmedlingens sida Platsbanken. Studien genomfördes 2018 och publicerades den 9 december 2020.
10 000 ansökningar – är det etiskt försvarbart att lasta så många ansökningar på företag som rekryterar personal?
– Vi resonerade kring det. Dels är det här i linje med tidigare studier, det är en etablerad norm i tidigare forskning och argumentet bottnar i att vi måste väga belastningen vi utsätter arbetsförmedlarna för mot den samhällsnytta studien kan innebära. Sedan införde vi också inbyggda spärrar för att inte belasta enskilda arbetsgivare med för många ansökningar och besvarade förfrågningarna så fort som möjligt, säger Adrian Adermon.
Namnen på de fiktiva ansökningarna varierades mellan svensk- eller arabiskklingande för att kunna undersöka om gigerfarenhet värderas olika för dessa grupper. Även erfarenheten varierades mellan traditionell arbetslivserfarenhet, gigjobb respektive arbetslöshet.
Därutöver visade experimentet inte på några skillnader för gruppen med arabiskklingande namn om de angav att de saknade arbetslivserfarenhet.
”Resultaten tyder på att arbetsgivare värderar erfarenhet från gigjobb högre än arbetslöshet, men inte lika högt som erfarenhet från ett traditionellt jobb – men bara om den sökande tillhör majoritetsgruppen”, skriver forskarna i rapporten.
– Det är förvånande att de här arbetslivserfarenheterna inte verkar hjälpa personer med arabiskklingande namn alls, säger Adrian Adermon.
Han betonar att forskningsläget visserligen är tunt kring den betydelsen för arbetssökande av de nya gigjobb som uppstått på arbetsmarknaden och konstaterar:
– Det finns en potential i den här typen av nya plattformar, till effektivare matchning mellan beställare och utförare. Men det finns mycket kvar att utreda vad som är de rätta formerna för det.
– Någonstans måste politiken förhålla sig till den här utvecklingen. Hur mycket ska vi reglera den här nya marknaden? Vårt resultat i den här rapporten är en av många pusselbitar att beakta när man ska tänka kring det här.