I höstas aviserade Nordea att banken skulle göra betydande nedskärningar i de nordiska länderna: totalt skulle cirka 4 000 anställningar och 2 000 konsulter bort. Utåt rör det sig om en omorganisation som bland annat motiveras av digitaliseringen.
Men Svenska Dagbladet rapporterar om hur Nordea samtidigt expanderar kraftigt i Polen. Trots att banken inte har ett enda bankkontor i landet sedan 2013 har Nordea i dag 2 700 tjänster där, skriver tidningen – nästan en fördubbling jämfört mot två år innan och snart lika många som i Norge.
Budet från bankledningen är att det är lättare att få tag på IT-kompetens i Polen. Bankanalytikern Andreas Håkansson på Exane BNP Paribas gissar dock i en kommentar till Arbetsvärlden att det snarare handlar om kostnader.
Ulrika Boëthius, förbundsordförande Finansförbundet. Foto: Christian Gustavsson
Det tror även Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet.
– Det är mycket möjligt att man kan hitta IT-kompetens till det man anser är rätt pris, säger Ulrika Boëthius, som tycker att outsourcing till Polen är särskilt olycklig med tanke på den senaste tidens utveckling mot begränsningar i landets demokratiska processer.
Sedan partiet Lag och Rättvisa bildade regering 2015 har domstolarnas självständighet begränsats. Staten har direkt kontroll över public service, som har krav på sig att stärka publikens patriotism, och mediers möjlighet att rapportera från parlamentet har också begränsats. Reformerna har lett till flera varningar från EU och hot om sanktioner.
Man har inte kunnat förutse hur medarbetare och kunder reagerar på de beslut man tagit.
Polacker hedrar Piotr Szczesny som den 6 oktober 2017 tände eld på sig själv i protest mot regeringspartiets reformer som han ansåg hotade demokratin. Bilden är tagen den 6 november 2017. Foto: AP Photo/Czarek Sokolowski
Ulrika Boëthius tror också att kostnadsbesparingarna på kalkylbladet kanske inte leder till faktiska besparingar. Det finns många faktorer att titta på utöver lönekostnaderna.
– Många företag ångrar sig. De flyttar ut verksamheter och upptäcker att det inte var så lätt att få det att fungera med språkbarriärer, kompetens, relationer och samarbete. Och så flyttar de tillbaka. Nordea kan mycket väl ångra sig, säger Ulrika Boëthius.
Hon tillägger att Nordea har uppvisat just en bristande förståelse för psykologiska effekter av sina beslut.
– Man har inte kunnat förutse hur medarbetare och kunder reagerar på de beslut man tagit. Exempelvis gjorde beskedet om att man vill flytta huvudkontoret till Finland att många kunder blev upprörda. Sådana här beslut skapar en bild av Nordea som kanske inte är så positiv, säger Ulrika Boëthius.
Hur kan facket påverka i sådana här situationer?
– Vi kan sträva efter att få gehör för goda argument i medbestämmandeförhandlingar, där vi kan lyfta att flytt av verksamhet skapar många hinder med samarbete, språk och kommunikation, säger Ulrika Boëthius.