Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Antalet tjänstemän i korttidsarbete väntas öka Klädjätten Hennes & Mauritz är ett av de som stora företagen som redan permitterat tusentals av sina anställda med anledning av coronakrisen. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Antalet tjänstemän i korttidsarbete väntas öka

Coronakrisen Drygt 172 000 anställda är nu korttidspermitterade. Men siffrorna för tjänstemännen släpar efter och väntas stiga.
– Situationen är allvarlig och oroande. Vi gör allt vi kan för att bidra till stabilitet, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef hos Unionen.
Göran Jacobsson
20 apr 2020

I fredagseftermiddag var det 172 455 personer som omfattades av korttidsarbete. Arbetsförmedlingens statistik visar att 56 100 har varslats om uppsägning sedan 1 mars och det är 50 000 fler än under mars och april förra året. Sedan 1 mars har 82 000 anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Det är drygt 40 000 fler än för samma period för ett år sedan.

På fredagsmorgonen sammanställde LO uppgifter från sina förbund. Det är nu 128 000 arbetare som har korttidsarbetet och huvuddelen av dem är permitterade på 60 procent av arbetstiden. Det är framför allt inom industrin, handeln och hotell och restaurang som anställda har korttidsarbete. IF Metall hade på fredagseftermiddagen 1 524 lokala avtal om korttidsarbete och det var då 62 854  metallarbetare som var korttidspermitterade.

Tommy Andersson är chef för LO:s avtalsenhet. Han säger:

– Korttidsarbetet är bra. Människor har kvar sina anställningar. Företagen övervintrar och kan komma igång snabbt igen efter krisen.

Hans enda invändning är att anställda borde kunna vara permitterade på heltid och få ersättning. Det är 9 av de 14 LO-förbunden som rapporterar om korttidsarbete. Bland annat byggfackens medlemmar berörs inte av krisen.

Tommy Andersson. Foto: LO.

Någon motsvarade sammanställning finns inte hos TCO. Skillnaden mellan Tillväxtverkets siffror och LO:s sammanställning är drygt 40 000. Unionens Martin Wästfelt tror dock att det är en alldeles för låg siffra när det gäller hur många tjänstemän som är korttidspermitterade, men hans uppfattning är samtidigt att det är färre tjänstemän än arbetare som har korttidsarbete. Inte minst för att det är branscher med stor andel arbetare som drabbats hårdast av Coronakrisen.

–  Vi har inte hunnit med statistiken. Förhandlingstrycket har varit otroligt sedan mitten på mars. Vi har haft 10 000 förhandlingar om korttidsarbete och en del av dem har också handlat om uppsägningar. Vi har haft sådana förhandlingar i princip i alla branscher, säger Martin Wästfelt.

Ersättningsnivåer för dem med korttidsarbete:

-    20 procents permittering ger 96 procent av den tidigare lönen

-    40 procents permittering ger 94 procent av den tidigare lönen

-    60 procents permittering ger 92,5 procent av den tidigare lönen

-    80 procents permittering ger 88 procent av den tidigare lönen(enligt regeringens presskonferens om den nya permitteringsnivån)

Lönetaket för stödet är 44 000 kronor i månaden.

+ Expandera

För att få del av det ekonomiska stödet för korttidspermittering krävs ett centralt avtal. Det finns omkring 200 sådan centrala överenskommelser och de omfattar 3 miljoner anställda.. Unionen har 60-70 centrala avtal om korttidsarbete. Regeringen har flera gånger ändrat utformningen av korttidsarbetet. Med varje regeringsbeslut har de centrala avtalen förhandlats om.

För att göra en ansökan måste fack och arbetsgivare lokalt komma överens om korttidsarbetets utformning.

Anna Weihe, presschef hos Teknikföretagen, berättar att många medlemsföretag ännu inte sökt stöd för korttidsarbete eftersom det varit oklarheter kring reglerna. En del av dem har dock börja tillämpa korttidsarbete, eftersom det går att söka retroaktivt.

Hon säger dessutom att det i första hand är fordonstillverkarna och deras underleverantörer som tillämpar korttidsarbete. Hos dem är de anställda permitterade 40 eller 60 procent av arbetstiden.

Tillväxtverkets statistik visar att det är Stockholm, Skåne och Västra Götaland som korttidspermitteringar tillämpas i störst omfattning. Det är betydligt färre i Norrbotten, Jämtland och på Gotland som är korttidspermitterade. Det beror förmodligen på att det bor färre människor i de delarna av landet.

Och det är framför allt människor som jobbar med tillverkning, i handeln, inom hotell- och restaurangbranschen samt de som arbetar med kultur, nöje och fritid som är korttidspermitterade. I en del län, bland annat Stockholm, är det även människor som jobbar med juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, som är korttidspermitterade i stor omfattning.

Unionens Martin Wästfelt är liksom LO:s Tommy Andersson nöjd med korttidsarbetet och pekar på att facket varit med och utformat lagstiftningen. Och han tycker att systemet funkar. Tillväxtverket hanterar ansökningarna fort och pengarna betalas snabbt ut.

Anställda borde kunna få kompetensutveckling under den lediga tiden

Han har dock tre invändningar. Han är kritisk mot att korttidsarbete kan användas under uppsägningstiden. Det tycker han strider mot grundidén, som är att se till att folk behåller sina anställning. Han tycker även att lönetaket på 44 000 kronor i månaden är för lågt.

– Dessutom anser jag att anställda borde kunna få kompetensutveckling under den lediga tiden.

Osäkert om alla vänder sig till Arbetsförmedlingen

Den stora uppgången av nyanmälda hos Arbetsförmedlingen på runt 40 000 personer sedan 1 mars är troligen till största delen visstidsanställda som förlorat sina jobb till följd av Coronakrisen. De tillsvidareanställda som sägs upp kommer senare till Arbetsförmedlingen, eftersom den kortaste uppsägningstiden en tillsvidareanställd kan ha enligt Lagen om anställningsskydd är en månad. Dessutom är det tänkbart att 40 000 arbetslösa visstidsanställda är i underkant eftersom det inte är säkert att alla visstidsanställda som förlorat sina jobb anmäler sig till Arbetsförmedlingen.

Regeringen har flera gånger ändrat utformningen och utökat omfattningen av korttidsarbetet. Foto Henrik Montgomery / TT

Bakgrund: Korttidsarbete

Korttidsarbete innebär att staten betalar en del av lönen för anställda som går ner i arbetstid. Tidigare har det varit möjligt att minska arbetstiden med 20, 40 eller 60 procent och sedan i slutet på förra veckan är det även möjligt att minska med 80 procent.
Regeringen har beslutat om korttidsarbete i tre omgångar. I mitten på mars kom första beslutet som innebär att korttidsarbete införs med 20, 40 och 60 procents minskning av arbetstiden. Senare bestämdes att korttidsarbete även kan användas under uppsägningstiden. Och i förra veckan kom beslutet att det även ska vara möjligt att minska arbetstiden med 80 procent.
Den första delen av korttidspermittering kan användas under sex månader och med en möjlighet att förlänga i tre månader. 80 procents permitteringen gäller under maj, juni och juli.

+ Expandera

Martin Wästfelt pekar på att nyanmälningarna hos Arbetsförmedlingen ökar så snabbt och så mycket. Han jämför med krisen på 90-talet och säger att de osäkra anställningarna är mycket mer omfattande idag.

De som varslas om uppsägning finns i stor utsträckning i samma branscher som har stor omfattning av korttidarbete, Mellan 1 mars och 12 april har de flesta varslen lagts i hotell- och restaurangbranschen. En stor del av de varslade finns även inom det som Arbetsförmedlingen beskriver som uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster. Dessutom har många som arbetar inom handel, tillverkning samt transporter och magasinering varslats. Däremot har ingen som jobbar med mineralutvinning eller med leverans av gas, värme och kyla varslats. Och mycket få har hotas av uppsägning inom jordbruket, offentlig förvaltning, vård och omsorg samt utbildning.

Ökning av tjänstemän till Trygghetsrådet

Martin Wästfelt vet inte exakt hur många tjänstemän som varslats om uppsägning, men han känner till att det den senaste dryga veckan skett en ökning av antalet tjänstemän som vänt sig till TRR, trygghetsrådet, vars uppdrag är att hjälpa uppsagda tjänstemän med omställning och nya anställningar.

Coronakrisen sätter stor press på förhandlingssystemet.

– Det har varit en stor kraftsamling. Hittills har vi klarat det bra att i högt tempo hantera många förhandlingar. Systemet står pall, säger Martin Wästfelt.

Han säger också att facket måste förbereda sig på en osäker utveckling med bland annat betydligt fler konkurser och en allt snabbare strukturomvandlingen i exempelvis sällanköpshandeln. En möjlig utveckling är också att resandet minskar och att många möten i framtiden ersätts av digitala träffar.

Göran Jacobsson
20 apr 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.