Arbetsgivarna kräver fri uppsägningsrätt

På pappret är parternas utgångspunkter någorlunda lika när förhandlingarna i den privata sektorn startar nu i maj. Över deras huvud hänger hotet om en kraftig utvidgning av arbetsgivarens lagliga rätt att göra undantag från turordningen vid uppsägningar.

PTK kräver att överenskommelsen innehåller regler som ger anställningsskydd, ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, trygghet vid omställning och kompetensutveckling.

Tanken är att bygga om anställningsskyddet helt och hållet

Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv vill också se fyra delar: Ett reformerat anställningsskydd, starkare incitament för kompetensutveckling (skatteavdrag för arbetsgivare), effektivare omställningsstöd och en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som täcker fler.

Men likheten är chimär.

Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv kräver fri uppsägningsrätt, inte bara vid arbetsbrist utan i alla situationer ska anställningsavtalet kunna hävas. Det var krav som framfördes i en intervju med Arbetsvärlden redan i januari av Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe.

– Tanken är att bygga om anställningsskyddet helt och hållet. Fokus ska ligga på möjligheterna att få nytt jobb eller byta jobb, inte på att hänga kvar i den anställning som man redan har, säger han.

Vill avskaffa saklig grund

Arbetsgivarna vill ta bort begreppet saklig grund vid uppsägning.

– Ja, vi har ju spärrar mot särskilt elakartade uppsägningar som bland annat strider mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. I övrigt ska uppsägningsrätten vara fri, men med olika hög kostnad beroende på hur länge man har varit anställd.

Ersättningen måste vara realistisk så att en arbetsgivare faktiskt kan säga upp personal när det behövs, det får inte vara för dyrt att säga upp, konstaterar Anders Weihe. Tanken med olika höga kostnader är att arbetsgivaren ska göra en bedömning av om det är bättre att kompetensutveckla den äldre arbetstagaren än att ta höga kostnader för avgångsersättningen, enligt Weihe.

– I en arbetsmarknad där man kommer att behöva byta anställning flera gånger under en yrkeskarriär gäller det en uppsägning innebär en så liten stigmatisering som möjligt och samtidigt få en större dynamik på arbetsmarknaden så att det är lätt att få ny anställning.

Facket säger nej

Fri uppsägningsrätt är ett hårdsmält krav för den fackliga sidan. När las infördes 1974 avskaffades den, men hade då redan inskränkts i många kollektivavtal och fanns inte alls på det statliga området.

Niklas Hjert.

Nu avvisar Unionens förhandlingschef och PTK:s förhandlingsledare Niklas Hjert arbetsgivarnas krav redan innan förhandlingarna inletts.

– För PTK är detta inte aktuellt. Förslaget är fullständigt otänkbart.

För de anställda är det oerhört viktigt att en uppsägning är sakligt grundad och kan prövas i förhandlingar och domstol. Det lokala fackliga inflytandet är också väldigt viktigt för förbunden i PTK.

När parterna för fem år sedan förde liknande förhandlingar var man långt framme i diskussionen om ett utökande av undantagen för alla privata arbetsgivare. Alla företag skulle få göra en eller två undantag per driftsenhet var ett förslag.

Men Saco-förbunden sa nej, med motiveringen att dagens las fungerade bra. Vid uppsägning av akademiker användes nästan varje gång avtalsturlistor som gjorde avsteg från regeln sist in först ut.

Camilla Frankelius.
Foto: Christine Olsson / TT

Då betonade Saco-sidan det lokala fackliga inflytandet som en hörnsten i en kommande uppgörelse. Även nu säger man samma sak.

– Det är oerhört viktigt med rätt till lokala förhandlingar i olika delar som rör den egna arbetsplatsen. Vi tycker fortfarande att las fungerar bra. För arbetsgivarna är det väldigt lätt att säga upp medarbetare, säger Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius.

Vi förhandlar inte för att lösa politikernas problem

PTK har en enig styrelse och enig förhandlargrupp bakom sig när förhandlingarna nu inleds. De känner trycket från politikerna efter att centern och liberalerna har drivit fram hotet om lagstiftning ifall parterna inte inför fler undantag för arbetsgivarna.

– Vi förhandlar inte för att lösa politikernas problem. Det är ingen grund för våra förhandlingar. Vi går in i dem för att få förbättringar för våra medlemmar, säger Niklas Hjert.

Han understryker att politikerna inte ska lägga sig i hur parterna löser olika problem på arbetsmarknaden.

– Om vi ska få långsiktigt hållbara lösningar måste parterna bli överens om dem. Turordning och undantag har varit en stridsfråga hur länge som helst, men politiska lösningar tror jag inte skapar långsiktiga lösningar.

För att lyckas i förhandlingarna måste parterna diskutera även andra frågor än vad som tas upp i regeringsunderlaget, det så kallade 73-punktsprogrammet, och i direktivet till las-utredningen, poängterar Hjert.

– Men undantag kan vara en punkt i de här förhandlingarna, men vi får se vilka frågor som kommer upp när vi drar igång dem.

Camilla Frankelius håller med, fast det var just diskussionen om arbetsgivarnas ökade möjlighet att fritt välja och risken för godtycke som gjorde att Saco sa nej till en uppgörelse förra gången.

– I frågan om undantag behöver vi naturligtvis komma med något förslag.

Kompetensutveckling i centrum

För PTK är villkoren för kompetensutveckling en oerhört viktig fråga. För fem år sedan handlade frågan framför allt om individens ansvar för kompetensutveckling vid sidan av det som arbetsgivaren gav och möjlighet att själv studera.

– Under åren sedan dess har vi sett en förändring. Arbetsgivarnas insatser på kompetensutveckling har minskat. Nu behöver vi få förbättrade möjligheter till kompetensutveckling i anställningen, säger Niklas Hjert.

Även denna gång kommer PTK att kräva statligt stöd till bland annat kompetensutveckling. För fem år sedan krävdes skattelättnader för avsättningar till kompetensutveckling samt ändringar i reglerna för vuxenstudiestöd. Den här gången kan andra konstruktioner vara nödvändiga. Exakt vad vet inte parterna innan de kommit en bit i förhandlingarna.

Men parterna har inte bara dessa svåra förhandlingar framför sig. Nästa vår är det avtalsrörelse.

– Om vi ska lyckas kräver det statens involvering. Vi måste i ett tidigt skede av förhandlingarna klara ut vad staten är beredd att göra, säger Niklas Hjert.

Det är knappast troligt att dessa förhandlingar blir klara i tid med utredningens förslag, som läggs fram om ett år. Hösten 2020 ska riksdagen behandla lagförslag i frågan, enligt planerna.

Men parterna har inte bara dessa svåra förhandlingar framför sig. Nästa vår är det avtalsrörelse. Facken inom industrin ska sätta riktmärket för löneökningarna storlek senaste den sista mars 2020. Därutöver ska 500 kollektivavtal förhandlas. Förberedelserna blir intensiva under hösten och redan före jul ska parterna inom industrin byta krav. Allt detta verkar inte vara något som politikerna tänkt på när de satt sin tidsplan.