Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Parterna skeptiska till Medlingsinstitutets nya uppdrag Åsa Forsell, TCO och Edel Karlsson Håål, Svenskt näringsliv.

Parterna skeptiska till Medlingsinstitutets nya uppdrag

Jämställdhet Arbetsmarknadsdepartementet har gett Medlingsinstitutet i uppdrag att kartlägga löneskillnaderna. Dessutom vill man tillsätta en utredning om hur brott mot till exempel lönekartläggning ska sanktioneras. Parterna vill i stället se större flexibilitet.
10 Jan 2018

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskar inte tillräckligt snabbt enligt regeringen. I genomsnitt skiljer det flera miljoner mellan deras livsinkomster. Arbetsmarknadsdepartementet har därför gett Medlingsinstitutet i uppdrag att kartlägga hur löneskillnaderna ser ut och påskynda en diskussion mellan fack och arbetsgivare om hur de ska minska. Den sista september ska institutet redovisa hur olika yrkens löner förändrats i förhållande till andra yrkesgrupper.

På TCO menar man att det är positivt att man kartlägger och synliggör löneskillnader mellan kvinnor och män, men påpekar att det inte är Medlingsinstitutet utan arbetsmarknadens parter som sköter lönebildningen.

− Och där är regeringen tydlig i uppdraget till Medlingsinstitutet när den skriver att det är arbetsmarknadens parter som ansvarar för lönebildningen, säger TCO:s utredare av jämställdhetsfrågor Åsa Forsell.

Medlingsinstitutet hade ett liknande uppdrag av regeringen 2015. Då analyserades dels om de centrala kollektivavtalen var konstruerade så att de underlättade för de lokala parterna att arbeta med lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv. Dels om de centrala löneavtalen var utformade för att minska skillnaderna i lön mellan män och kvinnor, och om de hade åstadkommit detta. Vilket de alltså inte gjort tillräckligt snabbt enligt regeringen.

Kartläggningen häromåret visade att andelen kvinnor i kvinnodominerade yrken minskar samtidigt som de ökar i mansdominerade yrken.

Vid granskningen 2015 tittade Medlingsinstitutet på relativlöneförändringarna mellan 2008 och 2013. I det nya uppdraget går man vidare och undersöker åren 2014 till 2017. På så vis hoppas regeringen få en bättre överblick över tid av hur löneskillnaderna mellan män och kvinnor förändrats.

Den viktigaste förklaringen till löneskillnader är att män och kvinnor jobbar inom olika yrken, vilka har olika lönenivåer. Fast här sker betydande förändringar. Kartläggningen häromåret visade att andelen kvinnor i kvinnodominerade yrken minskar samtidigt som de ökar i mansdominerade yrken. Ett faktum som, liksom att klassificeringen av yrken förändrats radikalt och idag innehåller drygt 20 procent fler yrken, gör att regeringen ser det som nödvändigt att uppdatera kartläggningen från häromåret.

Uppdraget till Medlingsinstitutet är en av två delar i den handlingsplan regeringen precis presenterat för jämställda livsinkomster. Den andra delen är att regeringen under våren vill tillsätta en utredning om behovet av effektivare sanktionsmöjligheter för att bestämmelserna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen efterlevs – hit räknas lönekartläggningar.

TCO anser att de aktiva åtgärderna ska kunna förhandlas mellan fack och arbetsgivare.

− TCO tycker att diskrimineringslagstiftningen behöver bli semi-dispositiv när det gäller aktiva åtgärder. Det vill säga att fack och arbetsgivare kan komma överens i avtal om reglerna för de aktiva åtgärderna, för att åtgärderna då blir bättre anpassade till olika branscher, säger Åsa Forsell.

Svenskt Näringslivs lönebildningsexpert Edel Karlsson Håål menar att regeringen skjuter över målet:

− Dels arbetar Medlingsinstitutet med övergripande data som inte alltid speglar det som sker ute i verksamheterna, dels fokuserar uppdraget på de centrala avtalen. Mycket av utvecklingen av lön och villkor sker verksamhetsnära. Det kommer det här uppdraget inte att närma sig.

Jag tror på morötter, på informerade val och värderingsförändringar.

Edel Karlsson Håål nämner lokala avtal med arbetstidsförkortningar inom vården i till exempel Göteborg och Jämtland – men där arbetet fortfarande är en heltidsanställning- högre pensionsavsättningar till poliser och lärares långa semester.

− Det skapar stora värden för medarbetarna men de syns aldrig. Allt sådant måste vägas in för att få en rättvisande bild. Därför blir Medlingsinstitutets sätt att undersöka det här ett trubbigt instrument.

Hur ser Svenskt Näringsliv på effektivare sanktionsmöjligheter för att bestämmelserna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen efterlevs?

− Självklart ska ingen diskrimineras på arbetsmarknaden. Men det kanske inte är vårt största problem. Jag tror på morötter, på informerade val och värderingsförändringar. Det är vi alla ansvariga för.

− Jag tror man kan arbeta smartare om man inte fastnar i lagstiftning utan adresserar andra drivkrafter. Ta delad föräldraförsäkring. Många idag vet inte att föräldraförsäkringen är jämt delad utan tror att det är pappamånader och resten tar mamman.

I grannlandet Island trädde vid årsskiftet en ny lag i kraft om lika lön för män och kvinnor. Företag och myndigheter som inte kan bevisa att lönerna mellan män och kvinnor är lika kan dömas till böter.

Jämställdhetsminister Åsa Regnér välkomnar lagen och säger till Sveriges Television att det är positivt när länder tar konkreta steg för att komma åt orättvisor som beror på kön.

10 Jan 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.