Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Ny isländsk lag ska eliminera löneskillnader Island har som första land i världen antagit en lag som tvingar arbetsgivarna att bevisa att de betalar jämställa löner. Foto: Kamilla Kvarntorp

Ny isländsk lag ska eliminera löneskillnader

Jämställda löner Island har som första land i världen stiftat en lag som tvingar arbetsgivare att bevisa att de inte lönediskriminerar. Hos spelutvecklaren CCP Games i centrala Reykjavik tror man att certifieringen kan locka fler kvinnor till företaget. Arbetsvärlden förklarar hur den nya lagen fungerar.
Kamilla Kvarntorp
7 Mar 2018

Välfärdsministeriet har varit nedringt sedan lagen trädde i kraft vid årsskiftet.

‒ Jag hade aldrig kunnat drömma om att lagen skulle få så här mycket uppmärksamhet. Island skrev under FN:s konvention om att avskaffa diskrimineringen av kvinnor 1980 så vi är ju skyldiga att förbättra villkoren för kvinnor och flickor, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir, chef för välfärdsministeriets jämställdhetsenhet, när vi träffas på ministeriet i slutet på februari.

Rósa Guðrún Erlingsdóttir, chef för välfärdsministeriets jämställdhetsenhet. Välfärdsministeriet fick i oktober 2017 ett intyg på att ministeriet betalar jämställda löner. Foto: Kamilla Kvarntorp.

En standard för att säkerställa att lika lön och förmåner betalas ut för arbete av lika värde togs fram av regeringen och arbetsmarknadens parter under perioden 2008 – 2012. Tanken var då att det skulle vara frivilligt för företag och myndigheter att använda sig av den så kallade lika-lön-standarden.  Men 2016 föreslog dåvarande välfärdministern Þorsteinn Víglundsson att standarden istället skulle bli en lag och gälla alla privata och offentliga arbetsgivare med minst 25 anställda. Förslaget röstades igenom i det isländska alltinget i juni 2017 med stöd av samtliga partier.

Syftet med att lagstifta är att eliminera löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

‒ Det går att vänta tills ingen motsäger sig en lagstiftning men då går utvecklingen väldigt långsamt framåt. Och det är en människorättsfråga att män och kvinnor får samma lön för arbete som har samma värde, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir.

Redan 1961 stiftade Island en lag om att lika lön ska betalas för lika arbete. Målet var att löneskillnaderna mellan kvinnor och män skulle vara borta 1967. Men trots att nästan 60 år har gått finns fortfarande en oförklarlig skillnad mellan kvinnors och mäns löner på 4,5 procent – till kvinnors nackdel.

Maríanna Traustadottír, jämställdhetsansvarig på Islands motsvarighet till LO, ASÍ, välkomnar att standarden nu har blivit lag och att företagen måste bevisa att de betalar jämställda löner.
Foto: Kamilla Kvarntorp

Rósa Guðrún Erlingsdóttir betonar att lönegapet inte försvinner enbart med den nya lagen.

‒ Vi måste också förmå unga kvinnor att inte arbeta deltid i lika stor utsträckning, och att studera ämnen som matematik och teknik som leder till arbeten med högre lön.

Maríanna Traustadottír, jämställdhetsansvarig på Islands motsvarighet till LO, ASÍ, tillägger att föräldrapenningen måste höjas så att fler pappor vill dela på föräldraledigheten. Maríanna Traustadottír välkomnar att standarden nu har blivit lag.

‒ Ibland måste förändringar tvingas fram. Nu måste företagen gå igenom sitt lönesystem och bevisa att de betalar jämställda löner. Bevisbördan ligger inte längre på den som anser sig vara diskriminerad, säger hon.

Även Hannes G. Sigurðsson, arbetsgivarorganisationen SA Business Iceands vice generaldirektör, tycker att standarden blev bra. Han ser positivt på att lönesättningen blir mer objektiv och transparent och räknar med att misstankarna om lönediskriminering på arbetsplatsen minskar. Han är däremot mycket kritisk till att det inte längre är frivilligt att följa standarden.

Arbetsgivarorganisationen SA Business Iceands vice generaldirektör, Hannes G. Sigurðsson, tror att många företag tvingas att anställa mer personal för att kunna följa den nya lagen.

‒ De flesta isländska företagen har ingen erfarenhet av standarder, så för dem innebär lagen en stor förändring i den dagliga verksamheten och extra kostnader. Många företag behöver förmodligen anställa extra personal enbart för att administrera standarden, säger han.

I praktiken innebär lagen att arbetsgivarna ska bevisa att de inte lönediskriminerar genom att utforma ett lönesystem grundat på lika lön-standarden.

Arbetsgivaren ska först kartlägga vilka tjänster som finns på arbetsplatsen, och sedan beskriva vilka arbetsuppgifter och vilket ansvar som ingår i varje tjänst. Arbetsuppgifterna ska därefter värderas, poängsättas, efter hur viktiga de är för organisationens verksamhet. För tjänster som får samma poäng ska samma lön betalas ut.

Men två personer som utför samma arbete behöver inte få exakt samma lön.

‒ 20 procent av lönen grundas på individuell kompetens. Om den ena till exempel talar fler språk och har nytta av sina språkkunskaper i tjänsten kan en högre lön betalas ut, säger Petra Baumruk juridisk rådgivare på välfärdsministeriet.

När lönesystemet har godkänts av revisorer från ett oberoende certifieringsföretag får arbetsplatsen ett intyg på att jämställda löner utbetalas. En logga delas också ut till godkända arbetsplatser, som de kan använda i sin marknadsföring. Det är sedan arbetsmarknadens parters uppgift kontrollera att företagen och myndigheterna följer standarden. De som inte betalar jämställda löner riskerar böter på motsvarande drygt 4 000 kronor per dag.

I en pilotstudie som genomfördes 2013-2016 deltog 17 företag och myndigheter. 75 procent av dem justerade lönerna, hur mycket varierade från fall till fall.

När lagen började gälla vid årsskiftet fanns det redan företag som frivilligt hade börjat implementera lika lön-standarden och blivit certifierade.

Sophie Froment, hr-chef på spelföretaget CCP Games, som följer lika lön-standarden frivilligt sedan 2016. Foto: Kamilla Kvarntorp

Ett av dem är spelföretaget CCP Games som tillämpar standarden sedan 2016.

‒ Vi kände oss säkra på att våra löner var jämställda och rättvisa. Men vi ville få det bekräftat av en extern part. Det är fantastiskt att internt kunna visa att vi är en jämställd arbetsplats. Spelbranschen är mansdominerad. Certifieringen kan göra det lättare att rekrytera kvinnliga medarbetare i framtiden, säger företagets hr-chef Sophie Froment, när vi träffas på huvudkontoret i hamnen i centrala Reykjavik.

På kontoret arbetar 210 personer från omkring 20 länder. Bolaget bad därför certifieringsföretaget att även kontrollera att lönerna var jämställda mellan isländare, och utländsk arbetskraft, som står för nästan 40 procent av personalen.

När standarden infördes var mycket av förarbetet redan gjort. Företaget uppdaterade sin jobbklassificering 2013, där det beskrivs vilka uppgifter och vilket ansvar som ingår i varje tjänst. Klassificeringen tog ett halvår och en stor utmaning var att få chefer på olika nivåer att prioritera arbetet. Men ingen extra personal behövde anställas för att genomföra arbetet. Det som var mest tidkrävande med att implementera lika lön-standarden var däremot att dokumentera verksamheten.

Steinar Palsson tycker att det är positivt att bolaget implementerade standarden på eget initiativ 2016.
”Om lönerna inte är jämställda behövs en lag. Det är obegripligt om en kvinna får lägre lön än en man om de gör samma jobb”, säger Steinar Palsson, speldesigner. Foto: Kamilla Kvarntorp

‒ Det var bara vissa rutiner som fanns nedskrivna. För att revisorerna skulle kunna granska verksamheten var vi tvungna att dokumentera alla processer. Det fanns till exempel ingen tydlig policy kring it-förmåner ‒ vilka som hade rätt att få ersättning för privata telefon- och internetabonnemang, säger Sophie Froment.

Revisorerna kommer till företaget två gånger per år för att granska lönesystemet. Hittills har de inte haft några synpunkter och lönerna har inte behövt justeras.

‒ Vid den första revisionen var vi nervösa. Vi visste ju om de skulle hitta något att anmärka på.

Island har som första land i världen antagit en lag som tvingar arbetsgivarna att bevisa att de betalar jämställa löner. Foto: Kamilla Kvarntorp

När det stod klart att standarden skulle legaliseras kände Sophie Froment sig stolt över att arbeta i en organisation som på eget initiativ valt att prioritera jämställda löner.

‒ Varför ska män och kvinnor eller islänningar och andra nationaliteter inte tjäna lika mycket om de har arbetsuppgifter som är lika mycket värda för företaget. Det vore orättvist. Det handlar inte om att alla ska få lika mycket betalt, utan om att ha ett internt system för att undvika diskriminering, säger hon.

Kamilla Kvarntorp
7 Mar 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.