Regeringens arbetsmiljöstrategi 2016-2020, som pekar ut fokusområden för arbetsmiljöpolitiken, börjar närma sig sluttampen och arbetet är igång att ta fram en ny strategi för kommande femårsperiod.
Tre prioriterade områden i den nuvarande strategin har varit nollvisionen mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsplatsolyckor, ett hållbart arbetsliv och psykosocial arbetsmiljö.
När Arbetsvärlden kontaktar de fackliga centralorganisationerna så är det tydligt att de senaste årens utvecklingar gör avtryck, inte minst frågan om distansarbete i och med coronapandemin.
Hemarbete påverkar gränserna för arbetet och gör att många upplever att arbetsmängden ökar
TCO:s ordförande Therese Svanström.
– Hemarbete påverkar gränserna för arbetet och gör att många upplever att arbetsmängden ökar vilket också ger upphov till stress och psykisk ohälsa, säger Therese Svanström, ordförande TCO.
Hon menar att vi inte minst måste fundera på vad som krävs av arbetsmiljöarbetet på distans.
– Vi behöver få mer kunskap om hur de digitala verktygen påverkar oss och hur arbetsgivaren kan leva upp till sitt arbetsmiljöansvar i hemarbetsmiljö.
Var fjärde tjänsteman har svårt att sluta jobba
TCO har nyligen låtit genomföra en Novus-undersökning om hur tjänstemännen upplever arbetet hemma under coronapandemin.
Sju av tio tjänstemän som jobbar hemma uppger att de trivs bra med det, men samtidigt saknar åtta av tio umgänget med kollegorna och en av fyra har haft svårt att avgränsa arbetet – och jobbar mer än de borde.
Saco lyfter också distansarbetet som ett viktigt område att titta närmar på, och menar att det kanske behövs nya ramar, avtal eller regleringar.
Therese Svanström, TCO, menar att regeringen bör slå vakt om fackens skyddsombud. Från politiskt håll vill exempelvis Sverigedemokraterna helt kasta ut facken från systemet med skyddsombud och inrätta ett nytt system med arbetsmiljörådgivare som är underställda Arbetsmiljöverket, och även Svenskt Näringsliv driver frågan.
– En annan viktig fråga i detta är formerna för skyddsombudsarbetet, hur de ska ha möjlighet att utföra sina uppdrag på distans. En central fråga för TCO är också att slå vakt om systemet med fackliga skyddsombud, säger Therese Svanström.
Ungefär 770 arbetsrelaterade dödsfall beror på stress.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har drivit frågan om att utöka antalet regionala skyddsombud och ge dem tillträde till arbetsplatser med kollektivavtal som inte har fackmedlemmar bland arbetstagarna, någonting som stött på patrull från samarbetspartierna C och L. Förslaget föll i arbetsmarknadsutskottet eftersom M, KD, SD, C och L var emot, vilket tidningen Arbetet rapporterat om.
I dag krävs att minst en arbetstagare är medlem i facket, vilket gör att skyddsombuden kan utestängas även om ombuden ser tydliga faror på exempelvis en byggarbetsplats med utstationerad arbetskraft.
Therese Svanström lyfter också, mot bakgrund av #Metoo och #blacklivesmatter, att diskrimineringsfrågor kan behöva ges större utrymme.
– Utöver etnisk diskriminering tror jag också att vi behöver lyfta upp frågan om åldersdiskriminering i arbetslivet, säger Therese Svanström.
Facken: Utvidga nollvisionen
Facken vill att regeringen breddar nollvisionen för dödsolyckor till att även gälla arbetssjukdomar och annan arbetsrelaterad dödlighet.
I en skrivelse till arbetsmarknadsdepartementet citerar akademikernas centralorganisation, Saco, en kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket från 2019 som visar att ungefär 770 arbetsrelaterade dödsfall beror på stress.
Saco efterlyser också mer kunskap om självmordsrisker kopplade till arbetet, då de har flera medlemsgrupper med högre självmordsfrekvens, exempelvis läkare och veterinärer. Även frågor om hot och våld, mobbning och trakasserier i arbetslivet vill Saco ge mer uppmärksamhet i arbetsmiljöstrategin.
Även TCO och LO vill utvidga nollvisionen mot dödsolyckor till att även omfatta arbetsmiljöer som leder till färre friska levnadsår. Carola Löfstrand, arbetsmiljöutredare på LO, menar att detta skulle vidga nollvisionen till att även gälla fler kvinnor.
Carola Löfstrand, arbetsmiljöutredare LO.
– Kvinnor drabbas i högre utsträckning av arbetssjukdomar som förkortar deras liv och det vill vi inkludera i nollvisionen. Hälsan ska inte behöva uppoffras för jobbet.
Under första halvåret 2020 har antalet anmälda arbetssjukdomar till Arbetsmiljöverket ökat med 60 procent, en ökning som är relaterad till covid-19. Totalt 85 procent av de ökade anmälningarna rör kvinnliga arbetstagare, och ökningarna är störst inom vård och omsorg.
– Första prioritet bör vara att arbetsmiljön ska vara så att man kan jobba utan att gå sönder i förtid på grund av jobbet.
I det arbetet tror vi också att företagshälsovården har en viktig roll att spela
Arbetsmiljöstrategin borde följas upp löpande och i samverkan med arbetsmarknadens parter. Och, framhåller Carola Löfstrand, det behövs fortsatt arbete med tillämpningen av Arbetsmiljöverkets föreskrifter för organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA.
– Inte minst för att minska den skadligt höga arbetsbelastningen, sexuella trakasserier och förebygga ohälsa genom en sund förläggning av arbetstiden. I det arbetet tror vi också att företagshälsovården har en viktig roll att spela, säger Carola Löfstrand.
Arbetslivskriminalitet i fokus
Anna Bergsten, jurist och arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, lyfter upp arbetslivskriminalitet som en viktig fråga för regeringen att ta tag i.
– Det är väldigt angeläget att regeringen lyfter in åtgärder mot arbetslivskriminalitet i strategin, vilket kan inkludera allt från skattebrottslighet till svart arbetskraft och människohandel, säger Anna Bergsten.
Carola Löfstrand, LO, håller med:
– Vi vill också se uthålliga krafttag mot arbetslivskriminaliteten, där exempelvis svartjobb, utnyttjande av migrantarbetare, skattesmitningar och brott mot arbetsmiljölagstiftningen hänger ihop.
Svenskt Näringsliv vill också att den nya arbetsmiljöstrategin får ett arbetsgivarperspektiv.
Det behövs utbildningsinsatser för att utbilda fler arbetsmiljöingenjörer och företagsläkare
Anna Bergsten, jurist och arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv. Foto: Ernst Henry Photography AB
– Det är viktigt att det finns ett tydligt arbetsgivarperspektiv i den nya arbetsmiljöstrategin eftersom det de facto är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Det behövs åtgärder som förbättrar förutsättningarna för arbetsgivaren att skapa en god arbetsmiljö, säger Anna Bersgren.
Som exempel nämner hon råd och stöd med fokus på små- och medelstora företag, och regelförenklingar.
– Det ska vara lätt att göra rätt, säger Anna Bergsten.
Arbetstagaren måste signalera till arbetsgivaren när man upplever problem
Samtidigt menar hon att det är viktigt att man också lyfter in arbetstagarens ansvar i arbetsmiljöarbetet som redan i dag finns med i arbetsmiljölagen.
– Det vill säga att arbetstagaren måste signalera till arbetsgivaren när man upplever problem, exempelvis om man känner oro, har ont i axlarna eller får andra besvär. Det är viktigt att det framgår att arbetstagaren också har ett ansvar.
Varnar för kompetensbrist
En konkret fråga som Svenskt Näringsliv driver är att få fler nyckelkompetenser på plats.
– Vi driver på för att det behövs utbildningsinsatser för att utbilda fler arbetsmiljöingenjörer och företagsläkare eftersom vi har en akut kompetensförsörjningsbrist i de här yrkesgrupperna. De är viktiga pusselbitar i arbetsmiljöarbetet, säger Anna Bergsten.
Facken vill utvidga nollvisionen för dödsolyckor på arbetet till att även gälla andra former av arbetsrelaterade dödlighet. Vill ni också det?
– Nollvisionen är jätteviktig och där är vi helt överens om att man varken ska dö eller skadas på jobbet. Sedan är det kanske svårt att göra gränsdragningen mellan vad som är arbetsrelaterat och inte när man breddar begreppen i nollvisionen. Därför vill jag inte kommentera en utvidgning innan jag ser hur det är formulerat, säger Anna Bergsten.