Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

Olyckligt att tilläggsförsäkringar behövs anser generaldirektören

Sjukförsäkringen Kollektivavtalade försäkringar spelar en allt större roll för att ge en rimlig ersättning vid sjukdom. Men regeringens egen expertmyndighet är kritisk till denna modell, eftersom den är otymplig och spretig.
Olyckligt att tilläggsförsäkringar behövs anser generaldirektören
Per Molander, Inspektionen för socialförsäkringen.
25 Jun 2015

– Det är otympligt med två parallella system som levererar samma sak. Den allmänna sjukförsäkringen borde höjas så att de flesta klarar sig på den, säger Per Molander, generaldirektör på Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).

Nyligen kom ISF med en rapport där man konstaterar att sjukersättningen har urholkats under de senaste decennierna. ISF varnar för att tilltron och betalningsviljan till den offentliga försäkringen riskerar att minska.

I takt med att allt färre har fått ett tillräckligt ekonomiskt skydd från sjukförsäkringen har arbetsmarknadens parter träffat avtal för att täcka upp inkomstbortfallet. Det gör att de allra flesta som täcks av kollektivavtal får ut 90 procent vid sjukdom, även de som tjänar över taket i sjukförsäkringen på 27 800 kronor i månaden.

”Det är löntagarorganisationernas svar på att staten inte levererat det man förväntade sig.”

Men denna situation är problematisk av flera skäl. Minst 10 procent av alla löntagare omfattas inte av kollektivavtal och har därför inte rätt till utfyllnad. Dessutom beräknas ytterligare 25-30 procent gå miste om den, eftersom de inte känner till att man måste ansöka om den. En tredje nackdel är att ersättningsnivåer och riskpremier är olika i olika avtal. Per Molander påpekar att detta strider mot en gammal princip om riskutjämning i försäkringssystemen.

– Dessutom finns det en extra kostnad i att ha två parallella administrativa system. Det är också en märklig ordning att kommersiella aktörer får tjäna pengar på detta.

Borde gå att rätta till

ISF:s generaldirektör har dock full förståelse för att parterna har tecknat dessa försäkringar.

– Det är löntagarorganisationernas svar på att staten inte levererat det man förväntade sig. När staten inte vidmakthåller sitt åtagande har parterna avstått löneutrymme för att kunna bibehålla ersättningsnivån. Det visar att det finns en väldigt stark efterfrågan på en inkomstbortfallsförsäkring. Den slutsatsen borde man ta till sig i den politiska sfären. Jag tror att man ganska enkelt skulle kunna genomföra en avgiftsväxling och återgå till ett i huvudsak offentligt finansierat system, säger Per Molander.

Han konstaterar att alla partier i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen ställt sig bakom inkomstbortfallsprincipen.

– Om man vill leva som man lär borde det leda till att taket höjs. Det finns olika lösningar i vår omvärld. Finland har till exempel inget tak alls. Där är ersättningen proportionell oavsett inkomst, då är rimligen allas betalningsvilja ungefär densamma.

– Andra länder har valt principen om en grundersättning och sedan får var och en lösa resten utifrån sina egna resurser. Det är åt det hållet vi varit på väg även i Sverige de senaste decennierna. Det är ett betydande systemskifte. Frågan är om utredningens förslag innebär en förändring där, det vet vi ännu inte.

”Dagens lösning uppfyller inte de kraven, det kan ju alla konstatera.”

Per Molander ser ett naturligt skäl till att regeringar av olika färg under en längre tid har valt att urholka sjukersättningen.

– Det är ett föga kostsamt sätt att spara pengar på. Genom att inte höja taket får man ett utrymme på ett antal miljarder per år. Det är i samma storleksordning som om man skulle ha halverat barnbidragen, men det skulle ha kostat mycket mer politiskt, säger han.

Så vad ska hända nu? Jag frågar Per Molander om han vill återgå till ett system med enbart en statlig sjukförsäkring.

– Bevisbördan ligger på den som hävdar att det är en bra ordning vi har nu. I alla andra sammanhang eftersträvar vi enhetlighet vad gäller regelverk och effektiv administrativ hantering. Dagens lösning uppfyller inte de kraven, det kan ju alla konstatera.

25 Jun 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.