Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Laura Hartman varnar för kortsiktighet i sjukförsäkringen Foto Bertil Enevåg Ericson / TT
Laura Hartman, Försäkringskassans analysdirektör.

Laura Hartman varnar för kortsiktighet i sjukförsäkringen

Sjukfrånvaro Hur kan trenden med ökade sjukskrivningstal vändas – och vem är det som ska ansvara för det? Vi har pratat med Laura Hartman, analysdirektör på Försäkringskassan och en riktig expert på området. Hon lyfter bland annat vikten av förebyggande arbete och arbetsgivarens engagemang.
21 Maj 2015

Sjukförsäkringen fyller 60 år och är livligt omdiskuterad. Socialförsäkringsutredningen som nu är ute på remiss slår ett slag för stabila och långsiktiga lösningar. Samtidigt rapporterar Försäkringskassan att kostnaderna skenar och regeringen kallar arbetsmarknadens parter till samtal för att få bukt med den ökande sjukfrånvaron. Hur ska detta sluta egentligen? Arbetsvärlden stämde träff med Försäkringskassans analysdirektör Laura Hartman för att bena ut vad som kan och bör göras.

Men först en kort tillbakablick. Det var alltså 1955 som den dåvarande socialministern Gunnar Sträng efter flera års debatt drev igenom en allmän och obligatorisk sjukförsäkring. På ett forskarseminarium i början av 2015 firades detta jubileum och Laura Hartman var med i hyllningskören.
– Detta är absolut något att fira. Försäkringar är en av de finaste uppfinningarna efter hjulet. Det är smart att dela på riskerna. Sjukförsäkringen är en milstolpe i den generella välfärdspolitiken och den betyder mycket för oss alla, säger hon.

Samtidigt poängterar hon att svenska politiker ändrar försäkringen mycket mer än vad man gör i andra länder, speciellt de senaste 20-30 åren.
– Det kan ha funnits goda skäl just då, men stabilitet är också något gott i sig. Att veta vad som händer om olyckan är framme ger en trygghetskänsla som är av stort värde, säger hon.
Ett vanligt skäl till regeländringarna är upp– och nedgångar i sjuktalet. Laura Hartman noterar att när sjuktalet var som högst 1988 (25,3 dagar) var det nästan fyra gånger högre än den lägsta noteringen 2010 (6,7 dagar) – detta trots att folkhälsan inte ändrats nämnvärt.

Och nu är vi alltså där igen. Försäkringskassans egna prognoser pekar mot en dramatisk kostnadsökning för sjukförsäkringen de kommande åren.
Ser du en risk för nya kortsiktiga lösningar?
– Risken finns, men i det här parlamentariska läget gör man knappast något dramatiskt.

”Ingen vet vad som är en naturlig nivå på sjukfrånvaron.”

Laura Hartman tycker att idén om ett siffersatt mål för sjukfrånvaron är spännande – ungefär som Riksbankens inflationsmål. Men hon inser samtidigt svårigheterna.
– I grunden är det en bra tanke att styra mot ett mål. Men här är många aktörer inblandade. Vem ska styra och vem ska ställas till svars om målet inte nås, frågor hon retoriskt.
Och så sticker hon ut hakan och säger att det inte alls är säkert att en stor minskning av sjukfrånvaron är det rätta.
– Ingen vet vad som är en naturlig nivå på sjukfrånvaron. De allra flesta som är sjuka är som tur är på jobbet, annars skulle Sverige stanna.
Vad är det hon säger, hinner jag tänka innan hon förtydligar:
– De flesta sjukdomar sätter inte ner arbetsförmågan.

”Ett område där vi kan bli mycket bättre är det förebyggande arbetet.”

Som den forskare hon är betonar Laura Hartman att reformer ska baseras på kunskap och evidens. Men vad vet man då om orsakerna till de stora upp- och nedgångarna i sjuktalet?
Tre saker, svarar hon:

  • Reformer har betydelse, speciellt när reglerna för förtidspension och sjukförsäkring ändras samtidigt.
  • Arbetsmarknadsläget spelar in. När det är gott om jobb stiger sjukfrånvaron och vice versa.
  • Hur aktivt olika aktörer arbetar med sjukskrivningsprocessen för att få personer att återgå har effekt.

Vilka lärdomar ska man då dra av detta inför kommande reformer?
– Med risk för att låta tråkig – det här är en komplex fråga med många inblandade aktörer. Det handlar inte bara om försäkringens utformning, man måste få alla aktörer att enas om hur man ska arbeta.
– Ett område där vi kan bli mycket bättre är det förebyggande arbetet. Det är viktigt att få till tidiga samtal, till exempel mellan läkaren och arbetsgivaren. Då kan man undvika längre sjukskrivningar.

Men det ”alla” undrar är ju hur det ska gå med sjukförsäkringen. Vad säger du om nivån, taket och den bortre parentesen?
– Visst har ersättningsnivån betydelse, men det är också i slutändan en avvägning mellan incitament och trygghet. Det är i grunden en ideologisk fråga var man lägger största vikten. De försäkrade är intresserade av en bra försäkring som täcker inkomstbortfallet. Och om den allmänna försäkringen urholkas kan det komma privata lösningar i stället, vilket i sin tur urholkar betalningsviljan för den allmänna försäkringen.
Jag får en känsla av att hon har mer att komma med, men när jag ber henne vara mer konkret om vad expertmyndigheten anser blir svaret:
– Vi har nu initierat ett internt arbete med vårt remissvar och alla experter drar inte samma slutsatser. Då kan inte jag som analysdirektör sätta ner foten här och nu.

”Högsta önskan från nästan alla patienter är att kunna återvända till arbetet.”

Sedan lyfter hon ändå fram ett förslag ur utredningen som hon anser är intressant att titta vidare på, nämligen att ge hälso- och sjukvården samordningsansvaret för rehabiliteringen.
– Därmed inte sagt att det ska vara på det viset. Men i dag är doktorerna inte tillräckligt fokuserade på återgång i arbete. Det gör att vi inte kan arbeta effektivt med sjukskrivningsprocessen. Även om det inte är sjukvårdens huvuduppgift så är högsta önskan från nästan alla patienter att kunna återvända till arbetet, säger Laura Hartman.

Nu sitter regeringen i ”krissamtal” med arbetsmarknadens parter. Vilken roll kan de spela tror du?
– Arbetsplatsens förmåga att vara involverad i både förebyggande arbete och återgång är av avgörande betydelse och där är parterna viktiga aktörer. Det finns många goda exempel de kan ta till sig om hur man arbetar med de här frågorna. Väldigt mycket kunskaper om fungerande rehabiliteringsinsatser når inte ut till arbetsplatserna.
Men behövs regelförändringar, till exempel morötter för arbetsgivare med låg sjukfrånvaro?
– Det skulle vara intressant att göra en pilotstudie om det, men samtidigt är det en konst att rigga finansiella incitamentssystem. Det kan göra det svårare för personer med en potentiell risk för hög sjukfrånvaro att komma in på arbetsmarknaden.

21 Maj 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.