Utmaning för regeringen få ordning på sjukförsäkringen Foto: Regeringen
Gunnar Axén överlämnar slutbetänkandet till socialminister Annika Strandhäll.

Utmaning för regeringen få ordning på sjukförsäkringen

Sjukfrånvaro Sjukförsäkringen kan bli höstens stora politiska fråga. Regeringen har hållit "krissamtal" med arbetsmarknadens parter och aviserat stora förändringar i sjukförsäkringen. I augusti går remisstiden också ut för socialförsäkringsutredningen. Så det blir ett digert jobb att skapa och få igenom en samlad politik mot sjukfrånvaron.
Lennart Frykskog
25 jun 2015 | 11:01
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Det är mycket kring sjukförsäkringen just nu. Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen landade i mars sitt slutbetänkande på 1 200 sidor, efter mer än fyra års arbete. Bred parlamentarisk enighet råder bakom grunddragen i den framtida sjukförsäkringen. Sju av åtta partier står bakom uppgörelsen.

Vänsterpartiet har reserverat sig. Partiet anser att kommittén håller de ekonomiska tyglarna runt försäkringen för strama och vill snarast slopa den bortre parentesen, som maximerar tiden med sjukpenning till 2,5 år, innan utförsäkring sker.

Hur stor enigheten är när förslagen utformas återstår att se. Vissa delar lär beslutas om i år, annat lär skjutas på framtiden eller förändras stegvis.

Slopad bortre parentes

Regeringen aviserar redan nu att man i höstbudgeten vill slopa den bortre tidsgränsen. Det är dock inget villkorslöst borttagande. Ett åtgärdspaket som ska innehålla förstärkta insatser och förslag på bättre arbetsplatsnära rehabilitering förbereds. I upplägget ingår också utredningens bedömning att en ny modell ska innehålla fasta bedömningstidpunkter med stödinsatser som ersätter eller kompletterar de nuvarande efter 90, 180 och 364 dagar.

Oppositionen är kritisk mot att tidsgränsen döms ut innan de nya åtgärderna är föreslagna och nya tidpunkter i rehabiliteringskedjan är på plats. Man anser också att det är fel att slopa parentesen i ett läge när sjuktalen ökar. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll anser tvärtom att det är rätt läge just för att sjuktalen ökar.

Regeringen söker, liksom alla partier, efter svaren på hur man tidigt får bukt med sjukskrivningarna. Ju längre ohälsan består desto svårare blir återgången i arbete har det visat sig. Därför är den nuvarande ökningen av sjuktalen så oroande. Den äter budgetutrymme och den sätter fokus på att dagens insatser är otillräckliga. Tidiga åtgärder och förebyggande arbete är avgörande för att bryta utvecklingen.

Höjt ersättningstak

En annan het fråga gäller ersättningstaket. Frågan är om det vid nyår börjar höjas mot utlovade tio basbelopp (44 500 kronor). Målet är, enligt kommittén, att 80 procent av löntagarna ska få ut 80 procent av den förlorade inkomsten. Om det råder enighet, vilket är anmärkningsvärt eftersom taknivån i över 20 år hållits nere, långt under de nu utlovade nivåerna. Men att hela höjningen i så fall tas i ett steg är knappast troligt eftersom taket i dag ligger på 27 800 kronor och budgeten lär hållas fortsatt stram.

Beräkningar har visat att ett höjt tak inte är den allra mest kostsamma åtgärden, eftersom höginkomsttagare har relativt låga sjuktal. Men frågan är hur mycket regeringen släpper till när sjukskrivningskostnaderna, enligt prognoserna, ökar med miljardbelopp varje år.

Samtal med parterna

Socialförsäkringsutredningen må vara det tyngsta navet i arbetet kring ohälsan– men inte det enda. Regeringen inledde i maj trepartssamtal med fack och arbetsgivare kring ohälsan och de ökande sjuktalen. Mycket input till politiken och trepartssamarbeten i vardande lär komma därifrån. Från tjänstemannafacken lyfts särskilt frågor om den psykiska ohälsan.

Regeringen drog i februari dessutom igång arbetet med en nationell strategi för arbetsmiljöpolitiken, som ska bygga på modern forskning, och i vilken fack och arbetsgivare i högsta grad är delaktiga. Både fysisk och psykisk arbetsmiljö står på agendan. Ett uthålligare arbetsliv är målet.

Uttalanden tyder på att regeringen vill satsa mer på Arbetsmiljöverket, på företagshälsovården (även om det inte behandlas särskilt utförligt i betänkandet), och stöd till arbetsgivare som satsar på rehabilitering, troligen även sanktioner och påtryckningar mot dem som inte aktivt arbetar för bättre arbetsmiljö.

Möjligen är man beredd att skjuta till finansiering om fack och arbetsgivare inom ramen för omställningsavtalen kan hitta gemensamma grepp mot ohälsan. Samtal pågår om att inkludera rehabilitering i åtgärderna för omställning.

Lennart Frykskog

/ Kontakta skribenten

25 jun 2015 | 11:01

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev