När målet Janus v. Afscme hördes i veckan tänkte alla på två personer. Den ene, Antonin Scalia, avled för lite över två år sedan. Den andre, Neil Gorsuch, satt som en av de nio domarna i HD:s pampiga sal.
Neil Gorsuch ersatte den ärkekonservative Scalia förra året. Att det dröjde mer än ett år efter Scalias död berodde på att den republikanska senatsmajoriteten vägrade att godkänna president Barack Obamas kandidat före valet 2016. De chansade på att Hillary Clinton kunde förlora. Det gjorde hon, som bekant. Och den nye presidenten Donald Trump kunde tillsätta en konservativ domare kommer att påverka det amerikanska samhället i flera årtionden framåt.
Afscme donerar pengar till demokratiska politiker och Janus motsätter sig det partiets målsättningar
Normalt tar Neil Gorsuch gärna till orda när de två parterna pläderar för sin sak i domstolen under exakt en timme. Den här förmiddagen teg han och det bidrog till smått hoppfulla spekulationer om att han kanske trots allt inte skulle rösta emot facket.
På ena sidan i målet står Mark Janus, tjänsteman inom barnavården i Illinois. Han är inte medlem i Afscme som förhandlar för offentlig personal i delstaten. Men han måste betala en del av medlemsavgiften, ”fair-share”, eftersom han omfattas av förmånerna i kollektivavtalen.
Mark Janus talar med media utanför högsta domstolen på måndagen den 26 februari. Han menar att det inskränker på hans yttrandefrihet att behöva betala avgift till ett fackförbund som bland annat bidrar till att finansiera Demokraterna. Foto: AP Photo/Jacquelyn Martin
Janus hävdar att detta är ett intrång i hans yttrandefrihet. Afscme donerar pengar till demokratiska politiker och Janus motsätter sig det partiets målsättningar, som högre löner för delstatsanställda och högre skatter för att betala för detta. I intervjuer påpekar han att han förhandlat fram sina egna villkor.
Vill begränsa offentliganställdas förhandlingsutrymme
Konflikten är långt ifrån ny, men konservativa grupperingar med exempelvis de kända bröderna Koch har kunnat flytta fram positionerna gradvis. Fler delstater har drivit igenom lagar, right to work, med färre rättigheter för facket och republikanska guvernörer har sett till att begränsa offentliganställdas förhandlingsutrymme.
Från det hållet sägs att offentliga förvaltningar/skattemedel inte är jämförbart med privata arbetsgivare/vinster. Fackförbund som Afscme bör därför inte ha samma roll som fackklubbar i näringslivet.
För fackföreningsrörelsen i stort vore en motgång katastrofal. Erfarenheter tyder på att många bestämmer sig för att gå ur facket om avgiften är frivillig. Eller med andra ord, facket tvingas förhandla för människor som inte betalar. Demokratiska politiker är lika oroliga. Valstatistik visar att den demokratiske kandidaten fick 3,5 procentenheter färre röster i presidentval i stater som slopade krav på ”fair-share”-avgifter.
Ett liknande fall var uppe i HD 2015. Men när det var dags för beslut hade Scalia avlidit. Röstetalet 4-4 innebar att den fackliga segern i lägre instans gällde.
De flesta tippar att Gorsuch kommer att rösta för fällande dom, det vill säga 5-4. Till och med de liberala ledamöterna tycktes utgå från det. Sonia Sotomayor frågade Janus ombud om han ville kväsa facket en gång för alla och Ruth Bader Ginsburg funderade högt kring hur facket i stort skulle påverkas av lägre inkomster.
Vad vi kan göra? Vi kan välja en ny president….
Men ett par faktorer kan påverka HD. I första hand det prejudicerande utslaget från slutet av 1977 om att icke-medlemmar kan förväntas betala. Vidare uttalanden från Scalia själv om att det är rimligt att facket får ta ut avgifter ”om staten ålagt dem plikten att utföra tjänster”.
HD-ordföranden John Roberts tillhör det konservativa blocket. Men i särskilt känsliga fall verkar han vilja undvika en politisering av domstolen. Han skulle därför kunna vara mottaglig för kompromissidéer, t ex att avgift får tas ut även i fortsättningen men att medlen endast ska användas i direkta förhandlingar.
Martha Wallner i sköterskefacket National Nurses United kommenterar:
– Det enda syftet med målet, som initierats och finansierats av miljardärer och storföretagschefer, är att försvaga facket genom att låta offentliganställda organiserade arbetsplatser att vägra att betala avgifter. Detta fastän de åtnjuter rättigheter och förmåner som ett avtal och fackföreningsrepresentation garanterar.
Beslut i Janus v. Afscme kommer mot slutet av HD:s arbetsår, troligen i början av juni.
Arbetsvärlden träffar David Bonior, som tidigare var demokratisk höjdare i representanthuset, i Washington när han gör pr för sin nya bok. Han förmodar att den här striden redan är förlorad.
– Vad vi kan göra? Vi kan välja en ny president…., säger David Bonior som alltid struntar i opinionsmätningar, inte bara i år när kurvorna pekar uppåt på grund av missnöjet med Donald Trump.
Det enda som verkligen garanterar valseger, menar han, är att knacka dörr, att personligen tala med väljare, att pressa republikanska politiker när de är hemma i sina distrikt och att delta i protestmarscher.
Beslut i Janus v. Afscme kommer mot slutet av HD:s arbetsår, troligen i början av juni.
För facket är faran långt från över. Liknande fall lär snigla sig igenom domstolsväsendet ända upp till HD. Ett par av de fyra liberala HD-ledamöterna är över 80 år och Donald Trump kan sålunda få chansen att plocka namn från sin lista med fler domare som uppfyller kraven som ställts i konservativa juristorganisationer.