Plattformsekonomin, gig-jobben, växer mycket snabbt i Europa. Omkring 3 miljoner européer har detta som huvudsysselsättning och 9 miljoner som en viktig bisyssla, enligt en kartläggning som EU-kommissionen hänvisar till.
− Många fler, omkring 24 miljoner arbetstagare har åtminstone en gång tagit uppdrag från ett plattformsföretag, säger Margrethe Vestager, vice ordförande i EU-kommissionen och ansvarig för digitaliseringsfrågor.
Målet med ett kommande direktiv är anständiga villkor för arbetskraften i plattformsekonomin. Det handlar både om anständiga löner och villkor som är jämförbara med arbetstagare i den traditionella ekonomin.
Plattformsekonomins jobb ska vara kvalitetsjobb
Bland de områden som behöver regleras är allt från arbetstider till försäkringar vid arbetsolyckor och pensionsavsättningar, enligt uttalanden på den presskonferens som kommissionen höll på onsdagen.
− Vi vill främja den digitala ekonomin. Bland kunderna finns en stark efterfrågan på dess tjänster. Men det handlar också om att främja goda arbetstillfällen. Plattformsekonomins jobb ska vara kvalitetsjobb, säger Nicolas Schmitt, kommissionär med ansvar för arbetsmarknaden, som tillsammans med Vestager höll i presskonferensen.
Skillnad mellan självanställda och arbetstagare
Han framhåller att plattformsföretagen är väldigt olika. En lösning kommer därför inte passa alla företag och sysselsatta av dem.
Ett av de svårare problemen att lösa är gränsdragningen mellan självanställda och arbetstagare. En stor andel av de som arbetar i plattformsekonomin kan definieras som falska egenföretagare, enligt kommissionen.
− Detta är inte en enkel fråga, utan vi befinner oss i en gråzon, men behöver en definition av anställningsformerna, säger Nicolas Schmit.
De båda kommissionärerna understryker också att en EU-reglering inte ska slå igenom på kollektivavtalen.
− Vi ska balansera EU-regleringen så att den inte står i vägen för kollektivavtalsförhandlar för dem som behöver detta, säger Margrethe Vestager.
Plattformsarbetare utsatta under pandemin
Under coronapandemin har plattformsarbetet kommit i fokus på ett annat sätt en tidigare. Inte minst under nedstängningar av olika länder upprätthöll gig-jobbarna många servicefunktioner.
Samtidigt blev det tydligt hur utsatta arbetstagarna i denna del av ekonomin är, både när det gäller hälsorisker och den begränsade tillgången till skyddsåtgärder, konstaterar EU-kommissionen.
Man vill inte ha något intrång på den nationella kompetensen
Konsultation med arbetsmarknadens parter sker i två steg. I det första ställs grundläggande frågor om behovet av en reglering. Om sex veckor ska svaren vara inlämnade. I ett andra steg, som ska vara genomförd före sommaren, kommer frågor om hur regleringen ska utformas.
Före årsskiftet ska förslaget till direktiv publiceras, enligt kommissionens politiska handlingsplan.
Vill se anpassning till nationella förhållanden
För Sverige kan detta föreslag till reglering på Europanivå vara känsligt på samma sätt som förslaget till reglering av minimilönerna. Det kan vara svårt att skapa regler som är förenliga med den svenska modellen och parternas autonomi i avtalsfrågor.
TCO har en arbetsgrupp tillsammans med förbunden och för en dialog med LO och Saco om frågan, som anses vara juridiskt mycket komplicerad.
På Brysselkontoret konstaterar Carl-Albert Hjelmborn att de svenska facken till exempel inte vill se en gemensamt europeisk definition av arbetstagarbegrepp.
− Man vill inte ha något intrång på den nationella kompetensen på det området. Där behövs flexibilitet för de nationella förhållandena, säger han.
De svenska parternas måste också kunna styra upp villkoren för plattformsarbetare i avtalsförhandlingarna, utan att en reglering på EU-nivå hindrar dem.