Trots att antalet arbetslösa sjunkit sedan i somras (6,5 procent av arbetskraften inskriven som arbetslös i april 2026 jämfört med 6,9 procent i april förra året), så minskade samtidigt antalet jobbannonser i Sverige. Siffror från Jobbland och Jobbsafari visar en minskning med 5 procent i april 2026 jämfört med samma period 2025. Tidsperioden präglades av ekonomisk orolighet på grund av konflikten i Mellanöstern med stigande energipriser.
– Att nedgången tilltar visar på en ökad försiktighet där många företag, särskilt i de stora tjänstetunga regionerna, nu väljer att sitta still i båten snarare än att satsa på nyanställningar, säger Anita Rae, arbetsmarknadschef på Jobbland och Jobbsafari.
Foto: Sofia Rumert
I totalt fem län ökar antalet tillgängliga annonser. Mest ökar de i Södermanlands län (8,9 procent) följt av Gotlands län (7,7 procent), Östergötlands län (5,3 procent), Västmanlands län (4,7 procent) och Jönköpings län (1,1 procent). I flera av länen beror tillväxten på en ökad efterfrågan inom hälso- och sjukvårdssektorn.
Service i storstan förlorare
Utvecklingen inom små- och medelstora regioner har sedan hösten 2025 varit starkare där än i storstadsområdena. Den totala nedgången påverkas kraftigt av nedgångar i Stockholm, Skåne och Västra Götalands län.
Nedgångarna har främst skett inom yrkeskategorier där den privata sektorn är framträdande, som exempelvis service- och besöksnäringen i Stockholm som backat – 23,7 procent.
Vad beror nedgången på?
– Det har ju varit en väldigt tuff arbetsmarknad en längre tid. Vi ser en nedgång som har pågått i snart tre år. Osäkerheten i omvärlden och ökade priser har påverkat företagens möjlighet och vilja att göra nyrekryteringar, säger Anita Rae.
Nedgång för ekonomi, redovisning och HR
När det gäller utvecklingen på nationellt plan för olika yrkeskategorier, sticker ekonomi & redovisning ut med en nedgång på -18,7 procent, strax återföljd av HR & rekrytering (-14,3 procent) och försäljning och handel (-12,0 procent).
Utvecklingen sker i konjunkturkänsliga branscher och beror delvis på att privatkonsumtionen har varit svag.
– Det är ofta de som arbetar med marknadsföring som drabbas hårdast i bolagen. Även ekonomi och redovisning har haft det tuffare jämfört med året innan. I de branscherna kan AI ha haft en påverkan. Programmen har blivit bättre och dataanalys kan ha påverkats direkt av AI vilket i sin tur kan ha bidragit till att färre tjänster behövs.
Hur ser ni att AI påverkar arbetsmarknaden?
– Än så länge är det svårt att hitta stöd för att AI specifikt skulle ha kunnat påverka arbetsmarknaden. Samtidigt har det skett nedskärningar inom stora it- och techbolag, vilket kan ha påverkat exempelvis programmerare, säger Anita Rae men påpekar att AI också kan skapa nya jobb.
Vad är anledningen till att HR och rekrytering påverkats negativt?
– När det gäller HR och rekrytering har vi också sett en hel del stora bolag göra nerdragningar. Rekryteringsbranschen har inte utvecklats i samma takt som andra branscher med tjänstemannajobb. Rekryteringsbehoven har minskat rejält. Eftersom det finns färre jobbannonser finns det också ett minskat behov av HR-anställda.
Tillväxt i byggbranschen
Men det finns trots allt en ljusglimt också i sifforna. Yrkeskategorier som ökar är bygg och anläggning (+15,6 procent), miljö- och naturvetenskap (+3,7 procent), häls & sjukvård (+1,0 procent) och socialt arbete & säkerhet (+0,6 procent)
– I bygg- och anläggningsbranschen ser vi en tillväxt, vilket ofta är en indikator på hur utvecklingen kan komma att se ut framöver. Dessutom är det vår och byggbranschen har generellt större behov av personal under vår, sommar och höst. Det kan också vara så att byggbranschen börjat ta sig ut den negativa trenden, men att andra branscher fortfarande har en bit kvar innan det ljusnar, säger Anita Rae.
