Sverige ligger i bottenskiktet i Europa när det gäller studenternas lärarledda tid. Det konstateras i en ny rapport om högskolan från tankesmedjan Arena Idé.
Anledningen, bedömer rapportförfattaren Kristina Persdotter, är en svag svensk finansiering. OECD-länder lägger i snitt 1,03 procent av BNP på högre utbildning. Sverige lägger 0,76 procent.
Att nå OECD-snittet med dagens antal studenter skulle kosta ytterligare 16 miljarder kronor per år.
– 16 miljarder är mindre än vad den halverade matmomsen kostar per år. Vi har alltså råd, men vi lägger pengarna på annat med tveksamt värde, säger Kristina Persdotter.
En sådan satsning skulle föra tillbaka finansieringen per student till nivån som gällde i mitten av 1990-talet. Det skulle också öka antalet studenter som gick klart utbildningar genom mer lärarkontakt och mer stöd under utbildningstiden, enligt rapporten.
Satsa på kvalitet och kvantitet
Kristina Persdotter menar att en anledning till att Sverige idag har en lägre finansiering är att vi länge haft en diskussion om kvalitet kontra kvantitet.
– Det har nästan betraktats som en kvalitetssatsning att inte satsa på utbyggd högre utbildning.
Men att istället satsa på färre, men dyrare utbildningar, anser hon vara fel väg att gå.
– Vi har utbildat många i Sverige och det har gått bra för dem. Det har varit rätt sak att göra. Men vi behöver säkerställa att studenterna får bättre kvalitet, säger hon.
Ny analys av behoven
En annan slutsats i rapporten är att högre utbildning bör styras mer mot arbetsmarknadens behov. Kristina Persdotter föreslår en ny analysenhet hos Statistiska centralbyrån.
Hon menar att studenterna visserligen efterfrågar utbildningar som ger jobb, men att det inte räcker som styrsignal till universiteten.
– Universiteten vet inte vad studenterna kommer söka. Och det finns ingen tydlig bild. Det är förstås svårt att veta vad arbetsmarknaden söker, till exempel med ai-utvecklingen. Men vi borde kunna ha en mer gedigen analys av det. Styrningen ska utgå både från efterfrågan och arbetslivets behov.
Ansvaret att skapa attraktiva jobb till exempel i vårdsektorn, som studenter vill utbilda sig för, lägger hon även på arbetsgivarna.
– Arbetsgivarna behöver göra yrkena attraktiva, också för personer av olika kön.
Kurser för yrkesverksamma – ”inte läsa en a-kurs”
Ett tredje tema i rapporten är ett bättre kursutbud för yrkesverksamma. Dagens enstaka kurser är ofta på en alltför grundläggande nivå.
– Man vill inte läsa en enkel a-kurs utan en fördjupning på en högre nivå. Vi behöver förstå mer vad yrkesverksamma behöver. Bättre dialog borde ge bättre utbud.
Här menar hon att Sverige ändå är på hugget.
– Lärosätena behöver få ökad trygghet att erbjuda kurser för yrkesverksamma – en trygg basplatta där man inte behöver gå back för att man testar. Här är regeringen på rätt väg, menar Kristina Persdotter.
Sammanlagt innehåller rapporten 20 förslag för en reformerad och mer välfinansierad högskola.