Högerextremister hotar universiteten, inte ”cancelkultur” Flera högskolor skriver om hur en högerextrem student saboterade undervisningen på Karlstads universitet FOTO: FREDRIK PERSSON / SCANPIX

Högerextremister hotar universiteten, inte ”cancelkultur”

Högerextremister, bristande lagskydd och politisk klåfingrighet. Det lyfter universiteten fram som hot i sina svar på utbildningsminister Mats Perssons fallstudier om ”cancelkultur”. Det rapporterar Svenska Dagbladet som läst alla svar.
13 feb 2024 | 11:59
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

En person med nazistkopplingar som skriver in sig på Försvarshögskolan. En riksdagsledamot som kritiserar en kurs på Malmö universitet. Anklagelser om aktivism. Påtryckningar från lobbyister och företag. Så låter det när universitet och högskolor listar hoten mot den akademiska friheten, enligt Svenska Dagbladet.

Utbildningsminister Mats Persson gav hösten 2022 Universitetskanslerämbetet i uppdrag att göra fallstudier av ”cancelkulturen” på svenska universitet och högskolor. Rapporten ska vara klar den 15 maj 2024.

”Det är ytterst allvarligt om forskare och lärare stängs ute från det vetenskapliga samtalet på grund av ordval eller ämnesval”, ansåg Mats Persson.

Omdiskuterade fall av ”cancelkultur”

Bakgrunden var några uppmärksammade fall där universitetsledningar anklagades för att inte ha stått upp för forskare som kritiserats. Till exempel Sara Kristoffersson på Konstfack som fått ett upprop riktat mot sig av 44 forskarkollegor på högskolan och Inga-Lill Aronsson på Uppsala universitet som diskuterat hur man skulle söka efter kontroversiella ord i arkiv.

Men det är inte studenter som kritiserar ordval som är det stora problemet när universitet och högskolor svarar på Universitetskanslerämbetets undersökning, enligt Svenska Dagbladet. Även om sådana exempel finns.

Kungliga Musikhögskolan rapporterar till exempel om studenter som anmälde en lärare de ansåg använde olämpliga ord i en undervisningssituation som uppfattades som rasistisk.

Utsatta för hat och hot

Många universitet efterlyser istället en lagstiftning som tydligt definierar och skyddar lärosätenas rättigheter och självstyre. ”Detta saknas i dag. Utan ett sådant särskilt skydd riskerar lärosätena att ligga helt öppna för politisk styrning och påverkan”, skriver Lunds universitet. Många kritiserar också att regeringen infört kortare perioder för ledamöter i lärosätenas styrelser.

I Sverige är vissa forskare särskilt utsatta för hat och hot; känsliga ämnen är exempelvis miljö, klimatförändringar, genus, könsidentitet, kriminalitet och covid, uppger universiteten enligt SvD. Ibland utmålas forskare och ämnesområden som aktivistiska.

Många efterlyser också bättre möjligheter att agera mot störande studenter och exemplifierar med när högerextremisten Christian Peterson publicerade nedsättande kommentarer om studenter och lärare vid Karlstads universitet i sociala medier. Universitetets disciplinnämnd bedömde då att det saknades laglig grund att stänga av Peterson.

13 feb 2024 | 11:59
Om skribenten
Mikael Feldbaum är chefredaktör på Arbetsvärlden. Han intresserar sig för samhällsekonomi, har tidigare varit chefredaktör på Magasinet Arena och har en ekonomiutbildning i bagaget.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev