Runt om på Sveriges arbetsplatser hindras skyddsombud från att ge individer det stöd de behöver. Utvecklingen grundar sig i att arbetsgivarna ifrågasätter skyddsombudens rätt att företräda enskilda individer. Nu vill man hitta gemensam mark genom samråd med facken. Men den gemensamma marken finns redan i lagen.
Att arbetsgivarna börjat läsa arbetsmiljölagen som fan läser bibeln tyder inte på behovet att förhandla. Det tyder på att arbetsgivarna ska läsa vad som står i lagen och återgå till att följa den.
Skyddsombudens rätt enligt arbetarskyddslagstiftningen att företräda enskilda anställda har aldrig före hösten 2021 ifrågasatts av vare sig Arbetsmiljöverket eller arbetsgivarorganisationerna.
Det är inte så konstigt. Arbetsmiljölagen är tydlig, något som även först Arbetarskyddsstyrelsen och senare Arbetsmiljöverket tagit fasta på. 1994 inskärptes den rätten än tydligare i Arbetsmiljöverkets föreskrift (7 § AFS 1994:1). Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten skulle organiseras så att samarbete kunde ske med skyddsombuden i individärenden om arbetsanpassning och rehabilitering.
Bisarrt när SKR fortsätter att sprida desinformation och alternativa fakta.
Att jag kan säga detta med sådan säkerhet beror på att jag var delaktig i både den utredning som föregick arbetsmiljölagen och det arbetsmiljöavtal som arbetsmarknadens parter slöt 1976. Och så har det generellt också fungerat på arbetsplatserna.
2021 gav Arbetsmiljöverket nytt besked
Mot denna bakgrund måste Arbetsmiljöverkets beslut 2021 ha varit sensationellt för att inte säga bisarrt även för arbetsgivarsidan. Nu var skyddsombudens rätt att företräda individer plötsligt borttagen. Det borde ha framstått som så sensationellt att man inom Svenskt Näringsliv och dess medlemsorganisationer samt SKR borde ha varit extra försiktig och kontrollerat vad Arbetsmiljöverket hade för rättslig grund, det vill säga ingen. Man borde från arbetsgivarhåll ha reagerat och ifrågasatt beslutet. Men det gjorde man inte. Man gjorde tvärtom. Och fortsätter göra det.
SKR tvingades ta ned den ouppdaterade video de tills bara för några månader sedan hade på sin hemsida där en representant för Arbetsmiljöverket gav uttryck för den hållning de backat från. Men den togs ned med kommentaren att SKR inte ändrat hållning.
Det blir än mer bisarrt och uppseendeväckande när SKR, trots att Arbetsmiljöverket nu erkänt att beslutet 2021var felaktigt, fortsätter att sprida desinformation och alternativa fakta till den stora del av den svenska arbetsmarknaden som kommuner och regioner utgör.
Det är då inte längre fråga om juridik utan önsketänkande och politik.
För denna del av arbetsmarknaden innebär det en försämring av arbetarskyddet och det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta eftersom skyddsombuden enligt SKR:s mening inte har rätt att agera och ingripa om en enskild arbetstagare riskerar sin hälsa eller att drabbas av skada.
SKR:s hållning – önsketänkande och politik
Vissa arbetsgivarorganisationer agerar som om det är fritt fram att ha vilken åsikt som helst om samverkansreglerna i Arbetsmiljölagens sjätte kapitel och att det går att byta åsikt när det passar. Det är då inte längre en fråga om juridik och legalitet utan handlar om önsketänkande och politik.
SKR:s arbetsrättschef klagar, i tidningen Allt om arbetsmiljö, över att det inte finns någon samsyn mellan parterna i frågan om vilken roll skyddsombuden ska ha. Som om det är en fråga för arbetsmarknadsparterna att komma överens om. Det är det inte. Lagstiftningen är bindande och tvingande för arbetsgivare, de som tillhör SKR, såväl som andra arbetsgivarorganisationer.
Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall. Målgruppen är varje arbetstagare. Ett medel för att möjliggöra detta är att arbetsgivaren samverkar med arbetstagarnas företrädare skyddsombuden.
Arbetsgivarna har bara att rätta sig
Åtskilliga förarbetsuttalanden framhäver och understryker att så är fallet. Det är detta som slås fast i arbetsmiljölagens 3 kap. 1 a §. Dess förarbeten hänvisar till lagens sjätte kapitel om samverkan. Den paragrafen kopplar ihop det sjätte, det andra och det tredje kapitlet i arbetsmiljölagen. Denna koppling ger skyddsombuden rätt till medinflytande och samverkan med arbetsgivaren oberoende av om det är en eller två eller 20 arbetstagare som är utsatta för risken. Arbetsgivaren ska samverka med skyddsombuden i alla frågor.
Arbetsgivarna har att rätta sig efter arbetsmiljölagen.
Det enda område som fack och arbetsgivare kan komma överens om, när det gäller sjätte kapitlets samverkansregler, är praktiska regler i form av rutiner kring hur samverkan ska gå till.
Parterna på arbetsmarknaden kan alltså inte göra upp om att skyddsombuden enligt arbetsmiljölagen enbart företräder arbetstagare i grupp och i generella frågor. En sådan överenskommelse skulle vara ogiltig.
I stället har arbetsgivarna att rätta sig efter arbetsmiljölagen och låta skyddsombuden göra sitt jobb utan att hindras.
Läs SKR:s svar: Bo Ericsson verkar mest försöka misstänkliggöra SKR