Sverige riskerar att få dubbla system på arbetsmarknaden om EU-direktivet om minimilöner införs och Sverige inte lyckas få ett undantag, argumenterar German Bender, utredningschef Arena Idé, och sociologiprofessor Anders Kjellberg i SvD debatt på måndagen.
EU-kommissionen vill nämligen i grunden att alla medborgare ska skyddas av minimilöner, antingen via lag eller kollektivavtal. I Sverige omfattas dock inte alla av kollektivavtal. I förlängningen, och särskilt om kollektivavtalstäckningsgraden skulle sjunka i Sverige, skulle det kunna bli svårt för Sverige att få undantas från EU-direktivet.
– I slutändan är det också EU-domstolen som bestämmer, och det går inte att förutse hur den kommer tolka direktivet, säger Anders Kjellberg till Arbetsvärlden.
I den nya upplagan av Arena Idé-rapporten som debattartikeln bygger på, ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal”, framgår att långt ifrån alla omfattas av de lägstalöner som regleras via kollektivavtal.
– Omkring 450 000 individer i privat sektor har inte alls kollektivavtal, säger Anders Kjellberg.
Om boendekostnaderna stiger samtidigt som lägstalönerna sjunker får vi ökade klyftor i samhället. Det kan bli en drastisk utveckling
Om man också räknar med sifferlösa avtal så är det hela 35 procent av de anställda i privat sektor i Sverige som saknar kollektivavtalade minimilöner.
Och om Sverige tvingas lagstadga om minimilöner finns risken att de hamnar på en betydligt lägre nivå än de kollektivavtalade lägstalönerna.
– EU-kommissionen föreslår att minimilönen ska vara minst 60 procent av medianlönen i landet, men vi har inte så låga lägstalöner i kollektivavtalen idag, säger Anders Kjellberg.
Medianlönen i Sverige låg 2019 på 31 700 kronor, enligt SCB. En minimilön på 60 procent av medianlönen skulle i så fall hamna på 19 020 kronor i månaden för heltidsarbete. Som jämförelse ligger minimilönen i Hotell- och restaurangfackets Gröna Riksavtalet för personer utan yrkesvana och utan krav på förkunskaper på 22 548 kronor i månaden från 1 november 2020.
Finns det några hinder för företag som inte täcks av kollektivavtal i dag att sätta lägre löner?
– Nej, det kan de göra, men det ser inte lika bra ut. Om vi får lagstiftade minimilöner så legitimerar det en lägre lönenivå. Det sätter också press på branscher med låga lönenivåer, exempelvis inom transport, städ och budservice, att konkurrera med lägre lönekostnader, säger Anders Kjellberg.
Han pekar på att offentliga upphandlingar ofta vinns av det billigaste anbudet, vilket skulle kunna försvåra för företag med kollektivavtal.
– Och det är personalintensiva branscher som städ och hemtjänst där lönekostnaden är en stor utgiftspost. Det ökar trycket på arbetsgivarna att hålla nere lönekostnaderna för att kunna konkurrera. Då kan de säga att de inte behöver ligga på kollektivavtalsnivå eftersom det finns lagstadgade minimilöner, säger Anders Kjellberg.
Anders Kjellberg lyfter också att det inte saknas förespråkare av lägre löner i Sverige.
– EU tyckte redan 2012 att Sverige skulle gynnas av att ha lägre lägstalöner för att nyanlända enklare skulle kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Här hemma skulle förespråkarna för det stärkas om vi får ett högerkonservativt regeringsskifte nästa val, säger Anders Kjellberg.
Skulle vi kunna få en amerikansk situation där en del behöver dubbla jobb för att försörja sig i framtiden?
– Ja, för att försörja sig och ha råd med boende. Vi ser ju samtidigt förslag om fri hyressättning i nyproduktion. Om boendekostnaderna stiger samtidigt som lägstalönerna sjunker får vi ökade klyftor i samhället. Det kan bli en drastisk utveckling, säger Anders Kjellberg.