I pensionsdebatten föreslår bland andra TCO och fackförbundet Forena att pensionsavgiften höjs från 17,21 procent till 18,5 procent. Även LO har krävt en höjning till åtminstone 18,5 procent, och gärna högre.
I en ny rapport har Pensionsmyndigheten räknat på vad det skulle få för effekter för individer och samhällsekonomin att genomföra en sådan höjning.
Några slutsatser från rapporten
Beräkningsantagandena i rapporten innebär att inkomstindex och därmed inkomstpensionen ökar med 6,6 procent, om inte effekten tas bort av lagstiftaren.
- Om ökningen inte används för att höja nuvarande pensioner ökar överskottet inom inkomstpensionen med ca 5 procentenheter (givet oförändrad fördelning av avgiften till inkomstpension respektive premiepension).
- Om ökningen inte används för att höja nuvarande pensioner ger det 5,3 procent eller cirka 1 000 kronor högre disponibel pension för framtida pensionärer födda 2000. För äldre årskullar är effekten mindre.
- För det fall avgiftshöjningen sker på det sätt som antagits i rapporten kommer staten stå för finansieringen genom minskade skatteintäkter på 21 miljarder kronor år 2022.
Källa: Pensionsmyndigheten
– Det var från början tänkt att pensionsavgiften skulle ligga på 18,5 procent men i och med skattereduktionen på 7 procent ökade löntagarnas inkomster och den faktiska procenten för pensionsavgiften som andel av inkomsten har som resultat blivit lägre, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
Pensionsmyndigheten räknar på en modell där man slopar pensionsavgiften och den tillhörande skattereduktionen och i stället lägger över allt i arbetsgivaravgiften. Detta genom att arbetsgivarnas ålderspensionsavgift höjs med 8,29 procentenheter till 18,5 procent av bruttoinkomsten samtidigt som den allmänna löneavgiften sänks till 3,33 procent för att arbetsgivaravgiften sammantaget ska vara oförändrad.
Att slopa pensionsavgiften och skattereduktionen för pensionsavgiften gör enligt Pensionsmyndigheten att pensionssystemet förenklas och regelverket blir mer transparent.
Staten står i beräkningsexemplet för finansieringen av avgiftshöjningen genom minskade skatteintäkter på 21 miljarder kronor år 2022. Summan kan sättas i relation till ränteavdraget som kostar staten cirka 30 miljarder kronor per år, eller de cirka 65 miljarder kronor som går till försvar och krisberedskap.
För pengarna skulle framtidens pensionärer födda år 2000 få 1 000 kronor mer i disponibel inkomst, om ökningen inte används för att höja nuvarande pensioner. Det motsvarar ungefär 5,3 procent högre pension. För äldre ålderskullar blir effekten mindre. Det skulle dröja cirka 70 år innan reformen får fullt genomslag.
– Om man däremot skulle låta avgiftshöjningen finansiera dagens pensioner också, så skulle det ge en genomsnittlig ökning av den disponibla inkomsten för pensionärer över 65 år på 2,2 procent för kvinnor och 2,4 procent för män, säger Ole Settergren.
Har ni räknat något på om slopandet av skattereduktionen skulle leda till minskad löneutveckling?
– Nej, det har vi inte gjort.