Totalt omsätter offentlig upphandling årligen drygt 780 miljarder kronor, det motsvarar cirka 16 procent av Sveriges BNP. Med så stora pengar i potten går det att ställa både sociala och miljömässiga krav vid offentlig upphandling av olika tjänster och produkter. Det vill säga: upphandling kan även omfatta alltifrån krav på sociala hänsyn i form av exempelvis jobb åt de som står långt ifrån arbetsmarknaden till produkter och lösningar som är klimatsmarta.
En socialt och miljömässigt hållbar upphandling har blivit allt viktigare genom ett nytt upphandlingsdirektiv från EU 2014. En upphandlingsmyndighet inrättades 2015 och både den svenska upphandlingsstrategin och upphandlingslagen har blivit tydligare. Men enligt en ny rapport från Vision släpar den praktiska verkligheten efter.
Efterlyser bättre förutsättningar
Enkätundersökning bland upphandlare
- Enkäten gick ut till 650 medlemmar som är upphandlare och inköpare.
- Drygt hälften svarade på enkäten.
- 91 procent av de svarande vill att upphandling ska användas i syfte att nå just sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsmål.
- Samtidigt svarade 57 procent att förutsättningarna för att göra det är långt ifrån bra.
De känner sig ensamma i sin roll, och 74 procent svarar att de har en hög arbetsbelastning
Veronica Magnusson, ordförande för Vision. Foto: Vision.
– Upphandlarna ger uttryck för att de känner sig ensamma i sin roll, och 74 procent svarar att de har en hög arbetsbelastning, säger Visions förbundsordförande Veronica Magnusson till Arbetsvärlden.
– Vad de behöver är att politiken och lokala arbetsgivare anger vilka hållbarhetsmål man vill nå och ger dem förutsättningar att jobba med det.
”Att snåla på upphandling kan bli kostsamt”
Knappa resurser är inte problemet, menar Veronica Magnusson. Tvärtom – en bättre upphandling skulle betyda en win-win-situation för kommuner och regioner.
– Styr man mot hållbarhet så ger det effekter och konsekvenser som hänger ihop med vad man politiskt vill ha, och då använder man pengar på ett smartare och mer hållbart sätt. Att snåla på upphandlingsfunktionen kan bli väldigt kostsamt i längden, ekonomiskt och utifrån social och miljömässig hållbarhet. Det är viktigt att betona att det är skattepengar.
Men det är inte bara de politiska besluten som saknas. Upphandlarna behöver även en rimlig arbetsbelastning, menar Vision.
– Och möjlighet till kompetensutveckling i takt med att upphandlingsarbetet utvecklas, tillägger Veronica Magnusson.
SKR: Det finns goda exempel
Karin Peedu, upphandlingsstrateg på Sveriges kommuner och regioner (SKR), ger Veronica Magnusson rätt i att det ständigt behövs mer kompetens. Däremot är hon kritisk till Visions enkät eftersom bara femtio procent svarat liksom till slutsatsen att det lokalt skulle saknas politiska ambitioner och realistiska strategier för hur upphandlingsarbetet ska bedrivas.
Hon pekar på Göteborg och Helsingborg som goda exempel med politisk handlingskraft, struktur och vilja.
– Det här kan vara en bias i enkäten, som visar den ensamme upphandlaren i Sotenäs mer än den från Malmö stad som får åka världen runt och berätta om sina upphandlingar. Dock är det viktigt att hörsamma även deras bild.
Vi försöker täcka in hela spektret och prioritera de insatser som gör mest nytta
Som organisation för landets kommuner och regioner informerar man medlemmarna om vilka insatser som görs och för vem.
– Vi försöker hjälpa både de som är längst fram i spetsen, hela skiktet emellan, och de som är i svansen längst bak. Vi försöker täcka in hela spektret och prioritera de insatser som gör mest nytta.
Men hur många kommuner som saknar kompetens kan Karin Peedu samtidigt inte uttala sig om.
– Ingen kommun eller region är bra på alla områden. Därför är det viktigt att lära av varandra.
Expert: Få kommuner har insett potentialen
Patrick Amofah, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten. Foto: Upphandlingsmyndigheten.
Hur kan då socialt hållbar upphandling fungera i praktiken?
Patrick Amofah, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten har tagit fram en nationell modell för hur man genom upphandling skaffar jobb åt de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Resultaten är visserligen goda, menar han, men förhållandevis få kommuner har ännu insett potentialen i att genom upphandlingskrav få nyanlända – inte minst nyanlända kvinnor – liksom ungdomar i arbete.
Men hur många av Sverige 290 kommuner som aktivt arbetar med att använda upphandlingen som ett verktyg för social hållbarhet, integration och jämställdhet är svårt att säga eftersom nationell statistik saknas. Men många fler än vi tror, menar Patrick Amofah.
Finns direktiv och beslut från politiken och en funktion med ansvarigt mandat då börjar det hända saker
Och för att de ska bli ännu fler gör han, liksom Vision, bedömningen att region- och kommunpolitiker bör ge tydligare direktiv vid offentlig upphandling för hur man skaffar jobb åt de som står långt ifrån arbetsmarknaden.
– Finns direktiv och beslut från politiken och en funktion med ansvarigt mandat då börjar det hända saker.
Samhällsekonomiska effekter
Och jobb åt de som står långt ifrån arbetsmarknaden är en win-win-situation, inte minst för de som får jobb och blir självförsörjande. För kommunerna betyder det i sin tur minskade kostnader för ekonomiskt bistånd och ökade skatteintäkter, medan företagen får kompetens. Enligt Patrick Amofah har Upphandlingsmyndigheten utvecklat en modell med exempel för den samhällsekonomiska effekten.
– Vad det handlar om är att våga, säger Patrick Amofah.
Vad det handlar om är att våga
Veronica Magnusson på Vision instämmer:
– Det finns verkligen en möjlighet att styra genom upphandling, och styra mot målen i Agenda 2030 där till exempel jämställdhet är en viktig del. Man måste vilja göra det och ge de som gör upphandlingarna förutsättningar, mandat och möjligheter att göra det.