Under en paneldiskussion arrangerad av Europaparlamentets kontor i Sverige uppvisar svenska partier åter igen stor enighet i frågan om minimilöner i EU, åtminstone när det kommer till att det inte är en önskvärd lösning för svensk del.
Kan bryta mot EU:s fördrag
Arbetsmarknadens parter i Sverige är också starkt kritiska mot en inskränkning från EU i lönebildningsfrågan. I en debattartikel i EU Observer i fjol argumenterar TCO:s ordförande Therese Svanström för att direktivet om minimilöner bryter mot EU:s lagstiftningsbefogenheter som enligt artikel 153 inte gäller löneförhållanden.
Sara Skyttedal (KD), har tidigare i en debattartikel i Arbetsvärlden uttryckt oro för att EU ger sig in på fler områden.
Under paneldiskussionen återkommer hon till denna punkt.
– Det finns starka principiella problem med det här, exempelvis subsidiaritetsprincipen, det vill säga närhetsprincipen som säger att vi ska kunna fatta beslut kring sådant i Sverige som vi tror att vi har bäst potential att hitta lösningar för på nationell nivå. Här är det glasklart att lönebildning inte är någonting som ska ligga på europeisk nivå, säger Sara Skyttedal.
Enligt henne är just förbudet mot regleringar avseende lönebildningen ovanligt tydligt i EU:s fördrag, som utgör unionens konstitutionella grund.
– Det står liksom svart på vitt att EU inte har rätt att besluta om lönebildning. Är det så att EU-kommissionen i det här området kan välja att göra avsteg från vad som står i fördragen finns nästan ingen gräns för vad man kan fatta beslut kring inom andra områden, säger Sara Skyttedal.
Slår vakt om svenska modellen
De inbjudna EU-parlamentarikerna Abir-Al Sahlani (C), Johan Danielsson (S), Jessica Polfjärd (M) och Sara Skyttedal (KD), uttrycker alla sitt stöd för den svenska modellen.
– Man måste komma ihåg att minimilöner är ett andrahandsalternativ för länder där fack och arbetsgivare inte klarar av att reglera arbetsmarknaden i kollektivavtal. Klarar arbetsmarknadens parter inte av att göra det så måste staten gå in och garantera någon typ av bottenplatta av anständighet, säger Johan Danielsson.
Han menar att man exempelvis inte lyckats uppnå drägliga löner i Rumänien genom att lagstifta om minimilöner.
– Det är ett land som på tio år har höjt minimilöner från 1 500 kronor i månaden till 5 000 kronor i månaden. Det har gett en situation där en växande andel av befolkningen nu är arbetandes på minimilönen, säger Johan Danielsson.
Inte ens det mest ambitiösa förslaget från EU-kommissionen skulle heller höja lönerna i Rumänien, menar Johan Danielsson, eftersom de redan uppgår till cirka 60 procent av medianlönen. Däremot kan parterna i andra länder tappa makt när lönen plötsligt bestäms via lag.
– Det är det som är faran med förslaget där man riskerar att ge sig in på en modell där vi har starka parter som reglerar löner på arbetsmarknaden och där vi faktiskt har goda löner för de allra flesta.