Regeringen hoppas på att förbättra sjukförsäkringen genom ett omfattande åtgärdsprogram med totalt 11 punkter som aviserades i DN debatt förra veckan.
En sak som ska ses över är Försäkringskassans tolkningen av begreppet ”normalt förekommande arbete” vid prövning av arbetsförmåga när en person varit sjukskriven i 180 dagar.
En sådan prövning innebär att personen kan förlora sin rätt till fortsatt sjukpenning om Försäkringskassan bedömer att personen klarar av just ett ”normalt förekommande arbete”.
Men vad är då det? Det verkar det inte vara någon som vet. Försäkringskassan ger inte exempel på arbeten när de beskriver arbetsförmågan och slussar den sjukskrivne vidare till Arbetsförmedlingen.
Många har ilsknat till när Försäkringskassan nekat fortsatt sjukpenning för att den sjukskrivne exempelvis bedöms kunna klara ett jobb som ”inte är stressigt och som inte innebär att han måste ta initiativ eller koncentrera sig i hög omfattning.”
Det är ett samhällsmål som inkluderar arbetsgivare och hälso- och sjukvård.
Karin Olsson, Försäkringskassans områdeschef Process och metod för sjukförsäkringen, menar att det i dag inte finns någon tydlig vägledning som ger exempel på vad som är ett ”normalt förekommande arbete”.
Hon välkomnar också regeringens initiativ till en utredning av begreppet.
Karin Olsson, Försäkringskassan. Foto: Per Groth
– Försäkringskassan har att följa de lagar och regler som finns. För att vi ska ändra praxis behöver lagstiftningen ändras, eller så behöver domstolen slå fast att det är en viss tolkning som gäller, säger Karin Olsson till Arbetsvärlden.
Hur tolkar ni begreppet ”normalt förekommande arbete”?
– Det ska förstås vara ett arbete som det finns fler än ett av för att det ska vara normalt förekommande men det är Arbetsförmedlingens uppgift att matcha till specifika arbeten, det gör inte vi. Vi menar också att arbetet ska ha ringa eller ingen anpassning till arbetstagarens funktionsnivå. ”Ringa” eftersom även en fullt fungerande person kan behöva ha viss anpassning för att arbetet ska fungera bra, säger Karin Olsson.
Finns det arbeten som inte är stressiga och som inte kräver att man koncentrerar sig i högre utsträckning?
– Vi ger inte exempel på arbeten, det sköter Arbetsförmedlingen. Om man är missnöjd med Försäkringskassans bedömning begär man först en omprövning av ärendet, får man inte rätt då kan man gå vidare till domstol.
Det är positivt att vi kan få större klarhet i frågan
Regeringen har också aviserat ett nolltoleransuppdrag åt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen då det förekommit att personer hamnat mellan stolarna på de båda myndigheterna: där personen av den ena anses för frisk för sjukpenning, och av den andra för sjuk för att söka arbete.
Det är ett förhållande som Torbjörn Wass, chef för avdelningen för rehabilitering till arbete på Arbetsförmedlingen, bekräftat för Arbetsvärlden:
– Det har hänt att personer inte haft rätt till sjukpenning och inte heller varit tillräckligt friska för att ta del av våra insatser. Då försöker vi initiera kontakt med Försäkringskassan för att personen ska få tillgång till andra insatser än de vi kan erbjuda, men det är inte något vi kan kontrollera eller besluta om, sade Torbjörn Wass i Arbetsvärlden.
Karin Olsson vill ännu inte kommentera nolltoleransuppdraget:
– Vi har inte formellt fått det ännu; vi har sett det i media och jag tror regeringsuppdraget beslutades om i torsdags.
Samtidigt som regeringen tänker tillsätta en utredning av begreppet ”normal förekommande arbete” som ska kunna titta på lagändringar, så är två fall där begreppet prövas redan på väg upp i Högsta förvaltningsdomstolen.
Det är också någonting som välkomnas av Karin Olsson.
– Det är positivt att vi kan få större klarhet i frågan och det är möjligt att domstolen säger att begreppet ska tolkas på ett annat sätt än vi gör i dag. Men till dess följer vi vår tolkning.
Tillbakavisar kritik
Försäkringskassan har också fått kritik från sjukförsäkringsforskaren Ruth Mannelqvist vid Umeå universitet, som också är krönikör för Arbetsvärlden.
Hon har i Arbetsvärlden ifrågasatt om sjukförsäkringen är rättssäker, där hon menar att Försäkringskassan visar för stor följsamhet för politiska påtryckningar.
Samtidigt ska antalet nybeviljade sjukersättningar inte överstiga 18 000 i genomsnitt per år under 2016-2020.
Ett av de politiska målen som Ruth Mannelqvist menar har påverkat Försäkringskassans handläggning i hög grad är regeringens mål om att sjukpenningtalet ska ligga på 9,0 dagar till 2020.
I regleringsbrevet för Försäkringskassan för budgetåret 2018 står följande:
”Försäkringskassan ska verka för att sjukpenningtalet i december 2020 inte överstiger 9,0 dagar. Försäkringskassan ska i sitt arbete med att nå målet samverka med berörda aktörer. Samtidigt ska antalet nybeviljade sjukersättningar inte överstiga 18 000 i genomsnitt per år under 2016-2020. Skillnaden i sjukpenningtal mellan kvinnor och män ska också minska.”
Karin Olsson menar dock att man på myndigheten aldrig tolkat niodagarsmålet som ett mål som Försäkringskassan kan uppnå på egen hand.
– Vi är alltid styrda av vårt regleringsbrev men vi har aldrig tolkat niodagarsmålet som ett mål endast för Försäkringskassan. Det är ett samhällsmål som inkluderar arbetsgivare och hälso- och sjukvård. Vi styr på rättssäkerhet och kvalitet och är tydliga med att det inte går att nå niodagarsmålet enbart genom Försäkringskassans handläggning, säger Karin Olsson.