Personer som har en långvarig nedsättning av arbetsförmågan till följd av sjukdom kan bli beviljad sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan, det som tidigare kallades för förtidspension.
Enligt Försäkringskassans statistik hade drygt 290 000 personer sjukersättning i februari 2017, den lägsta nivån sedan ersättningen infördes 2003.
Och kanske är den för låg.
Det menar åtminstone Riksrevisionen som nu vill göra det lättare att beviljas sjuk- och aktivitetsersättning. Anledningen är att Riksrevisionen i en ny granskning finner att de som får avslag drabbas negativt på flera sätt.
De här resultaten visar att bedömningsnivån är lagd på så vis att de som får avslag får sämre hälsa och inkomster
– Vi har tittat på jämförbara individer som antingen fått avslag på ansökan om sjuk- och aktivitetsersättning eller fått bifall och alltså kunnat se hur ett nekande påverkar deras inkomster och hälsa. Det är slumpen som gjort att vissa nekades ersättning, på så vis att de tilldelades en mer strikt handläggare, säger Pathric Hägglund, projektledare på Riksrevisionen, till Arbetsvärlden.
Handläggarna har ett bedömningsutrymme i besluten vilket gör att gränsfallsärendena kan ge viktig information om hur väl försäkringen fungerar när man jämför personer med likartade situationer – och olikartade beslut – med varandra.
– Vi har följt dem under tre år och kan se att hälsan och inkomsterna hos de här individerna försämras om de får avslag i stället för bifall, säger Pathric Hägglund.
Granskningen visar att de som nekades ersättning hade ungefär 125 000 kronor mindre per år under de närmaste tre åren. Varken arbetsinkomster eller inkomster från andra transfereringssystem vägde upp bortfallet.
Är inte det något man kan förvänta sig?
– Nej, det tycker jag inte man kan säga. Om tillämpningen av reglerna hade varit mer generösa skulle man kunna tänka sig att de som nekades direkt skulle kunna öka sina arbetsinkomster. De här resultaten visar att bedömningsnivån är lagd på så vis att de som får avslag får sämre hälsa och inkomster och alltså att reglerna är för strikta, säger Pathric Hägglund.
Annat resultat för sjukpenning
Riksrevisionen släppte i slutet av 2016 en annan rapport som tittade på sjukpenningen, ”Är sjukskrivning bra för hälsan”. Där kom myndigheten fram till ett motsatt resultat.
– Ja, när vi följde individer som fått avslag på sjukpenning så ökade deras arbetsinkomster vilket tyder på att tillämpningen av reglerna vad gäller sjukpenningen är för generös. Det är värt att påpeka att det är betydligt svårare att beviljas sjuk- och aktivitetsersättning.
En skillnad ligger i hur bred prövningen mot arbetsmarknaden är.
– När man prövar arbetsförmågan vid bedömning av rätt till sjukpenning så görs det mot normalt förekommande jobb. Vid bedömning av rätt till sjuk- och aktivitetsersättning görs prövningen även mot subventionerade jobb, och det behöver inte vara jobb som finns, säger Pathric Hägglund.
Är några grupper särskilt utsatta vid avslag?
– Ja, vi ser att den relativa ökningen av ohälsa om du nekas sjuk- och aktivitetsersättning är högst vid psykiatriska diagnoser. Och i denna grupp är individer med schizofreni och vanföreställningar särskilt utsatta, säger Pathric Hägglund.
Bland dessa grupper visade resultaten att personer som nekades ersättning i större utsträckning vårdades inom sluten vård jämfört med de som beviljades ersättning.
Man bör lätta upp reglerna. Eventuellt skulle det arbetsmarknadsbegrepp som används kunna ses över.
Dessutom syns ett starkt samband mellan graden av förankring på arbetsmarknaden och hur negativt en person påverkas av ett avslag.
– Exempelvis klarar sig de som går från tidigare sjukskrivning till sjuk- och aktivitetsersättning bättre; för att kunna få sjukpenning behöver du nämligen ha haft jobb tidigare. Personer med väldigt svag förankring till arbetsmarknaden klarar sig sämre, säger Pathric Hägglund.
Vilka ändringar föreslår ni?
– Vi säger att man bör lätta upp reglerna men vi ger inga förslag på hur. Eventuellt skulle det arbetsmarknadsbegrepp som används kunna ses över.