Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Riksrevisionen: Gör det lättare att få sjuk- och aktivitetsersättning Personer med psykiatriska diagnoser drabbas extra hårt av att nekas sjuk- och aktivitetsersättning, enligt Riksrevisionens nya granskningsrapport. Foto: Stina Stjernkvist / TT

Riksrevisionen: Gör det lättare att få sjuk- och aktivitetsersättning

Sjukförsäkringen Sjuk- och aktivitetsersättning, tidigare förtidspension, bör bli tillgängligt för fler. Det menar Riksrevisionen som i en ny granskningsrapport konstaterar att individer med avslag får sämre hälsa och inkomster än om de hade fått ersättningen beviljad. Personer med psykiatriska diagnoser är särskilt utsatta.
24 Apr 2018

Personer som har en långvarig nedsättning av arbetsförmågan till följd av sjukdom kan bli beviljad sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan, det som tidigare kallades för förtidspension.

Enligt Försäkringskassans statistik hade drygt 290 000 personer sjukersättning i februari 2017, den lägsta nivån sedan ersättningen infördes 2003.

Och kanske är den för låg.

Det menar åtminstone Riksrevisionen som nu vill göra det lättare att beviljas sjuk- och aktivitetsersättning. Anledningen är att Riksrevisionen i en ny granskning finner att de som får avslag drabbas negativt på flera sätt.

De här resultaten visar att bedömningsnivån är lagd på så vis att de som får avslag får sämre hälsa och inkomster

Pathric Hägglund, Riksrevisionen.

– Vi har tittat på jämförbara individer som antingen fått avslag på ansökan om sjuk- och aktivitetsersättning eller fått bifall och alltså kunnat se hur ett nekande påverkar deras inkomster och hälsa. Det är slumpen som gjort att vissa nekades ersättning, på så vis att de tilldelades en mer strikt handläggare, säger Pathric Hägglund, projektledare på Riksrevisionen, till Arbetsvärlden.

Handläggarna har ett bedömningsutrymme i besluten vilket gör att gränsfallsärendena kan ge viktig information om hur väl försäkringen fungerar när man jämför personer med likartade situationer – och olikartade beslut – med varandra.

– Vi har följt dem under tre år och kan se att hälsan och inkomsterna hos de här individerna försämras om de får avslag i stället för bifall, säger Pathric Hägglund.

Granskningen visar att de som nekades ersättning hade ungefär 125 000 kronor mindre per år under de närmaste tre åren. Varken arbetsinkomster eller inkomster från andra transfereringssystem vägde upp bortfallet.

Är inte det något man kan förvänta sig?

– Nej, det tycker jag inte man kan säga. Om tillämpningen av reglerna hade varit mer generösa skulle man kunna tänka sig att de som nekades direkt skulle kunna öka sina arbetsinkomster. De här resultaten visar att bedömningsnivån är lagd på så vis att de som får avslag får sämre hälsa och inkomster och alltså att reglerna är för strikta, säger Pathric Hägglund.

Annat resultat för sjukpenning

Riksrevisionen släppte i slutet av 2016 en annan rapport som tittade på sjukpenningen, ”Är sjukskrivning bra för hälsan”. Där kom myndigheten fram till ett motsatt resultat.

– Ja, när vi följde individer som fått avslag på sjukpenning så ökade deras arbetsinkomster vilket tyder på att tillämpningen av reglerna vad gäller sjukpenningen är för generös. Det är värt att påpeka att det är betydligt svårare att beviljas sjuk- och aktivitetsersättning.

En skillnad ligger i hur bred prövningen mot arbetsmarknaden är.

– När man prövar arbetsförmågan vid bedömning av rätt till sjukpenning så görs det mot normalt förekommande jobb. Vid bedömning av rätt till sjuk- och aktivitetsersättning görs prövningen även mot subventionerade jobb, och det behöver inte vara jobb som finns, säger Pathric Hägglund.

Är några grupper särskilt utsatta vid avslag?

– Ja, vi ser att den relativa ökningen av ohälsa om du nekas sjuk- och aktivitetsersättning är högst vid psykiatriska diagnoser. Och i denna grupp är individer med schizofreni och vanföreställningar särskilt utsatta, säger Pathric Hägglund.

Bland dessa grupper visade resultaten att personer som nekades ersättning i större utsträckning vårdades inom sluten vård jämfört med de som beviljades ersättning.

Man bör lätta upp reglerna. Eventuellt skulle det arbetsmarknadsbegrepp som används kunna ses över.

Dessutom syns ett starkt samband mellan graden av förankring på arbetsmarknaden och hur negativt en person påverkas av ett avslag.

– Exempelvis klarar sig de som går från tidigare sjukskrivning till sjuk- och aktivitetsersättning bättre; för att kunna få sjukpenning behöver du nämligen ha haft jobb tidigare. Personer med väldigt svag förankring till arbetsmarknaden klarar sig sämre, säger Pathric Hägglund.

Vilka ändringar föreslår ni?

– Vi säger att man bör lätta upp reglerna men vi ger inga förslag på hur. Eventuellt skulle det arbetsmarknadsbegrepp som används kunna ses över.

24 Apr 2018
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Tobias 1 Maj 2018:

    Riksrevisionen har låtit utreda arbetsskadeförsäkringen med uppdraget ”En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada”. Men regeringen och regeringens utredare duckar åter igen för det största problemet inom arbetsskadeförsäkringen – AFA.

    När lagen om arbetsskadeförsäkringen, LAF, trädde i kraft 1977 innebar det att den som skadats i arbetet skulle ersättas för den ekonomiska förlust som arbetsskadan innebar. Men hur många vet i dag att de är helt oförsäkrade om de har en inkomst under 336 000 kr om året?

    För att uppnå en jämställd och rättssäker försäkring ur den skadades perspektiv saknas flera viktiga frågor med tillhörande förslag på åtgärder i den så kallade utredningen. Hur kan det komma sig att inte en enda rad i SOU 2017:25 har skrivits om:
    Att AFA inte följer den praxis som följer av Högsta domstolens domar?
    Att ingen myndighet har fått tillsyn över AFA:s välkända och ljusskygga verksamhet, där inte ens tredje statsmakten har möjlighet till insyn?
    Att AFA konsekvent bryter mot förvaltningslagen då de aldrig svarar på frågor som rör tillämpningen av försäkringen?
    Att AFA:s långa utredningstider i arbetsskadeärenden kan pågå i 5–15 år?

    Det finns mer att kommentera, men: Det kan konstateras att SOU 2017:25 inte är en utredning. Det är en sammanfattning på 435 sidor av gammal skåpmat som redan möglat. Ett hopkok där regeringen och regeringens utredare helt bortser från rättssäkerheten ur den arbetsskadades perspektiv.

    Om det ska gå att komma tillrätta med de allvarliga problem som finns med arbetsskadeförsäkringen behövs en ny utredning värd namnet.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.