Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Utredningen ska kunna föreslå lagändringar Socialminister Annika Strandhäll (S) ska försöka se till att ingen hamnar mellan stolarna på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Foto: TT

Utredningen ska kunna föreslå lagändringar

Sjukförsäkringen Regeringen tillsätter en utredning av begreppen ”normalt förekommande arbete” och "särskilda skäl" efter en storm av kritik mot Försäkringskassans bedömningar av arbetsförmåga. Socialminister Annika Strandhäll (S) bekräftar för Arbetsvärlden att utredningen ska kunna titta på om lagen behöver förändras.
26 Jan 2018

Arbetsvärlden har tidigare skrivit om Försäkringskassans bedömningar av sjukskrivnas arbetsförmåga och var närvarande under det LO-seminarium i december där socialminister Annika Strandhäll (S) lovade bättring.

Åtgärder i korthet

Utdrag ur regeringens åtgärdsprogram 3.0:

  1. Regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att se över tillämpningen av begreppet "normalt förekommande arbete" samt "särskilda skäl" vid bedömning av arbetsförmåga. Utredningen ska också se hur sjukförsäkringens regelverk förhåller sig till dagens arbetsmarknad. Utredningen ska också titta på hur hänsyn tas till olika grader av arbetsförmåga när det kommer till exempelvis deltidssjukskrivning.
  2. Regeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att, inom ramen för sitt lagstadgade samordningsansvar, förstärka arbetet med att ge stöd till individers återgång i arbete.
  3. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att utreda formerna för en permanent koordineringsfunktion inom vården. Uppdraget kommer att slutredovisas under våren 2018 i form av en promemoria.
  4. Se över möjligheten till skäligt rådrum i SGI-skyddet.
  5. En översyn inom Regeringskansliet startat som genomför en fördjupad analys av orsakerna till nuvarande nivåer av nybeviljande och avslagsandelar i sjuk- och aktivitetsersättningen.
  6. Försäkringskassan har fått ett mål i regleringsbrevet som innebär att myndigheten ska verka för att flera unga med aktivitetsersättning ska få sitt rehabiliteringsbehov kartlagt i samverkan med Arbetsförmedlingen.
  7. Regeringen tillsätter en nationell samordnare för sjukförsäkringen.
  8. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen får ett nolltoleransuppdrag för att inga personer ska hamna mellan myndigheternas stolar.
  9. Regeringen ger Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården förbättras när det gäller sjukskrivningsprocessen och läkarintygen.

Källa: Åtgärdsprogram 3.0

+ Expandera

I en debattartikel i onsdagens DN lanserade Annika Strandhäll också ett batteri av åtgärder som ska förhindra att människor hamnar mellan stolarna på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (det vill säga, personer som bedöms tillräckligt friska för arbete av Försäkringskassan men för sjuka av Arbetsförmedlingen).

I åtgärdsprogrammet som publicerats på regeringens hemsida stolpas inte mindre än 11 åtgärdspunkter för sjukförsäkringen upp.

Visserligen tillsätter regeringen en utredning av det omstridda begreppet ”normalt förekommande arbete”, men de som hoppats på en snabb ändring av Försäkringskassans bedömningar blir besvikna.

Vid LO-seminariet i december framfördes flera exempel på udda arbetsbeskrivningar som Försäkringskassan bedömt att sjukskrivna kunnat utföra när de efter 180 dagars sjukskrivning ska prövas mot hela arbetsmarknaden. Arbetsvärlden citerar ett:

”… ett arbete som inte innebär tung fysisk belastning av axlar och armar med varierande och ergonomisk arbetsställning, som har en tydlig arbetsbeskrivning, som inte är stressigt och som inte innebär att han måste ta initiativ eller koncentrera sig i hög omfattning.”

Någon exakt definition av vilka arbeten som är normalt förekommande finns inte

Sådana arbetsbeskrivningar är förstås en utmaning för vem som helst att hitta på arbetsmarknaden, och frågan är alltså om det verkligen går att hävda att de hör till ”normalt förekommande arbeten”.

Forskaren: Det räcker inte

Sjukförsäkringsforskare Ruth Mannelqvist är skeptisk till många av de aviserade åtgärderna från socialminister Annika Strandhäll.

– Det är bra att ministern tar kritiken på allvar och har för avsikt att göra något men en utredning av begreppet ”vanligt förekommande arbeten” räcker inte alls, säger Ruth Mannelqvist till Arbetsvärlden.

Ruth Mannelqvist är professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet. Foto: Umeå unversitet.

Ruth Mannelqvist påpekar att begreppet har funnits länge och menar att det som är ett problem i dag är att det finns en annan tolkning av begreppet än vad regeringsrätten slog fast i en dom redan 2008 (2008:15).

I domen specificerade domstolen att begreppet ”normalt förekommande arbete” måste vara ett vanligt arbete som tar vara på din fulla arbetsförmåga och inte är ett anpassat arbete utifrån dig som individ.

– Hur begreppen ska tolkas är också upp till domstolarna att avgöra. Nu är det två domar på väg i Högsta förvaltningsdomstolen som kan komma att ge oss en annan tolkning. Men för att Annika Strandhäll ska kunna ändra hur begreppet används så måste hon se över lagstiftningen, men det har hon inte sagt att hon ska göra, säger Ruth Mannelqvist som dock hoppas på att utredningen ska leda till lagändringar.

Hade regeringen velat få en snabb ändring hade man lyft bort niodagarsmålet från Försäkringskassan

– Jag har en farhåga att det här kommer landa i att Försäkringskassan gör en utredning av begreppet och kommer fram till att man ska använda sig av aktivitetsförmågeutredningar (AFU), där den sjukskrivne jämförs mot en rent teoretisk yrkeslista som baseras på amerikansk arbetsmarknad från 1970-talet. Det här är någonting som redan prövats på Försäkringskassan tidigare då det också kritiserades.

Den som hoppades på en snabb bättring av sjukförsäkringen blir besviken, enligt Ruth Mannelqvist:

– Hade regeringen velat få en snabb ändring hade man lyft bort niodagarsmålet från Försäkringskassan.

Lagändringar kan föreslås

Arbetsvärlden får kontakt med socialminister Annika Strandhäll via mejl och får besked om att utredningen av begreppet ”normalt förekommande arbete” ska kunna föreslå lagändringar:

– Ja, en utredning kommer också kunna titta på om lagstiftningen behöver förändras på de här områdena. Vi arbetar nu med direktiven och kommer meddela under våren vem som kommer genomföra utredningen, säger socialminister Annika Strandhäll

Det är inte heller tydligt, enligt Annika Strandhäll, vilken förmåga en individ måste besitta för att klara ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete.

– Det utredningen bland annat ska göra är att analysera tillämpningen av normalt förekommande arbete men också hur arbetsförmågan ska bedömas när bedömningen ska göras vidare än mot arbeten hos den arbetsgivare där den försäkrade är anställd. Utredningen ska också se över vad som ska utgöra särskilda skäl för att skjuta upp bedömningen av arbetsförmågan.

Annika Strandhäll har tidigare riktat hård kritik mot det bristande samarbetet mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. I Arbetsvärlden citerades hon säga att: ” Såväl Försäkringskassans handläggare och läkarna uppger varandra som respektive professions största arbetsmiljöproblem.”

Nu får hälso- och sjukvården och Försäkringskassan i uppdrag att förbättra det här samarbetet när det kommer till sjukskrivningsprocessen och läkarintygen.

Vad innebär uppdraget om bättre dialog mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan rent konkret?

– De behöver skapa en samsyn om alla inbladade. Ingen ska behöva hamna mellan stolarna, rätt stöd till rätt person behövs, skriver Annika Strandhäll i sitt svar till Arbetsvärlden.

Uppdrag om bättre dialog

Som ett led i förbättringen av sjukförsäkringen ger regeringen hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ett uppdrag om bättre dialog. Myndigheterna ska inom ramen för uppdraget:

• Fördjupa analysen av det faktiska behovet av kompletteringar av inlämnade läkarintyg, inklusive eventuell förekomst av omotiverade kompletteringar.

• Fördjupa analysen av förekommande skillnader mellan de faktiska sjukskrivningstiderna och rekommendationerna i det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Förekomsten av samsjuklighet bör särskilt uppmärksammas.

• Analysera hur Försäkringsmedicinskt beslutsstöd kan bidra till en bättre kommunikation mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården samt lämna förslag till hur beslutsstödet kan utvecklas.

Uppdraget är tänkt att bidra till en konstruktiv dialog mellan representanter för hälso- och sjukvården, inklusive läkarkåren, och Försäkringskassan och en samsyn om hur en effektiv sjukskrivningsprocess säkerställs. Uppdraget ska genomföras i samråd med Läkarförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och landstingen.

Uppdraget ska delredovisas i juni 2018 och slutredovisas i juni 2019.

Källa: Åtgärdsprogram 3.0

+ Expandera

Hon uppger att hon får signaler från sjukvården, försäkringskassan och personer som är i en sjukskrivning att dialogen inte fungerar tillräckligt bra.

Exakt hur det sedan kommer se ut är en helt annan sak

– Vi förtydligar även Försäkringskassans lagstadgade ansvar att samordna insatserna kring den enskilde.

Ett förslag från TCO är att ytterligare steg införs i rehabiliteringskedjan där sjukskrivnas arbetsförmåga prövas mot arbeten inom det egna kompetensområdet innan prövning sker mot arbeten som är ”normalt förekommande på arbetsmarknaden”.

Annika Strandhäll lämnar dock ingen direkt kommentar på det förslaget:

– Jag tror att vi behöver vända på flera stenar i detta arbete, fler behöver få ett gott stöd till omställning. Exakt hur det sedan kommer se ut är en helt annan sak, skriver Annika Strandhäll.

”Kommer inte åt tidsgränserna”

Regeringen kommer också tillsätta en samordnare för sjukförsäkringen som enligt Annika Strandhäll ska främja samverkan mellan alla aktörer i sjukskrivningsprocessen och motverka problem med ”stuprörstänkande”.

– Samordnaren ska främja dialog mellan aktörerna för att skapa en smidigare process för individen från dag ett i ett sjukfall så att individen tidigare kan återgå i arbete, skriver Annika Strandhäll till Arbetsvärlden.

Ruth Mannelqvist menar dock att samordnaren inte kommer kunna rå på tidsgränserna i sjukförsäkringen, vilket man kan få intrycket av utifrån debattartikeln i DN.

– En nationell samordnare har inte möjlighet att ändra tidsgränserna i sjukförsäkringen. Försäkringskassan har att följa lagen och det är en översyn av lagar och regelverk som behövs för att komma åt tidsgränserna, säger Ruth Mannelqvist.

Överlämning till Arbetsförmedlingen

När en person av Försäkringskassan bedöms ha arbetsförmåga bollas de över till Arbetsförmedlingen.

Men problem kan uppstå när Försäkringskassan bedömer att personen är tillräckligt frisk för att jobba, samtidigt som Arbetsförmedlingen ser att denne är för sjuk för att ta del av deras insatser.

Det här problemet bekräftas av Torbjörn Wass, chef för avdelningen för rehabilitering till arbete på Arbetsförmedlingen:

Det har hänt att personer inte haft rätt till sjukpenning och inte heller varit tillräckligt friska för att ta del av våra insatser

– Det har hänt att personer inte haft rätt till sjukpenning och inte heller varit tillräckligt friska för att ta del av våra insatser. Då försöker vi initiera kontakt med Försäkringskassan för att personen ska få tillgång till andra insatser än de vi kan erbjuda, men det är inte något vi kan kontrollera eller besluta om, säger Torbjörn Wass till Arbetsvärlden.

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen får ett nolltoleransuppdrag för att människor inte ska falla mellan stolarna. Hur tolkar du det?

– Jag har inte sett uppdraget svart på vitt utan bara läst om det i media än så länge men det vi framför allt ser att vi kan förbättra är överlämningen när en person lämnar sjukförsäkringen och ska söka arbete genom Arbetsförmedlingen. Redan i dag har vi i många fall överlämningsmöten med personen där båda myndigheterna är representerade, men det här är något vi kommer arbeta mer med för att få så bra mötesformer och information som möjligt, säger Torbjörn Wass.

Tycker du att Försäkringskassan behöver bli mer lyhörd gentemot Arbetsförmedlingen när det kommer till bedömning av arbetsförmåga?

– När vi har uttömt alla våra insatser och ser att en sökande är för sjuk för att söka arbete hos oss tycker jag att Försäkringskassan ska ta med det i bedömningen i sjukförsäkringen. Med det sagt så menar jag ändå att bedömningen av vem som ska ta del av sjukförsäkringen fortfarande måste ligga hos Försäkringskassan.

26 Jan 2018
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Maria 28 Jan 2018:

    Uppenbarligen så funkar inte saker i realiteten. På mitt överlämningsmötet så gick min handläggare från försäkringskassan innan mötet var över och jag kunde aldrig bli inskriven då jag hade en inbokad höftoperation med ett års rehabilitering efteråt. Mötet resulterade alltså i ingenting och jag tvingades flytta och sälja mitt bohag för att pengarna försvann som resultat av detta möte.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.