Det är inte länge sedan Valideringsdelegationen kom med ett delbetänkande, det var i höstas och då handlade det om en nationell strategi för validering. Där bedömde man att utvecklingen av validering inom just högskolan är ett område som bör prioriteras.
Valideringsdelegationen 2015–2019
Valideringsdelegationen 2015–2019 är den andra delegationen som arbetar med validering. Den första arbetade mellan 2004 till 2007, och då utvecklades främst många av dagens branschmodeller för validering mot anställningsbarhet.
Den nuvarande delegationen har i uppdrag att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet. Det ska göras genom att identifiera utvecklingsinsatser och förändringar, och lämna förslag som kan stärka valideringsarbetet inom utbildning och arbetsliv.
Dagens delbetänkande gäller just hur fler ska kunna få sitt tidigare lärande bedömt, och erkänt för tillgodoräknande inom högskolan.
I delegationen finns representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt för berörda myndigheter. Ordförande är IF Metalls tidigare ordförande, Anders Ferbe.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 december 2019.
Så när delegationen i dag tisdag överlämnade sitt nästa delbetänkande till regeringen så handlar det just om hur högskolornas och universitetens valideringsarbete ska kunna utvecklas, hur de ekonomiska incitamenten skulle kunna se ut och hur metodutveckling och strukturer kan stödja valideringen: Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande.
Delegationen konstaterar att fungerande validering för tillgodoräknande är centralt för att realisera möjligheter till bland annat livslångt lärande inom högskolan, och av stor betydelse för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Men utvecklingen i Sverige har varit ryckig. Från att högskolan fått ökade uppdrag i början av 2000-talet, avstannade utvecklingen förutom inom ett utbildningsområde: lärarutbildningarna. där har valideringen varit viktig i de särskilda utbildningssatsningarna som gjorts för obehöriga lärare.
Validering för tillgodoräknande av tidigare lärande när man söker till en utbildning har också blivit viktigare i takt med det ökade antalet nyanlända med utländsk utbildning.
En viktig fråga har hela tiden varit bristen på resurser till lärosätena för att genomföra bedömningar för att tillgodoräkna sig tidigare lärande. Om det saknas incitament för högskolor och universitet att lägga tid och andra resurser på att bedöma kunskaper förvärvade utanför utbildningssystemet minskar volymerna.
Det är särskilt glädjande att delegationen föreslår en speciell ersättning till högskolorna för just detta
Valideringsdelegationen föreslår därför att lärosätena får en schabloniserad ersättning på 15 000 kronor per bedömning. Och positiva reaktioner lät inte vänta på sig från TCO, som liksom Unionen länge har hävdad att ekonomiska incitament är avgörande.
– Det är oerhört viktigt att högskolorna får fart på sin verksamhet med att validera kunskaper som förvärvats inom yrkeslivet. Därför är det särskilt glädjande att delegationen föreslår en speciell ersättning till högskolorna för just detta, säger Jacob Inganäs, utredare TCO i en kommentar i dag.
Andra förslag från delegationen är:
- De pilotförsök med att utveckla olika metoder för bedömning av reell kompetenser som just nu genomförs på ett antal högskolor i landet ska förlängas till och med 2020.
- Regelverket ska moderniseras och förtydligas, för att minska risken för godtycklig bedömning, och bedömning av tidigare lärande ska breddas till kunskaper och färdigheter som förvärvats genom volontärarbete och självstudier.
- Universitetskanslerämbetet, UKÄ, får i uppdrag att göra samlad kvalitetsgranskning av lärosätenas arbete med validering.
- UHR, Universitets- och högskolerådet, får i sin myndighetsinstruktion i uppdrag att främja lärosätenas arbete med erkännande av tidigare lärande.
- Inför möjlighet till tillgodoräknande inom uppdragsutbildning vid lärosätena.
- Förbättrad redovisning i statistiken (dokumentation) av validering.