Validering handlar i korthet om att intyga en persons kompetens, oavsett hur den förvärvats, så att personen sedan smidigt kan ta sig vidare i arbetslivet eller studier.
I våras presenterade Valideringsdelegationen sitt förslag på en nationell strategi, som identifierat behov och hinder på en övergripande nivå, och nu har arbetet börjat på ett delbetänkande om validering i högskolan som väntas bli klart våren 2018.
Det finns stora behov hos tjänstemän av validering på högskolenivå
Det är också validering på högskolenivå som mest berör Unionens medlemmar.
Jesper Lundholm, utredare på Unionen.
– Det är intressantast för oss eftersom det finns stora behov hos tjänstemän av validering på högskolenivå för att möjliggöra vidareutbildning och kompetensutveckling, säger Jesper Lundholm, Unionens ledamot i Valideringsdelegationen, till Arbetsvärlden.
Redan i dag står det i högskoleförordningen att högskolorna har ett uppdrag att bedöma reell kompetens för behörighet och tillgodoräknande, en rätt som dock endast gäller för den som är student, alltså den som antagits till och påbörjat en utbildning.
Enligt Jesper Lundholm är det än så länge ett halvhjärtat uppdrag som inte heller genomförs i någon vidare utsträckning.
– Validering har generellt låg prioritet på lärosätena, och när det gäller tillgodoräknande är det i praktiken ofta enskilda ämnesföreträdare som avgör om en validering ens ska göras, säger Jesper Lundholm.
Saknas ekonomiska incitament
Det finns flera anledningar till att validering blivit en parentes hos högskolorna, där den främsta är att det saknas ekonomiska incitament. Det är den avgörande pusselbiten, enligt Jesper Lundholm.
– Det är inte allt som behövs, men utan den kommer ingenting att ske. I dag är det en ren förlust för lärosätena att låta studenter tillgodoräkna reell kompetens, de får inte en krona för poängen som tillgodoräknas, säger han.
Frågan kan möjligen få en lösning i den pågående statliga utredningen av universitetens och högskolornas styrning och resurstilldelning, som ska vara klar i december 2018.
– Utredningen måste ta itu med det, säger Jesper Lundholm.
Men även om pengarna skulle strömma in till lärosäten som validerar yrkeskunskaper finns fler hinder – inte minst praktiska frågor kring bedömning, enhetlighet och tillgänglighet. I dag saknas metoderna – och validering tar betydligt mer tid och resurser än att bara titta på betyg.
I dag är det en ren förlust för lärosätena att låta studenter tillgodoräkna reell kompetens
– Det finns ett behov av att centralisera valideringen, att lärosätena grupperar sig och tar fram nationella modeller för olika ämnesområden, säger Jesper Lundholm.
Att översätta kunskaper från arbetslivet till något som motsvarar högskolans kursutbud är lättare sagt än gjort – och väldigt individuellt, vilket gör bedömningen ännu mer resurskrävande. Ofta rör det sig om mer praktiska kunskaper och know-how där teorin behöver kompletteras.
– Det vi skulle vilja se är ett utvecklingssamarbete mellan lärosätena och näringslivet, där man går igenom frågor som vad man lär sig i arbetslivet och vad som behöver kompletteras, säger Jesper Lundholm.
Kortare utbildningssträckor
Men det ser inte ut som om det kommer bli något system där man plockar ut en examen på kompetens från arbetet. Däremot kan man identifiera luckor i kunskapen och utforma nedkortade utbildningar som leder fram till examen genom att man får tillgodoräkna sig vissa moment.
Men, påpekar Jesper Lundholm, det gäller också att en yrkesverksam tjänsteman på förhand får ett hum om vad hen ger sig in på. Detta för att kunna göra en kalkyl över penga- och tidsinvesteringen det skulle innebära att sätta sig i skolbänken igen.
– Hur förhandsbeskedet skulle utformas är en annan fråga som behöver lösas, säger Jesper Lundholm.
Två andra pusselbitar som han pekar ut är en skärpt och tydligare högskoleförordning, och möjlighet att tillgodoräkna sig reell kompetens inom uppdragsutbildning.
Dessutom behövs statistik över validering på högskolenivå för att möjliggöra analys och uppföljning. I dagsläget gör högskolorna olika och några samkörda siffror finns inte. Det gör också att det blir svårt att se hur väl högskolorna sköter sitt uppdrag.
Trots att diskussionerna om validering har varit levande i decennier är pusslet långt ifrån löst.
Förra året gav regeringen UHR i uppdrag att göra något åt det genom att ta fram en långsiktig, gemensam struktur för hur universitet och högskolor ska bedöma reell kompetens. I pressmeddelandet noteras också att det finns indikationer på att uppdraget att bedöma reell kompetens sker i liten omfattning.
30 miljoner kronor per år satsas därför i en pilotverksamhet fram till 2018.
Trots att diskussionerna om validering har varit levande i decennier är pusslet långt ifrån löst. Men om man lyckas skapa ekonomiska incitament, möjlighet att tillgodoräkna reell kompetens i uppdragsutbildning, skärpt högskoleförordning, förhandsbesked och statistik och uppföljning, ser vägen framåt betydligt enklare ut enligt Unionens expert.
– Då har man kommit ganska långt, säger Jesper Lundholm.