Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Validering – storsjöodjuret som jagats i årtionden Jonas Milton, ordförande för Valideringsdelegationen, och tidigare gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic (S). Foto: Linus Sundahl-Djerf / SvD / TT

Validering – storsjöodjuret som jagats i årtionden

Validering Valideringsdelegationen vänder ögonen mot högskolan för att hitta sätt att göra prövning av reell kompetens till en realistisk möjlighet vid högre studier – för såväl tjänstemän som lärosätena. Men hindren är många.
6 Sep 2017

Det är som ett storsjöodjur, alla pratar om det men ingen har sett det.

Det är ett citat om validering plockat från Myndighetssverige som på ett bra sätt illustrerar hur svårgripbar frågan har varit.

För tjänstemannarörelsen handlar det om möjligheten att enklare kunna röra sig mellan studier och arbete, och smidigt kunna växla in sin arbetserfarenhet för att på så vis korta ner utbildningar i högskolan.

Det har dock visat sig vara enklare sagt än gjort.

I högskoleförordningen står att högskolorna och universiteten ska pröva reell kompetens för behörighet till utbildning, och tillgodoräknande av kunskaper så att antagna studenter kan få kortare studietid. Men det är oklart i vilken utsträckning detta faktiskt sker. Någon samkörd statistik finns inte, och högskolorna gör lite olika.

Får vi till ett system som fungerar blir det en rejäl injektion i arbetslivet.

Flera utredningar och pilotverksamheter har dragits igång för att få den här valideringen att fungera. Universitets- och högskolerådet, UHR, har bland annat fått ett uppdrag att samordna en försöksverksamhet för att ta fram en långsiktigt hållbar struktur för validering av reell kompetens på högskolorna. 30 miljoner per år satsas i projektet till 2018.

Lång väg mot nationell strategi

Om Sverige ska lyckas följa rekommendationen från Europeiska unionens råd om att alla EU-medlemsstater bör ha ett system för validering av icke-formellt lärande på plats 2018, så är tiden knapp. Ändå är den svenska ambitionen att få till ett nationellt system för validering knappast ny.

Redan 2004 tillsatte regeringen en valideringsdelegation som skulle genomlysa frågan, om än inte med fokus på högskolan. Eva Nordlund var direktör för delegationen som upplöstes 2008.

– Också då var man ute efter att hitta ett nationellt system. Vår slutrapport hette ”Mot en nationell struktur”, säger Eva Nordlund till Arbetsvärlden.

När vi fick uppdraget var det tydligt att vi skulle få med arbetsmarknadens parter.

Någon nationell struktur kom dock inte på plats, även om Eva Nordlund noterar att båda ”politiska blocken” varit intresserade av att föra frågan framåt. Det fanns inte tillräckligt med underlag för att fastställa någon nationell struktur. Eva Nordlund minns också att det knorrades bland yrkesverksamma om att det var orättvis om somliga skulle få hoppa över studierna och CSN-lånet.

– När vi fick uppdraget var det tydligt att vi skulle få med arbetsmarknadens parter. Det var delvis obruten mark när vi började och vi skulle hitta vägar framåt, säger Eva Nordlund.

Det var precis det tjänstemännens fackliga centralorganisation TCO menade att man gjort också, i ett remissvar som rosade delegationens ”gedigna arbete”. År 2015 tillsatte sedan gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) en ny valideringsdelegation som skulle driva på frågan om validering och ta fram en nationell strategi. Ett delbetänkande lämnades i våras och slutbetänkandet kommer 2019.

Högskolan i fokus

Och nu har Valideringsdelegationen precis börjat arbeta på ett delbetänkande gällande högskolan. Regelverket för tillgodoräknande av kunskaper och kompetenser som man utvecklat på annat sätt än i formell, svensk utbildning och möjligheter till förhandsbesked står i centrum. Ett förhandsbesked om vilka moment som kan tillgodoräknas i en utbildning skulle inte minst underlätta för personer i yrkeslivet att avgöra om de ska sätta sig i skolbänken igen.

Jonas Milton.
Foto: Anders Wiklund

Jonas Milton, delegationens ordförande och tidigare vd för tjänstemännens arbetsgivarorganisation Almega, talar entusiastiskt om ett potentiellt perspektivskifte på arbetsmarknaden.

– Får vi till ett system som fungerar blir det en rejäl injektion i arbetslivet. Det kan bli vanligt att växla om och byta karriär, säger Jonas Milton.

Enligt honom är behoven på dagens arbetsmarknad stora, och han lyfter inte minst IT-branschen som exempel på en bransch där det informella lärandet är högt. Många programmerare är entusiaster som lär sig nya programmeringsspråk på egen hand. Validering skulle kunna fungera som ett smörjmedel på arbetsmarknaden och göra det lättare för arbetsgivare och löntagare att hitta varandra.

– Många jobbar i dag på positioner över deras utbildning vilket kan göra det svårt att få betalt från en annan arbetsgivare om man ska byta jobb. Det finns ett kompetensförsörjningsbehov i flera branscher som skulle kunna avhjälpas med fungerande validering, säger Jonas Milton.

En tanke som Martin Linder, Unionens ordförande, och Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv, gemensamt skrev under på i DN Debatt i somras. Ett exempel som de båda använde var att en majoritet av de som arbetar som civilingenjörer i dag har kortare utbildning. Många började en gång i tiden som gymnasieingenjörer eller högskoleingenjörer.

Validering ifrågasätts

Men någon som inte är lika entusiastisk över valideringens förtjänster på högskolenivå är Olle Dahlberg, arbetsmarknadsutredare på Saco-förbundet Sveriges Ingenjörer. Han ifrågasätter i vilken utsträckning det är realistiskt och meningsfullt att översätta arbetslivskunskaper till högskolepoäng. Att rakt av säga att någon som jobbat som civilingenjör har kunskaper motsvarande högskolans kursplan går inte.

Olle Dahlberg, arbetsmarknadsutredare på Sveriges Ingenjörer.

– Yrkesklassificeringen är ett mycket osäkert instrument för att bedöma vilken utbildning någons erfarenheter kan tänkas motsvara. Uppgifterna lämnas av arbetsgivarna, och någon kontroll av kvaliteten i dem sker inte, säger Olle Dahlberg.

Högskolorna ställer många krav på teoretiska kunskaper som kan vara nödvändiga för att hänga med på kurserna, men som en yrkesverksam inte använder särskilt mycket i arbetslivet.

– Någon som har pluggat för 10 år sedan kommer vara för dåliga på matten. Det blir väldigt svårt för högskolorna att ta reda på vad varje individ kan om man ska bedöma vad de får hoppa över. Man måste vara realistisk, säger Olle Dahlberg.

Kostsamt för lärosätena

Maria Knutson Wedel är vicerektor på Chalmers universitet, ett av flera lärosäten som deltar i UHR:s pilotprojekt för att hitta strukturer för bedömning av reell kompetens. Hon betonar också att det är resurskrävande att validera reell kompetens – och att det i dagsläget är mycket ovanligt att reell kompetens åberopas av studenter.

Under 2016 inkom 18 ansökningar till Chalmers universitet om bedömning av reell kompetens, varav 7 bifölls. Ytterligare 30 personer har bedömts uppfylla kraven för behörighet genom motsvarande kunskap eller riktad behörighet.

– Processen inkluderar att göra intervjuer och koppla in fakulteten och lärarna som får göra en bedömning. Om vi hade tagit in 2000 studenter till höstterminen på reell kompetens så hade det inte gått, säger Maria Knutson Wedel till Arbetsvärlden.

Man ska vara väldigt ärlig och säga att så här mycket personalresurser tar det att validera en student

Hon hoppas själv, genom deltagandet i UHR:s pilotprojekt, få svar på frågan hur lärosätena ska kunna göra de individuella bedömningarna i en effektiv process och någon större skala.

– Man ska vara väldigt ärlig och säga att så här mycket personalresurser tar det att validera en student och då ska vi ha ersättning för den kostnaden, säger Maria Knutson Wedel.

6 Sep 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.