Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

Debatt ”Siffror i de centrala löneavtalen en förutsättning för en stabil ekonomi”

Vi står fast förankrade i att siffror i löneavtalen och en individuell lönebildning är en bra väg för både medlemmar, företag och myndigheter samt för hela samhällsekonomin. Det är bara att beklaga att våra motparter på arbetsmarknaden inte ser det så, skriver ordförandena för Unionen och Fackförbundet ST i ett svar på Svenskt Näringslivs och Arbetsgivarverkets debattinlägg.
3 jun 2015
ST:s ordförande Britta Lejon.

ST:s ordförande Britta Lejon.

Cecilia Fahlberg, ordförande Unionen. Foto: Camilla Svensk

Cecilia Fahlberg, ordförande Unionen. Foto: Camilla Svensk

Siffror i de centrala löneavtalen är en förutsättning för en lönebildning som svensk ekonomi har råd med. De leder till en sund konkurrens mellan arbetsgivare på justa villkor. Det får företag och organisationer att växa med kreativitet och innovationer, inte genom sämre löner och dåliga arbetsvillkor. Siffror i löneavtalen är en viktig förutsättning för löneutveckling för våra medlemmar.

”Det går alldeles utmärkt att förena siffror i avtalen och en lokal individuell lönesättning.”

Arbetsgivarna hävdar ofta att siffror i avtalen står i motsats till en lokal, verksamhetsnära och individuell lönesättning. Det är inte sant. Nu senast skedde det i en artikel undertecknad av Ulf Bengtsson, Arbetsgivarverket och Christer Ågren, Svenskt Näringsliv, där de förespråkar en mer verksamhetsnära lönebildning. Våra förbunds erfarenheter är att det går alldeles utmärkt att förena siffror i avtalen och en lokal individuell lönesättning. När vi stöter på problem med en lokalt förankrad lönebildning så handlar det om andra saker.

Ett viktigt skäl till att lönesättande samtal inte fungerar så bra är att en av fyra anställda inte ens har något lönesamtal. Bland yngre medarbetare är siffran ännu högre. Andra viktiga skäl till att det fungerar dåligt är att chefen som håller i samtalet inte är den som sätter lönen eller att chefen har alltför många underställda. Chefen har inte utrymme att göra ett bra jobb. Vår undersökning visar att fyra av tio chefer inte har de befogenheterna som krävs. Ansvar och befogenheter måste gå hand i hand om lönesättande samtal ska fungera.

”Lönebildning med stöd av märket har gett Sverige en stabil ekonomi.”

Både Fackförbundet ST och Unionen ser i grunden positivt på lönesättande samtal. Men det ställer också krav. Här har Arbetsgivarverket och Svenskt Näringsliv ett ansvar som arbetsgivarföreträdare, att se till att alla medarbetare får sina samtal om lön och se till att den chef som håller samtalet har mandatet att sätta lönen.
Den svenska kollektivavtalsmodellen bygger på samförstånd och dialog, detta har i sin tur bidragit till en sund lönebildning och god reallöneutveckling. Lönebildning med stöd av märket har gett Sverige en stabil ekonomi. Seriösa företag ska inte konkurreras ut av oseriösa företag med oskäliga villkor. Denna modell har tjänat Sverige väl och det är den väg vi vill bygga vidare på. Vi är med andra ord beredda att fortsätta dialogen för att utveckla en sund och fungerande jämställd lönebildning som fungerar för alla parter och där arbetsgivarna tar sitt ansvar – är ni det?

Cecilia Fahlberg och Britta Lejon
Förbundsordföranden i Unionen och Fackförbundet ST
3 jun 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.