Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Martin Ådahl (C) vill tillbaka till lex Laval Martin Ådahl, Centerns tungviktare inom arbetsmarknadspolitiken, vill återinföra lex Laval. Foto: Janerik Henriksson / TT

Martin Ådahl (C) vill tillbaka till lex Laval

Arbetsmarknadsmotioner En återgång till lex Laval, obligatorisk a-kassa, fler jobbskatteavdrag, nya lärlingsanställningar, uppriven AF-reform och begränsad konflikträtt. Oppositionen samt Centern och Liberalerna laddar för en het arbetsmarknadspolitisk höst. Arbetsvärlden har kikat på förslagen i motionsfloden.
8 okt 2019

Ett digert arbete väntar riksdagens arbetsmarknadsutskott efter att de fyra oppositionspartierna och de två samarbetspartierna, C och L, lämnat in sina arbetsmarknadspolitiska motioner.

Inget är dock sig likt från den här tiden förra hösten eftersom S/MP-regeringen efter januariavtalet nu är beroende av stöd i från Centern och Liberalerna i riksdagen.

Arbetsvärlden har granskat motionerna som rör arbetsmarknaden.

De omfattande förändringarna i denna lag 2017 i syfte att försvaga den, har skapat osäkerhet om villkoren.

Centerns två ledamöter och suppleant i arbetsmarknadsutskottet Martin Ådahl, Alireza Akhondi och Annika Qarlsson anser i en egen motion att lex Laval snabbt behöver återinföras. Syftet är att ”skapa trygghet och tydlighet” kring utstationering av arbetstagare i olika EU-länder och deras minimivillkor.

”De omfattande förändringarna i denna lag 2017 i syfte att försvaga den, har skapat osäkerhet om villkoren och en ökad godtycklighet i rätten att ta till stridsåtgärder mot enskildas företag med utstationerad personal, vilket i praktiken i vissa fall kan sätta möjligheterna att använda utstationerad personal ur spel.”, skriver de.

Den omtalade lagen inskränkte tidigare fackets rätt att ta till stridsåtgärder för att förmå utländska företag som sänder anställda på tillfälliga jobb i Sverige att skriva på svenska kollektivavtal. Men den avskaffades 2017 och EU:s nya omarbetade utstationeringsdirektiv, som just betonar likabehandling av arbetstagare, ska nu införlivas i svensk lag. I somras kom ett utredningsförslag om hur genomförandet ska gå till som nu bereds i regeringskansliet.

Förslaget om att ta tillbaka lex Laval saknas dock i Centerns samlade arbetsmarknadspolitiska partimotion.

Här betonas i stället den danska principen om flexicurity, som en kombination av ”flexibilitet och trygghet” som ska ge anställda stora möjligheter att vidareutbilda sig och ställa om i livet. Men exakt hur en sådan svensk lösning skulle se ut, är än så länge oklart. Frågan utreds som en följd av januariavtalet i las-utredningen. I direktiven till den samtidigt pågående utredningen om a-kassan konstateras dock att en förändring av a-kassan ska vara ”budgetneutral”.

Genom att göra a-kassan obligatorisk kan även de svagaste grupperna på arbetsmarknaden omfattas av a-kassan

I överenskommelsen ska också utökade undantag i las utredas. Men Centern vill i grunden ha en friare arbetsrättslig turordning baserat på kompetens i stället för anställningsår. Fler som i dag står utanför arbetsmarknaden ska också få jobb via lägre löner, hoppas partiet, och likaså vill man begränsa konflikträtten för anställda i småföretag.

Gulan Avci (L) vill göra a-kassan obligatorisk

Liberalernas arbetsmarknadspolitiska talesperson Gulan Avci med flera ledamöter ser framför sig att det kommer krävas fler liberaliseringar inom arbetsrätten än de som nu utreds. De ska omfatta:

”Allifrån företrädesrätten, ökad flexibilitet för så kallade gig-jobb och förbättrad möjlighet att arbeta över landsgränserna med en trygg anställningsform”, skriver hon i en motion tillsammans med bland andra Johan Pehrson, L. Man är nöjd med att genomföra en reformering av arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med januariavtalet. Men vill i grunden göra a-kasseförsäkringen obligatorisk.

”Genom att göra a-kassan obligatorisk kan även de svagaste grupperna på arbetsmarknaden omfattas av a-kassan”, skriver de.

I sin partimotion vill Liberalerna satsa på att integrera jämställdhetsperspektivet inom alla politikområden, och satsa på att minska ofrivilligt deltidsarbete, som främst utförs av kvinnor.

SD minskar arbetsmarknadsbudget mest

De partier som står utanför januarisamarbetet är starkt delade.

Vänsterpartiet är det enda partiet som vill satsa mer än de omkring 77 miljarder kronor som regeringen och dess samarbetspartier vill satsa på arbetsmarknadspolitiken. V vill öka budgeten med dryga 5 miljarder under nästa år. Bland annat vill partiet höja a-kasseersättningen för arbetslösa. Målet är att 80 procent av löntagarna ska kunna få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet och a-kassan ska omfatta fler som är utan jobb än i dag.

Övriga i oppositionen vill se nedskärningar. Sverigedemokraterna är det som vill gå längst och minska regeringens arbetsmarknadsbudget med över 5 miljarder kronor, medan Kristdemokraterna vill minska anslaget med omkring 3,2 miljarder och Moderaterna med omkring 3 miljarder. I kontrast till V vill man i stället främst dra ned på a-kassa och aktivitetsstöd.

Den omfattande privatiseringen av myndighetens verksamhet som aviserats bör inte genomföras

Vänstern vill riva reformen av AF

Och medan Sverigedemokraterna applåderar ”januaripartiernas” stora planerade privatisering av Arbetsförmedlingens uppdrag att matcha arbetslösa till jobb, vill Vänsterpartiet att reformplanerna rivs upp.

”Den omfattande privatiseringen av myndighetens verksamhet som aviserats bör inte genomföras. Beslutet att lägga ner 132 lokala kontor bör rivas upp”, skriver partiet.

Sverigedemokraterna slår i en partimotion ett slag för en obligatorisk skattefinansierad a-kassa som ska handläggas av den statliga Försäkringskassan.

Magnus Persson (SD) med flera vill också, i likhet med Kristdemokraterna, möjliggöra lärlingsanställningar – och man välkomnar att turordningsreglerna får utökade undantag genom att småföretagare med max tio anställda ska få undanta fem nyckelpersoner i stället för som i dag två. Man vill också genomdriva att arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare ska vara av tillfällig art och direkt knutna till anställningar.

Jobbskatteavdrag och brutet ”bidragsberoende”

Moderaterna vill att fler ska jobba mer för att svensk tillväxt ska öka och föreslår jobbskattesänkningar som är särskilt märkbara för alla som tjänar över 13 000 kronor per månad. Tillsammans med andra M- och KD-förslag ska det ge löntagare 400-500 kronor mer i månaden i fickan.

För att bryta utanförskap och ”bidragsberoende” vill M också stärka arbetslinjen i svensk politik mer än i dag, genomföra en stor bidragsreform som sätter tak för bidrag och reformera a-kassan. Ersättningsnivåer ska minskas och arbetslösas ersättning trappas ned utifrån arbetslöshetens längd.

Även Kristdemokraterna föreslår flera nya jobbskatteavdrag, bland annat för unga under 23 år och för långtidsarbetslösa som kommer i arbete samt nyanlända. Partiet vill helt lägga ned arbetsförmedlingen i sin nuvarande form och ersätta den med en mindre myndighet.

Här finner du motioner om arbetsmarknadspolitiken

Vill du läsa oppositionspartiernas budgetmotioner finner du dem här.

Här kan du också se träfflistorna ifråga om partimotioner som handlar om arbetsmarknad.

Och här finns träfflistor för kommittémotioner som tar upp arbetsmarknadsfrågor.

Källa: Riksdagen.

+ Expandera

 

8 okt 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.