När Europafacket diskuterade den sociala pelaren under torsdagen blandades hopp med oro. Många av de fackliga ledarna i Europa och några socialdemokratiska politiker menade att deklarationen som ska undertecknas imorgon är en symbol, som ännu saknar konkret innehåll.
”Som uppfostrad i en katolsk nederländsk familj så förstår jag värdet av symboler” menade till exempel Europaparlamentsledamoten Agnes Jongerius. Och det var stor uppslutning kring att detta är en symbol, men en viktig sådan som inte bör underskattas, och att det fanns skäl att fira.
Det talades också om ett historiskt ögonblick och att EU nu kommit ut ur en period av tio års ”medeltida mörker” med fokus på åtstramningar och nedmontering av centrala kollektiva förhandlingar, för att citera Europafackets ordförande Luca Visentini. En möjlig vändpunkt, alltså.
Metaforerna för hur den sociala pelare vilade på ”lösan sand” eller rent av ”i luften” användes också flitigt. Pelaren förvandlades rentav till en minimal grund att ansluta nya stenar till för att bygga en hel pelare. Pelaren fick också figurera som ena hälften av det europeiska huset som hittills endast bestått av den gemensamma marknaden under ”religionen de fyra friheterna” för att citera österrikiska OGB:s ordförande Erich Foglar.
Sveriges arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tryckte på att arbetet med ett socialt Europa inte får dö ut när kommissionärerna byts ut om ett och ett halvt år, utan måste drivas vidare.
Och på lång sikt eftersträvar Europafacket ett socialt protokoll som ska göra att sociala rättigheter väger tyngre än ekonomiska i EU-domstolen. Detta kräver dock en fördragsändring.
Europafackets ordförande Luca Visentini var tydlig med att det är bråttom att implementera den sociala pelaren. Vi har ett år på oss, till i september 2018, att påverka den här kommissionen, menade han. En rad frågor kommer att avgöras de närmaste månaderna och då gäller det att kommissionen tar med sig principerna från pelaren, menade de fackliga ledarna.
EU:s sociala pelare
EU:s sociala pelare utgörs av 20 principer inspirerade av EU:s fördrag (art. 3.3) där unionens mål anges vara att bli ”en social marknadsekonomi som syftar till full sysselsättning och sociala framsteg”. De 20 punkterna delas in i tre grupper:
- Lika möjligheter och tillträde till arbetsmarknader (t.ex. rätt till utbildning och livslångt lärande, jämställdhet och lika lön för lika arbete för män och kvinnor)
- Rättvisa arbetsvillkor (trygg och flexibel anställning, lön, anställningsvillkor samt balans mellan arbete och privatliv)
- Socialt skydd och inkludering (rätt till barnomsorg, socialt skydd, arbetslöshetsersättning, pension samt hälso- och sjukvård).
Många av de 20 punkterna ingår redan i EU-samarbetet, vissa kan komma att skärpas medan andra punkter i dag regleras nationellt. EU-kommissionens ambition är att få ett politiskt åtagande för den sociala pelaren från såväl EU-regeringarna som Europaparlamentet vilket uppnås i Göteborg. Därefter skulle EU-kommissionen gå vidare och föreslå lagstiftning i vissa fall, rekommendationer i andra, eller uppmana de europeiska arbetsmarknadsparterna att sluta kollektivavtal.
Pelaren får snart bevisa sig. Den 29 november ska kommissionen föreslå hur företag enklare ska kunna flytta inom EU. Här inväntar kommissionen det sociala toppmötet och det blir det avgörande att förhindra skatteflykt genom brevlådeföretag. Den europeiska planeringsterminen bör förnyas med hänsyn till pelaren. Budgetregler (fiscal compact) väntas i december och återigen bör sociala hänsyn spela en roll. Och utstationering samt migrationsagenda i början på nästa år blir likaledes avgörande frågor för att se om den sociala pelaren blir värd mer än pappret den är skriven på.