Löntagarnas revansch i Göteborg Delar av Göteborg spärras av för det sociala toppmötet. Foto Björn Larsson Rosvall / TT

Ledare Löntagarnas revansch i Göteborg

Ledare Protesterna mot det sociala toppmötet ser ut att bli begränsade den här gången, kanske att Svenskt Näringsliv ordnar något seminarium, skriver Mikael Feldbaum.
15 nov 2017

Eu-toppmötet 2001 kommer vi ihåg för att gatorna exploderade av protester mot EU och mot George W Bush. EU sågs av till exempel Attackrörelsen som alltför styrt av ekonomiska intressen. På det sociala toppmötet på fredag kommer vi att se ytterst begränsade protester. Möjligen något seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv, eller så.

För mötet kan ses som starten på hur EU-kommissionen svängt från ensidigt ekonomiskt fokus till ett mer socialt fokus. Tillsammans med andra politiskt styrda ”expert”-organisationer som OECD, IMF och Världsbanken har tjänstemännen i EU-kommissionen bytt perspektiv.

Vad hände? Finanskrisen och efterföljande åtstramningspolitik, till exempel. Och svag löneutveckling i Europa. Och en genuin rädsla för antidemokratiska krafter. Bilden att om bara företagen får goda villkor och bankerna får tillbaka sina pengar, så kommer skattepengarna trilla in och välfärden fungera, har fått sig en törn.

Den sociala pelaren kan ses som en återkomst för samhällsbygget, inte enbart företagsbyggandet.

Fokus har istället hamnat på att det är vettigt med en rimlig maktbalans mellan fack och arbetsgivare för att stora grupper ska kunna konsumera utan att ta lån. Allmän välfärd, barnomsorg och skola hjälper till så att arbetsföra kan jobba. Att företag uppmuntras att växa är helt avgörande men det sker inbäddat i ett större sammanhang, med hjälp av till exempel skattelagstiftning och konkurrenslagstiftning.

Den sociala pelaren kan ses som en återkomst för samhällsbygget, inte enbart företagsbyggandet.

Pelaren är ännu bara ord. Men det är uppmuntrande ord till fackföreningsrörelsen. Expertsamhället är äntligen moget att gör ett uttalande till stöd för social sammanhållning.

Blir nästa steg lagstiftning eller mellanstatlighet till exempel genom rekommendationer i EU:s planeringstermin?

En utveckling att hoppas på är att det ”sociala protokollet” kan få en skjuts av den sociala pelaren.

Det är troligen långt till egentlig materiell lagstiftning som en direkt följd av den sociala pelarens undertecknande. Sverige avvisar lagstiftning kring till exempel arbetstider och löner som å andra sidan efterfrågas av fack i europeiska länder med svaga fackföreningar. Här har Skandinaviens fack en väldigt speciell position.

Nyheter

En utveckling att däremot hoppas på är att det ”sociala protokollet” kan få en skjuts av den sociala pelaren. Det vill säga kravet på att EU-domstolen ska värdera sociala hänsyn högre än ekonomiska. Det skulle på allvar tillföra EU en social dimension som blev mer än den visserligen lovvärda, men tämligen luftiga deklarationen i Göteborg.

Sammantaget stärker därmed den sociala pelaren den svenska modellen, istället för att, som vissa skulle hävda, hota den.

15 nov 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan