Tidöavtalet går emot allt vi vet om integration Tidöavtalets kravbaserade integrationspoltik är inte baserad på vetenskap, skriver Mikael Feldbaum. Foto: TT

Ledare Tidöavtalet går emot allt vi vet om integration

Kort efter Tidöavtalets krav på assimilering, kom en forskningsöversikt över vilka åtgärder som faktiskt fungerar för att invandrare snabbt ska hitta rätt jobb.
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1

När Thomas Kuhn myntade begreppet paradigmskifte syftade han på hur vetenskap formerades kring vissa grundantaganden som den hjälpte till att bekräfta. De stora skiftena skedde när någon vetenskapare gick utanför ramen, samlade anomalier, och stjälpte grundantagandena för att ersätta dem med nya. Vetenskap var inte en rätlinjig utveckling med små adderade fynd, utan en bransch där alla är med och bygger upp bubblor som sedan hastigt spricker.

I svensk politik var 2022 året då väljarna bestämde sig för det som politikerna redan hade gjort till sitt paradigm: att integrationspolitiken hade misslyckats.

I praktiken skulle det krävas att du var kvinnlig kvotflykting med svenska värderingar som betalar din egen ansökningsprocess.

Överenskommelsen av det segrande blocket, Tidöavtalet, sades utgöra ett paradigmskifte i migrationspolitiken. Det skulle inte bara bli tuffare att komma in i Sverige – i praktiken skulle det krävas att du var kvinnlig kvotflykting med svenska värderingar som betalar din egen ansökningsprocess.

Men det skulle också ställas hårda krav på de flyktingar som redan kommit hit.

Man lovar i Tidöavtalet ”att införa en kravbaserad integrationspolitik, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska.”

Människor ska låsas in på transitcenter under asylprocessen. De ska inte få bestämma själva var de ska bo om de ska behålla ersättningar. De ska själva betala för mottagandet. Kraven för medborgarskap ska skärpas. Man ska behöva ha jobb för att få försörjningsstöd utöver etableringsersättning.

Inte långt efter Tidöavtalets undertecknande kom en policy brief från forskningskommittén Delmi. Där kunde man läsa vad vetenskapliga studier drog för slutsatser om hur integration fungerar. Några takeaways:

Paradigmskiftet i politiken har helt klart inte ett dugg med vetenskap att göra.

Det är bra om människor kan bo där arbetslösheten är låg. Att placera ut människor utan att de själva kan avgöra platsen för sitt boende, försenar integration. Långa handläggningstider sinkar integration. Asylsökande bör kunna arbeta och utbilda sig i språk under ansökningstiden. Introduktionsprogram med aktiviteter och utbildning som Arbetsförmedlingens etableringsstöd ger valuta för pengarna. Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning underlättar integration. Subventionerade anställningar med riktiga jobb fungerar. Intensiva men resurskrävande matchningsinsatser lönar sig trots höga kostnader.

Vad som inte fungerade: Kommunal aktiveringspolitik, det vill säga en politik där motkrav ställs för att det kommunala ekonomiska biståndet ska beviljas. ”Detta kan tyda på att verkningsfulla insatser för mottagare av ekonomiskt bistånd kanske snarare ska vara stöd än krav”, skriver forskarna.

Forskningen går alltså helt på tvärs mot Tidöavtalets nya ”kravbaserade” politik.

Paradigmskiftet i politiken har helt klart inte ett dugg med vetenskap att göra. Men det var kanske inte heller någon som trodde att Sverigedemokraternas politik syftade till verklig integration.

Om skribenten
Chefredaktör

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar