En stor del av de arbetslösa i Sverige är utrikesfödda. Detta brukar vara ett favoritargument mot flyktinginvandring. Googlar man på andelen utrikesfödda arbetslösa är en av de första rubriker som dyker upp ”Utanförskapet är Sveriges största utmaning” från Svenskt näringsliv.
Det är sant att knappt 4 av 10 öppet arbetslösa är utomeuropeiskt födda, även om siffran nu är på väg ned. Men Finanspolitiska rådet sätter i sin årsrapport den här siffran i perspektiv:
Utrikesfödda mer aktiva
Utrikesfödda är mer aktiva än svenskfödda på arbetsmarknaden. Bland svenskfödda är det knappt 75 procent som jobbar eller söker jobb. Bland utrikesfödda är det nästan 80 procent. Att det är på det här sättet bidrar förstås till att utrikesfödda blir överrepresenterade i arbetslöshetssiffrorna, trots att det egentligen är positivt att de står till arbetsmarknadens förfogande.
Utrikesfödda jobbar som hela USA
Att utrikesfödda är så aktiva på arbetsmarknaden innebär att utrikesfödda i Sverige jobbar i lika hög utsträckning som den totala befolkningen i EU eller USA, alltså både inrikes- och utrikesfödda.
Utrikesfödda etablerade inom fem år
Etableringen på arbetsmarknaden för flyktingar och deras anhöriga har gått snabbare för varje ny årsgrupp som anlänt till Sverige sedan millennieskiftet. För utrikesfödda som anlände år 2000 tog det 15 år för andelen sysselsatta att nå 60 procent. För de som anlände i mitten av 2010-talet tog det drygt 5 år att nå samma nivå.
Svenskfödda får ”bättre” jobb
Utrikesfödda har anställts i låglöneyrken, exempelvis som barnskötare, vårdbiträden eller personliga assistenter. Bland inrikesfödda har sysselsättningen i stället ökat i yrkesgrupper med förhållandevis höga löner, som snickare, IT-arkitekter och ingenjörer. ”Med andra ord har utrikes födda klivit in i arbetslivet medan inrikesfödda har klivit uppåt i jobblönefördelningen”, skriver Finanspolitiska rådet.
Det här är inte fakta som överraskar någon som arbetar med arbetslöshet. På Arbetsförmedlingen känner man sedan länge till att Sverige internationellt sett har många invandrare med jobb. Att invandrare tar de lågt betalda arbetena medan svenskfödda på så sätt puffas uppåt i näringskedjan, är inte heller okänt. Ändå fastnar debatten oftast i invandrare som problem på arbetsmarknaden.
Finanspolitiska rådets rapport ger oss anledning att som svenskar sträcka på oss. Om man jämför internationellt skulle man faktiskt kunna säga att vi är mästare på integration.
