Sjukvården är åter väljarna viktigaste fråga. När TCO frågar så väljer 4 av 5 svenskar välfärd framför skattesänkningar. Samtliga riksdagspartiers väljare prioriterar faktiskt välfärd trots att varken regeringen eller Socialdemokraterna i sin skuggbudget väljer att matcha kostnadsökningarna.
Från politiken heter det istället att välfärden ska ”effektiviseras”, det vill säga producera bättre resultat med mindre resurser. Skatten ska hållas nere.
Så hur går det då?
Färre händer i vården, fler fingrar på tangentbord
Häromdagen fick en siffra på ett seminarium mig att haja till: På sju år har antalet jurister i Sveriges kommuner ökat med 70 procent.
Det visade sig också att antalet inköpare ökat med 50 procent under samma period (2014-2021). Sammanlagt finns det idag 25 000 fler jurister och inköpare i kommuner och regioner än om utvecklingen hade följt befolkningsunderlaget i stort.
Det är LO som gått igenom vilka yrken som växer i välfärden. Och det handlar inte om fler händer i vården och skolan, utan om fler fingrar på tangentbord.
LO konstaterar: ”Många av de här jobben har inte uppstått ur viljan hos politiker i kommuner och regioner att satsa mer på administration. De har uppstått som en nödvändig konsekvens av den marknadsorienterade styrningsmodell som gäller i välfärden idag.”
Effektivisering har hittills ofta varit synonymt med marknadslösningar. Nu börjar vi se en tydlig konsekvens: väldigt, väldigt många fler kommunanställda behöver jobba med upphandlingar.
Ett annat exempel: På 80-talet sågs Skolöverstyrelsen som en riktig administrativ koloss. Kommunalisering av skolan skulle råda bot på denna centralstyrning.
Då jobbade 800 personer på Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna. Idag är det 2000 statligt anställda på Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Mer än en fördubbling.
Men så krävde också Thorengruppens skolor under ett enda år övervakningsinsatser motsvarande 6 miljoner kronor. Att kontrollera de nya riskkapitalägarna av den olycksdrabbade Thorengruppen tog fem månader av handläggning, rapporterade DN häromdagen.
På tio år har den administrativa personalen ökat med 33 procent i kommunerna och 27 procent i regionerna medan befolkningen bara vuxit med 9 procent.
Valfrihet kostar.
Privatisering skapar nya kostnader
Förutom upphandlingar, jämförelser och styrning, så måste kontrollen öka. Sedan 2013 har minst 66 hemtjänstföretag stängts av från kommuners valfrihetssystem på grund av fusk. Vi har vant oss vid assistansbedrägerier, fuskande vårdcentraler och hemtjänstföretag och hur det föder kriminella gäng. Liksom att kriminella driver HVB-hem.
Samtidigt har den genomsnittliga gymnasieskolan gått från att ha 467 elever år 2000 till 281 elever år 2022. Med färre elever per skola blir fasta investeringar som laborationssalar, gymnastiksalar eller bemannade skolbibliotek dyrare eller sämre.
Även hemtjänsten har delats upp på ett stort antal utförare. Trafikverket bedömer att i en stad som går från en till två jämnstora utförare ökar transporttiden och transportsträckorna med 30 procent. I Stockholm finns 70 utförare.
Nätläkare skulle effektivisera primärvården genom digitalisering. Resultatet av genomförandet blev att särskilt kvinnor i 21-årsåldern ökade sina läkarbesök drastiskt. Konkurrensverket konstaterar att nätläkarna inte minskat vårdcentralernas jobb utan ”skapat en egen efterfrågan”.
Bara överkompensationen till friskolorna utgör cirka 5 miljarder i kostnader per år, enligt Likvärdighetsutredningen. För att inte tala om branschens vinster där enbart de fyra största koncernerna tjänade 4,6 miljarder 2017-2021.
Försäljningen som skett av kommunala lokaler till privata investerare kan medföra 3-5 miljarder i extra kostnader per år för Sveriges kommuner, bedömer LO med hjälp av Kommuninvest.
Har vi nått peak privatisering?
Allt det här är egentligen goda nyheter. Det visar att det faktiskt kan finnas rejäl effektiviseringspotential i vård, skola och omsorg. Men kanske inte på det sätt som de flesta föreställt sig att effektiviseringen skulle gå till, genom upphandling.
Istället kommer vi förmodligen se en tillbakagång till mer rationaliserad kommunal eller regional drift i egen regi. Återköpen av lokaler är i full gång.
Det kommer inte vara en problemfri återgång och behöva ske i mindre steg. I Stockholmsregionen där privatisering och vårdval gått som längst har återtåget redan startat. Enligt en forskare ser vi början på en trend.
En sak är i alla fall tydlig: antalet kommunjurister kan inte fortsätta mot himlen om det fortfarande ska finnas skattemedel till själva vården, skolan och omsorgen.