TCO: 4 av 5 svenskar väljer välfärd före skattesänkningar TCO med ordförande Therese Svanström presenterar en undersökning om svenskarnas inställning till välfärd kontra skattesänkningar. Foto: Mickan Mörk / TT

TCO: 4 av 5 svenskar väljer välfärd före skattesänkningar

Samtliga partiers väljare föredrar välfärdssatsningar framför skattesänkningar, enligt en ny undersökning från TCO.
18 sep 2024 | 11:21
+1
0
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1

Imorgon torsdag överlämnar finansministern höstbudgeten till riksdagen. I budgeten finns skattesänkningar för hushållen på ungefär 32 miljarder under 2025.

Den fackliga centralorganisationen TCO har bett svenskarna svara på frågan ”Om du tvingas välja, vad av följande tycker du att regeringen ska satsa ytterligare pengar på?” där svarsalternativen var skattesänkningar för de som arbetar eller satsningar på välfärd. 4 av 5 väljer då satsningar på välfärden framför skattesänkningar.

Oavsett partitillhörighet väljer en majoritet av de svarande välfärd framför skattesänkningar.

– För löntagare är det av yttersta vikt att välfärden fungerar. Men välfärden står inför kraftiga neddragningar till följd av stora kostnadsökningar. I det läget tror vi att det är bättre att satsa på välfärd framför allmänna skattesänkningar, och allmänheten håller med, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Majoritet för välfärd i alla partier

Höstbudgeten 2025

Bland det som hittills är känt om skatter och välfärd i höstbudgeten för 2025 finns följande större poster.

  • Skattesänkningar för arbetande och pensionärer med 13,5 miljarder kronor.
  • Skattesänkningar på sparande för 4,4 – 7 miljarder.
  • Sänkta skatter på drivmedel för 3,1-5,7 miljarder.
  • Inkomstskatten för höginkomsttagare sänks ytterligare med 4,7 miljarder.
  • Uppräkning av gränsen för statlig inkomstskatt värt 6 miljarder räknas inte in i reformutrymmet.
  • 0,9 miljarder satsas på yrkesutbildning för vuxna.
  • 7,5 miljarder går till regioner för att öka vårdkapaciteten och korta vårdköerna där regionerna behöver visa upp resultat för att få ut pengarna.
  • Kommunerna får 0,2-0,4 miljarder extra till skolan och ”kunskapsbidraget” får 0,7 miljarder extra medan ”statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder” stärks med 0,9 miljarder.
+ Expandera

Stödet för sänkt skatt var så lågt som 16 procent i undersökningen. Men starkare hos moderatväljarna (44 procent) och sverigedemokratiska väljare (36 procent). S-C-MP-V-väljarna stödde däremot mer välfärd till 95 procent.

De 1018 svarande fick också frågan om regeringen bör prioritera sänkt skatt även om det innebär mindre resurser till välfärden. 3 av 4 vill då inte prioritera skattesänkningar. Endast bland Moderaternas väljare fanns en majoritet för att prioritera skattesänkningar.

Undersökningen utfördes av Novus under perioden 5-12 september.

18 sep 2024 | 11:21
Om skribenten
Mikael Feldbaum är chefredaktör på Arbetsvärlden. Han intresserar sig för samhällsekonomi, har tidigare varit chefredaktör på Magasinet Arena och har en ekonomiutbildning i bagaget.

Relaterad läsning

Visa artikelns 3 kommentarer
Kommentera
  1. Av Björn Ohlsen 19 sep 2024:

    Det finns inget samband mellan hög skatt och hög kvalite tex inom Skola ,vård ,omsorg. Den offentliga sektorn är verkligen ofantligt stor och för evigt växande, slöseriet/ bristen på ansvarsutkrävningen/ och pysselsättningen är det som kostar skatten kan utan vidare halveras om medlen styrdes exakt rätt, minst 1/3 av de offentliga anställningarna kan avslutas ,utan att någon skulle sakna dem. Detta särskilt mellanchefer administrativa tjänster , pedagoger, konsulter. Det vet de flesta som haft ett riktigt hederligt arbete.

    • Av Johan Lagerstam 23 sep 2024:

      Kicka pedagoger? Du kan inte ha barn i dagens svenska skola. Herrejesus! Men Socialtjänst och LSS existerar idag mest för sina egna anställdas lönekuvert. Vilket naturligtvis är en skam och en katastrof för så många i behov av den hjälp som kategoriskt nekas. När LSS instiftades fick cirka hälften av de sökande någon form av stöd. I dag är siffran nere på ett par ynka procent. Detta innebär att arbetet och många gånger att Försörjningsbördan för vuxna, funktionshindrade barn och utförsäkrade/oförsäkrade sjuka istället läggs på anhöriga. Det är inte värdigt ett rikt land som Sverige. Tyvärr gör inget av blocken något för att få bort den absurda kafkaismen av evinnerliga utredningar och förvaltningsrättsmanglingar som kostar multum utan att landa i individ- eller samhällsnytta. Det kommer bara nya, snåriga regelverk för att stoppa några få välfärdskriminella. De behövande kommer inte hjälpen till del.

    • Av Johan Lagerstam 23 sep 2024:

      Kicka pedagoger? Du kan inte ha barn i dagens svenska skola. Herrejesus! Men Socialtjänst och LSS existerar idag mest för sina egna anställdas lönekuvert. Vilket naturligtvis är en skam och en katastrof för så många i behov av den hjälp som kategoriskt nekas. När LSS instiftades fick cirka hälften av de sökande någon form av stöd. I dag är siffran nere på ett par ynka procent. Detta innebär att arbetet och många gånger Försörjningsbördan för vuxna, funktionshindrade barn och utförsäkrade/oförsäkrade sjuka istället läggs på anhöriga. Det är inte värdigt ett rikt land som Sverige. Tyvärr gör inget av blocken något för att få bort den absurda kafkaismen av evinnerliga utredningar och förvaltningsrättsmanglingar som kostar multum utan att landa i individ- eller samhällsnytta. Det kommer bara nya, snåriga regelverk för att stoppa några få välfärdskriminella. De behövande kommer inte hjälpen till del.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev