Tidölaget måste tänka om: Tolkar är en effektivisering Tre representanter för Unionen: Maria Nilsson, Raida Kurdi och Ahlam Pairdawood. Foto: Peter Jönsson och privat.
Debatt

Tidölaget måste tänka om: Tolkar är en effektivisering

Att tillhandahålla tolkhjälp är en investering i samhällets välbefinnande och effektivitet. Om denna begränsas kan det leda till ökad segregation och sociala utmaningar, menar Unionen.
20 jun 2024 | 06:30
+1
6
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0
+1
2

En professionell tolk är en grundläggande förutsättning för lyckad kommunikation mellan två parter som inte kan förstå varandra. Tolkarnas arbete säkerställer att information blir korrekt förstådd, budskapet når fram och underlättar samverkan över kulturella gränser.

Opartiska, neutrala tolkar som ålägger sig tystnadsplikt har även ett viktigt samhällsuppdrag.

Inom vården, där patient och vårdpersonal behöver förstå varandra för att vården ska bli patientsäker. I nödsamtal, där tolken kan återge de akuta symptom som patienten beskriver under stress och hjälpa SOS- operatören att bedöma situationen. I domstolen, där tolken ansvarar för att frågor och svar återges korrekt. Det är några av de viktiga situationerna där tolkarnas roll är oersättlig.

Politiken hotar rättssäkerheten och patientsäkerheten

Nu har Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kommit överens om en gemensam politik som innebär att begränsa rätten till offentligt finansierad tolk. Utgångspunkten i Tidöavtalet är att den enskilde i första hand betalar själv för tolktjänster.

Som tolkar är vi djupt oroade för att rättssäkerheten och patientsäkerheten kommer att äventyras när rätten till en tolk begränsas. Vi är även oroade att myndighetspersoner och andra aktörer ska få svårt att utföra sitt jobb och hamna i situationer som hade kunnat undvikas.

Politiken hotar rättssäkerheten och patientsäkerheten, och kan leda till ineffektivitet och ökade kostnader på lång sikt. Exempelvis, utökade kostnader av onödiga återbesök, eller onödiga dyra undersökningar på ett sjukhus. Likaså utökade kostnader av att göra om en rättegång om den misstänkte eller offret inte kan göra sig förstådd.

Det är även ett misstag att tro att begränsning av rätten till offentligt finansierad tolk skulle vara bra incitament att lära sig språket.

Att lära sig ett nytt språk är en stor utmaning för många. Många som inte behärskar svenska tillräckligt bra kan ändå vara framgångsrika företagare eller anställda som betalar skatt. Även personer med goda svenska kunskaper kan behöva professionella och neutrala tolkar i komplexa sammanhang som hos kirurger eller åklagare.

Alla bör ha rätt till en professionell, neutral och opartisk tolk när det behövs, på samma sätt som när de behöver och har rätt till vård och omsorg.

Risken är att färre personer väljer att arbeta som tolkar.

Vi är även oroade för vad som händer med vårt yrke. När patienter avstår från att använda tolk på grund av kostnaden får vi färre uppdrag och på sikt kommer vi att få svårt att försörja oss på yrket. Risken är att färre personer väljer att arbeta som tolkar. Det är en situation vi inte vill hamna i.

Att tillhandahålla tillräcklig tolkhjälp är en investering i samhällets välbefinnande och effektivitet. Genom att möjliggöra effektiv kommunikation kan tolkhjälp främja inkludering, arbetsmarknadsdeltagande och samhällsengagemang. Om dessa möjligheter begränsas kan det leda till ökad segregation och sociala utmaningar.

Nu måste regeringen och samarbetspartierna tänka om.

Ahlam Pairdawood, Raida Kurdi, Maria Nilsson - Unionen
Utbildad tolk, facklig representant, regionråd Stockholm. Utbildad tolk och förtroendevald. Regionordförande Stockholm.

Relaterad läsning

Ämnen:
#tolkar #unionen
Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev