Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Mer lönsamhet, inte fler jobb, med uppluckrad arbetsrätt Uppluckrad arbetsrätt ger inte fler jobb, skriver Mikael Feldbaum. Foto: TCO och TT.

Ledare Mer lönsamhet, inte fler jobb, med uppluckrad arbetsrätt

Ledare Det är en from förhoppning av Moderaterna att kvinnor från Afrika och Mellanöstern ska få jobb med uppluckrat anställningsskydd, skriver Mikael Feldbaum.
16 okt 2020

”För några grupper hotar nu massarbetslöshet och Sverige är på väg mot den högsta arbetslösheten någonsin. […] Redan i dag jobbar inte varannan kvinna från Afrika och Mellanöstern. […] För att ha råd med välfärd och trygghet behövs omfattande reformer för fler jobb. En sådan viktig reform är en moderniserad arbetsrätt.”

Så här skriver Moderaternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Mats Green i en debattartikel i Aftonbladet idag. Och så här låter det regelbundet från de som förespråkar uppluckrad arbetsrätt.

Det kan finnas många skäl till att man vill se uppluckrad arbetsrätt. Man kan till exempel anse att företagens lönsamhet och omställningsförmåga hotas annars. Men just argumenten att det ska bli fler jobb och att utsatta grupper ska få jobb är ganska tveksamma.

Las-utredningen, som är ett utmärkt kunskapsunderlag, reder ut det här.

Där konstateras att det med förändrade turordningsregler ”förväntas inga tydliga effekter på nivån vad gäller sysselsättning och arbetslöshet”.

Studierna av när undantaget för två anställda från turordningsreglerna på små företag genomfördes i Sverige, sammanfattas av utredningen så här: ”den totala effekten på sysselsättningen har varit nära noll.”

Inte de ”fler jobb” som stod på Moderaternas önskelista, alltså.

Om kvinnorna från Mellanöstern och Afrika får jobb, beror således, precis som förr, på om de har utbildning och språkkunskaper. Inga mystiska beteendeförändringar kommer att svepa över Sveriges HR-avdelningar.

Men kan det bli en jackpot för just kvinnor från Mellanöstern och Afrika?

Låt oss säga att Lotta på HR ska anställa en ny logistiksamordnare. Hon kommer att söka efter någon med så goda kvalifikationer som möjligt för jobbet. Helt enkelt den hon tror kan göra jobbet bäst. Om kvinnorna från Mellanöstern och Afrika får jobb, beror således, precis som förr, på om de har utbildning och språkkunskaper. Idén att Lotta skulle ändra sin rekryteringsprocess på grund av förändrade turordningsregler är minst sagt mystisk. Plötsligt skulle Lotta anställa någon som står långt från arbetsmarknaden, kanske en långtidsarbetslös person med dåliga språkkunskaper, i stället för den tillfälligt arbetslösa akademikern till tjänsten? Och detta på grund av ändrade turordningsregler? Så fungerar det naturligtvis inte. Inga mystiska beteendeförändringar kommer att svepa över Sveriges HR-avdelningar. Den korttidsarbetslöse, som ändå hade stått först i tur till nya jobb, är vinnaren när rörligheten ökar på arbetsmarknaden. Och visst, den som står näst i tur kan komma längre fram i kön. Pelle med universitetspoäng får jobb. Fatima med gymnasieexamen kommer i bästa fall längre fram i kön.

Men inte ens det är säkert.

Forskningssammanställningar av professor Per Skedinger visar visserligen att unga gynnas av uppluckrade turordningsregler. Men en studie av det svenska ”tvåundantaget” (von Below och Skogman Thoursie (2010)) visar tvärtom att både nyanställningar och avslutade anställningar ökade för unga vilket medför att den totala sysselsättningen i gruppen inte påverkades. Däremot gynnades gruppen utlandsfödda. En tolkning skulle kunna vara att det vid denna tid helt enkelt var utlandsfödda som stod först i kön till jobb.

Bjuggren och Skedinger visade (2018) att arbetslösa gynnades av tvåundantaget, men endast de arbetslösa som stod närmast arbetsmarknaden genom att vara högutbildade eller ha gått arbetsmarknadsutbildningar, däremot gynnades inte långtidsarbetslösa eller de med subventionerade anställningar. Ett väldigt naturligt utfall om vi betänker Lottas rekryteringsuppdrag.

Det verkliga resultatet av uppluckrad arbetsrätt är tyvärr inte att det blir fler jobb eller att utsatta grupper får jobb.

Vill man på allvar ge jobb åt utsatta grupper, långt från arbetsmarknaden, så finns redan en effektiv metod: subventionerade anställningar.

Det verkliga resultatet av uppluckrad arbetsrätt är tyvärr inte att det blir fler jobb eller att utsatta grupper får jobb. Det verkliga utfallet, enligt forskningens något skakiga resultat, är i stället lika många jobb, men ett lätt gynnande av välutbildade unga, på bekostnad av äldre.

Vad forskarna däremot enas om, är att det med uppluckrad arbetsrätt blir mer lönsamt att driva företag. Kanske är det där förespråkarna borde lagt sitt argumentationskrut?

16 okt 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan