När regeringen skärpte flyktingpolitiken i november 2015 ville man skicka en signal om att flyktingar inte skulle söka sig till Sverige. Att man försämrade integrationsmöjligheterna för dem som redan kommit hit blev en olycklig bieffekt.
Idag har EU täppt till gränsen och prognosen för antalet flyktingar har sänkts radikalt. Nu borde vi kunna ta hand om dem som kommit hit.
Regeringen har tagit ett första steg för att låta ensamkommande ungdomar som väntat länge på besked få tillfälliga uppehållstillstånd. Det är bra och i linje med hur införandet av gymnasielagen förra året var tänkt att låta unga gå ut gymnasiet istället för att tvingas söka jobb.
Men att regeringen fortfarande är fixerad vid datumet när den hårdare lagstiftningen presenterades, den 24 november 2015, är märkligt. Den nya överenskommelsen innebär att endast de ungdomar som kom till Sverige före det datumet ska omfattas. Men eftersom läget förändrats borde det datumet för två år sedan ha spelat ut sin roll. Regeringen borde därför låta alla ungdomar som väntat längre än 15 månader på besked, få uppehållstillstånd.
Om regeringen verkligen tror på idén att låta ungdomar som går ut gymnasiet och därefter jobbar få stanna, så borde man heller inte avvisa de 50 unga som nu sitter i förvar och riskerar avvisas den 5 december. Det går ju helt emot den nya överenskommelsen. Inför därför det moratorium som till exempel folkrörelsen #vistårinteut kräver och tvångsavvisa ingen förrän den nya överenskommelsen börjar gälla.
Man behöver inte heller vara för amnesti, för att kunna försvara dessa två förslag.
Förtvivlan hos de unga har varit stor och självmorden fortsätter. Stora grupper i samhället runtomkring: socialsekreterare, lärare, gode män, personal på boenden, människor som öppnat upp sina hem, har blivit del av förtvivlan, hopplösheten och upplevelsen av att handläggningen inte fungerar, inte är rättssäker och det absurda i att åldern mäts efter när Migrationsverket behagar kalla till test, istället för när man kom till Sverige.
Även ur ett fackligt perspektiv är det viktigt att regeringen lyssnar på de yrkesgrupper som arbetar i skolan och på boenden.
Förhoppningsvis fortsätter nu förhandlingarna i regeringen och vi får till en blocköverskridande överenskommelse som låter de unga stanna, utbilda sig och bli en del av sitt nya samhälle.