En president som fängslar journalister är svag – inte stark Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdoğan i Istanbul 2018. Foto: Lefteris Pitarakis
Ledare

En president som fängslar journalister är svag – inte stark

Åtalet mot Joakim Medin i Turkiet visar med all tydlighet hur rädda auktoritära ledare är för demokrati och fria medier.
24 apr 2025 | 10:08
+1
0
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1

”Förolämpning mot presidenten”. Brottet som journalisten Joakim Medin ställs inför rätta för i Turkiet är ett skämt. Vi borde skratta hos svagheten hos en president som inte klarar av fria mediers granskning. Eller som EU-kommissionens ordförande för tio år sedan, Jean-Claude Juncker, en gång förnedrade Ungerns Viktor Orbán genom att hälsa med en salut och utropet ”Diktator!”.

Att utöva makt i en levande demokrati, med fria val, en opposition och fria medier – det är styrka!

Det som denna växande skara män likt Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och Viktor Orbán förväxlar med styrka är ju i själva verket svaghet. Att utöva makt i en levande demokrati, med fria val, en opposition och fria medier – det är styrka! Det kräver slughet och popularitet. En stark ledare har mod och råd att stärka demokratin. Att försvaga oppositionen och medierna, det är fegt. Hur fin kostym man än bär. 

Uttrycket strongman för autokratiska ledare är egentligen helt missriktat. Det första politiker skryter om när de träffas är ju hur många gånger de blivit omvalda.

Mötet mellan en demokratiskt vald ledare och en diktator kommer därför aldrig vara jämbördigt. Den ena har vunnit folkets förtroende, den andra är rädd för folket.

Åtalet mot Joakim Medin påminner oss återigen om hur skör demokratin är. Och hur den just nu möter en motreaktion. I Turkiet sedan 20 år tillbaka under Recep Tayyip Erdoğan.

Många stjärnor måste stå rätt för att demokrati ska fungera.

Statsvetaren Sheri Berman belyser hur människor i teorin gillar demokrati. De vill kunna uttala sig öppet och välja sina ledare. För att bryta ner demokratin måste ledare peka på yttre och inre hot som motiverar att inskränka demokratiska rättigheter. Att skapa en avvägning mellan demokrati och skydd från hotande onda krafter.

Och många stjärnor måste stå rätt för att demokrati ska fungera. I själva verket kan det ta 150 år att få fram något som liknar en stabil demokrati om man ser på utvecklingen från franska revolutionen och framåt, menar Sheri Berman. Att demokratin möter motgångar är heller inget nytt. Franska revolutionen möttes av ett terrorvälde och sedan Napoleontiden. 

Samtidigt som demokratin är ett bräckligt idealtillstånd som toppade i världen kring år 2010, så är Sheri Berman relativt optimistisk. Hon menar att vi ofta blickar mot trettiotalet för att det är det mest dramatiska exemplet på demokratins undergång. Men att historien uppvisar många demokratiska backlasher och att det inte är förutbestämt att det alltid ska sluta som i Tredje riket. Dagens Ungern är till exempel ändå en bättre plats än Ungern under kommunismen, framhåller Sheri Berman.

Kanske en klen tröst för Joakim Medin och hans fru Sofie Axelsson som väntar barn snart. Sveriges kohandel med Turkiet och de utvisningar av kurder till turkiska fängelser som Joakim Medin rapporterat om, tycks ha vant Erdoğan vid att Sverige lägger sig platt. Dagens dämpade läge från regeringen kan bero på att Sverige och EU inte vill stöta sig med ett Turkiet som behövs för att upprätthålla sanktioner mot Ryssland. 

I Turkiets rättsväsende är det politiken som styr. Som svenskar kan vi bara skratta åt Erdoğans lättkränkthet och göra det obekvämt för en regim så svag att den fängslar journalister.

24 apr 2025 | 10:08

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev