”Lagen kan behöva förtydligas” Robert Sjunnebo på LO-TCO rättsskydd menar att otydliga regler låter Försäkringskassan pröva arbetsförmågan mot påhittade jobb. Otydligheten ger också utrymme för domarna att döma olika i sjukpenningärenden. Foto: Fotograferna Holmberg, press

”Lagen kan behöva förtydligas”

Sjukförsäkringen Otydlig lagstiftning med stort utrymme för olika bedömningar gör att domarna i sjukpenningärenden kan variera kraftigt, enligt Robert Sjunnebo på LO-TCO rättsskydd. Han sätter nu sina förhoppningar till två fall som tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen.
17 maj 2018 | 05:00
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Enligt Robert Sjunnebo uppstod dagens problematik med spretande bedömningar i sjukpenningärenden – och svårigheter att alls beviljas sjukpenning efter 180 dagars sjukskrivning – efter att en statlig utredning 2009 föreslog införandet av den så kallade DFA-kedjan.

DFA står för diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsnedsättning, och grundtanken är att det inte är en sjukdom som berättigar till ersättning, utan avsaknaden av arbetsförmåga. Arbetsförmågan påverkas av en aktivitetsbegränsning, som i sin tur orsakas av en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning.

– Det här leder till att Försäkringskassan ofta ber om kompletteringar när de får ett sjukintyg från läkaren eftersom man menar att läkaren inte kunnat göra en tillräcklig bedömning av arbetsförmågan under ett läkarbesök på 10–15 minuter, säger Robert Sjunnebo, enhetschef försäkringsrätt på LO-TCO rättsskydd, till Arbetsvärlden.

Man har kunnat tillämpa lagen på ett annat sätt än vad som är avsett.

Exempelvis kan en person få diagnosen depression med låg energi, dålig sömn och svårigheter att klara av enklare aktiviteter. Då kan Försäkringskassan ge avslag för att det inte är närmare angivet hur patienten är förhindrad från att arbeta.

Från Försäkringskassans håll möts han ofta av resonemang som att det inte tillräckligt tydligt framgår vilka begränsningar som hindrar en sjuk person från att utföra ett ”lättare administrativt jobb med låga krav på fysisk och psykisk förmåga”.

Detta trots att det inte finns något stöd i lagen för att kräva objektiva undersökningsfynd. Lagtexten säger sjukintyg.

– Man har kunnat tillämpa lagen på ett annat sätt än vad som är avsett. Det är möjligt att lagstiftaren behöver kliva in och förtydliga lagen, säger Robert Sjunnebo.

LO-TCO rättsskydd är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och socialförsäkringsrätt och har det senaste året sett en kraftig ökning av ärenden där en person överklagat avslag på en ansökan om sjukpenning efter 180 dagars sjukskrivning.

Två mål i högsta instans

Men han har hopp om att Högsta förvaltningsdomstolen kan komma att sätta ner foten.

Nyhetsbrev

– Nu har Högsta förvaltningsdomstolen lyft upp två mål där man väntas meddela råd före midsommar. Jag är ombud i ett fall och min kollega i det andra. Det är möjligt att de här fallen kommer ge oss klarhet i hur prövningen mot arbetsmarknaden ska se ut.

Vi kan ofta inte ens föreställa oss i fantasin vad för arbeten Försäkringskassan menar

Det är dock inte helt givet. Det finns nämligen redan i dag en dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 2008 där domstolen specificerar att prövningen ska ske mot faktiskt förekommande arbeten.

– Men Försäkringskassan tolkar domen på så sätt att man kan hänvisa till förmågor i stället för arbeten. Vi kan ofta inte ens föreställa oss i fantasin vad för arbeten Försäkringskassan menar att någon som är sjukskriven och får avslag efter 180 dagar ska klara av, säger Robert Sjunnebo.

17 maj 2018 | 05:00

Relaterad läsning

Visa artikelns 2 kommentarer
Kommentera
  1. Av Elisabeth Glans 22 maj 2018:

    Till Robert på LO-TCO rättsskydd som tycker att lagen ( sjukförsäkringar) borde vara mer tydligt.

    Kanske Robert borde vara mer bekant med lagens fria bedömningsutrymme ?
    Det är lagstiftarens intentioner att bedömningsutrymme finns och kommer alltid att finnas ?
    Handläggare på Försäkringskassan KAN INTE LEVA utan den – det är någon slags makt som handläggare blev vanna med och tycker om att behålla.
    Bedömningsutrymme ska till och mer utvidgas – mer och mer. Varför inte ?
    Vi försäkringstagare tycker att Socialförsäkringsbalken just på grund av dessa fria bedömningsutrymmen som handläggare har, har blivit rena djungler och lagens legitimitet ifrågasätts gång på gång. Klart att det slår hård på vår rättssäkerhet – men även på mitt förtroende till Högsta förvaltningsdomstolen. Robert skriver själv att Försäkringskassan får/kan strunta i Högsta förvaltningsdomstolens domar. Och det är fortfarande Domstolar dem ända vi har att vända oss till.

    • Av Tobias 23 okt 2018:

      Precis, ELISABETH GLANS, du har helt rätt. sedan tillkommer ju alla politiska direktiv, som sabbar den skaddes försäkring ännu mer.
      I domstolen efter fk.s beslut, sitter så kallade nämndemänn/kvinnor, som också är poilitiskt tillsatta. Det kan aldrig vara oberoende eller opartiskt.

      Inte heller är det rättssäkert eller rättstryggt för den enskilde som inte ens har en advokat/jurist vid sin sida. Hur klarar man juridiken i detta läget när man redan ligger ner och blir sparkad på?

      Utan advokat blir det som att man är duvan man prickskjuter på i ordspråket. ”som att skjuta sittande duvor”.

      Tolkningsrummet används inte som lagstiftaren tänkt, utan mer som politikerna vill!
      Sverige har blivit laglöst land när det kommer till den enskildes möjligheter att få stöd och hjälp i arbetsskadeförsäkringen/vilkoren och i socialförsäkringen!

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev