Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Det går inte att hävda diskriminering” Sjukförsäkringsforskaren Ruth Mannelqvist tycker mönstret i Arbetsvärldens granskning är intressant att titta närmare på, men vill inte ännu dra några slutsatser. Foto: Simon Markusson, Umeå universitet

”Det går inte att hävda diskriminering”

Sjukförsäkringen Män och kvinnor för sin talan på olika sätt, enligt rättsprofessor Ruth Mannelqvist som menar att mönstret i Arbetsvärldens granskning kan vara intressant att titta vidare på.
17 Maj 2018

Ruth Mannelqvist, sjukförsäkringsforskare och professor vid Umeå universitet, menar att det inte går att dra några slutsatser om eventuell diskriminering utifrån Arbetsvärldens granskning. Men mönstret kan vara intressant att titta vidare på.

– Jag vill exempelvis veta vad bortfallet är – om det är vissa typer av kvinnor och män som väljer att överklaga. Är kvinnorna exempelvis oftare sjukskrivna för psykiska tillstånd som är svårare att föra i bevis och männen oftare sjukskrivna för fysiska skador som är enklare att påvisa? Vi vet att vi har en könsuppdelad arbetsmarknad och det är inte säkert att de här fallen är likartade, säger Ruth Mannelqvist.

Dessutom kan det finnas beteendeskillnader mellan manliga och kvinnliga klaganden som påverkar utfallet. Ruth Mannelqvist har tidigare studerat just skillnader i hur män och kvinnor för sin talan i sjukpenningärenden, liksom skillnader i hur Försäkringskassan och domstolen argumenterar i de olika fallen.

Bedömningen ska helt bortse från familjeförhållanden

– Det visade sig att kvinnor oftare betonade sina svårigheter att hinna med att ta hand om barnen, vilket inte accepteras som ett argument eftersom det är arbetsförmågan som man tar hänsyn till. Framför allt kvinnor med utländsk bakgrund tenderade att använda den här typen av argumentation och de fick därför ofta avslag, säger Ruth Mannelqvist.

Kvinnor med svensk bakgrund framförde oftare argument som att de tränade och försökte återfå sin arbetsförmåga.

– Men det kunde slå tillbaka på dem eftersom Försäkringskassan då kunde peka på att de springer till gymmet och förmodligen har arbetsförmåga, säger Ruth Mannelqvist.

Männen förde däremot i högre utsträckning en argumentation där de fokuserade på sin oförmåga att utföra arbete – något som vann större framgång.

News

– Och där finns stöd i lagen. Bedömningen ska helt bortse från familjeförhållanden, säger Ruth Mannelqvist.

Hur ser du på skillnaderna utifrån domarnas kön?

– Jag tror inte det går att dra slutsatser utifrån en parameter. Exempelvis så kanske fler kvinnliga domare arbetar med socialförsäkringsfall på domstolen och har mer rutin än sina manliga kollegor. Man behöver gå djupare.

17 Maj 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.