Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Techbolagen börjar likna feodalherrar Till och med kapitalismens ekonomiska löfte om att framgång kommer av effektivast produktionsapparat, ersätts av den nyfeodala ordningen att profit kommer ur territoriell kontroll – nu i den digitala världen, skriver Ali Esbati. Foto: Dan Hansson

Krönika Techbolagen börjar likna feodalherrar

Krönika IT-jättar kontrollerar och säljer vidare de datamängder vi medborgare skapar i vår vardag. Det påminner om den territoriella kontrollen under feodalismen. Borde inte den datan istället vara gemensam egendom, frågar sig Ali Esbati.
13 mar 2019

Kanske har du också sett det bland alla ”tänkvärda” bilder och citat som gärna släktingar i övre medelåldern (eller du själv, om du är en sådan) delar på sociala medier. En gammal telefon med nummerskiva, och en text, typ, ”när telefonerna var fastbundna var människan fri”.

Nu var det ju inte så. När de första telefonerna började tas i bruk vid förrförra sekelskiftet och en bit in i bakelittelefonernas era hade många inte rösträtt, medellivslängden var flera decennier kortare och breda skikt i samhället hade extremt ofria och nedbrytande arbetsförhållanden.

Såväl fasta som mobila telefoner har visserligen bidragit till höjd levnadsstandard. Men folkstyrets genombrott och därmed sammanhängande frigörelseprocesser från fattigdom och ryggkrökning har krävt organiserad social kamp.

Dock finns det i denna smarttelefonins era annat att fundera kritiskt på, än att för mycket familjetid kanaliseras till Angry birds eller att framställningar av den egna tillvaron är tillrättalagda (som om det vore något nytt för mänskligheten!)

I förra veckan lyssnade jag på historikern och författaren Evgeny Morozov. Han är en hårdslående kritiker av ”cyber-utopismen” – idéer om att alla samhällsproblem har tekniska lösningar och att diskussioner om teknologi kan frikopplas från förståelsen av sociala och politiska maktförhållanden. Men hans kritik handlar inte om att den tekniska utvecklingen ska ”stoppas” – på flera sätt tvärtom.

Varför är det rimligt att kommersiella bolag kontrollerar denna genuint samhälleliga rikedom

I likhet med allt fler forskare och skribenter använder Morozov termen ”digital feodalism” för att varna för det som händer när ett fåtal IT-jättar lägger beslag på massdata och de verktyg varigenom denna hanteras.

Men när det är vi som medborgare som producerar denna datamängd genom våra sociala interaktioner – varför då inte se den som kollektiv egendom? Varför är det rimligt att kommersiella bolag kontrollerar denna genuint samhälleliga rikedom – för att likt feodalherrar sälja den vidare, i framtiden också allt oftare till det offentliga.

Det här är motsättningar som redan skaver. Det har varit konflikter om hur väderdata och trafikinformation ska kunna användas, eller snarare inte vara fritt tillgängliga, för att kommersialiseras. I Dagens Industri läser jag under den glada rubriken ”Vårdcentralen som slipper patienter”, om företaget Wetterhälsan, som startat ett samarbete med online-vårdbolaget Min Doktor. ”Vårdbesöken som går genom deras app förädlas på Wetterhälsan till ett ersättningsbart besök”, får vi veta. ”Att vara entreprenör kräver ofta magkänsla och leveransförmåga. […] Det handlar om att våga se möjligheterna”, slår den kommersiella förädlaren fast. Här har vi alltså teknisk utveckling med uppenbara möjligheter för att förbättra den samlade vården, använd till att istället maximera profitmjölkningen från det offentliga.

Monopoliseringstendenser och skev fördelning av gemensamt producerat välstånd är inneboende mekanismer i kapitalismen

Den brittiske teknikskribenten Wendy Liu använder också paralleller till feodalismen när hon i tidskriften Tribune beskriver hur det hyllade IT-konglomeratet Silicon Valley omdanar ekonomi och arbetsliv: ”Tech-kungligheter som tävlar om dominans i plattform-krig, redo att offra sina undersåtars personliga integritet för affärskontrakt och reklamintäkter”. Centrala resurser samlas och bevakas, nyckelpersoners lojalitet vinns med dyrbara gåvor, dominans försvaras med tillrättalagda historier som tutas ut i skilda kanaler, och samtidigt reduceras jobbarna till ängsligt kringströvande typer, beroende av ”gig” för att skrapa ihop sitt levebröd.

Monopoliseringstendenser och skev fördelning av gemensamt producerat välstånd är inneboende mekanismer i kapitalismen. Men när motkrafterna, i form av organiserad arbetarrörelse, kollektiva välfärdsordningar och nationell suveränitet över avgörande resurser försvagas, växer riskerna för att de tendenserna ska fräta sönder civilisatoriska framsteg i snabb takt. Till och med kapitalismens ekonomiska löfte om att framgång kommer av effektivast produktionsapparat, ersätts av den nyfeodala ordningen att profit kommer ur territoriell kontroll – nu i den digitala världen.

Om detta – kollektiv, gemenskaplig frihet och välfärd kontra auktoritär, kommersiell kontroll, inte sällan hand i hand med statlig – kommer och måste strider att stå. Och nej, det finns ingen app för det.

13 mar 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.