”Meningen med föreningen” är en formulering som ganska ofta används för att diskutera och påminna om vad som är syftet med en förening, varför den finns till och att den gör rätt saker. ”Meningen med föreningen” är också namnet på en TV-pjäs från 1970-talet med underrubriken, ”ju snabbare beslut desto tidigare kaffe”. Den handlade om ett tynande föreningsliv, om maktlöshet, centralisering och nedläggningar.
Inom fackföreningar är det en relevant och ofta använd formulering. Svaret på vad som är meningen med fackföreningen är ofta att skapa trygghet och utveckling i arbetslivet. En nödvändig följdfråga är hur detta ska skapas och vilka resurser och verktyg som är nödvändiga för att lyckas med det.
Rollen att vara löntagarnas gemensamma och kollektiva röst kan ingen annan ta, det är fackets unika uppgift.
Det finns många kloka personer som har funderat på just detta.
- Arbetsmarknadsforskaren Richard Hyman beskriver det som att facken måste balansera tre roller. Som marknadsaktör som förhandlar om löner och villkor, som klassrörelse som utmanar maktstrukturer och som samhällsinstitution som bidrar till samhällets utveckling.
- Ekonomen Albert Hirschman visade att individer ofta har två val för att hantera sitt missnöje över sakernas tillstånd. Antingen att lämna situationen, det kallar han för exit, eller att stanna och kämpa för förändring, det kallar han för voice.
- Anders Kjellberg, nestor inom svensk arbetslivsforskning, skiljer på facklig styrka respektive facklig makt, där styrkan är det som fackförbunden själva har i form av medlemmar, resurser och organisation. Medan makt är det faktiska inflytandet och förmågan att få igenom förändringar.
Dessa tre perspektiv ger tillsammans bilden av att meningen med föreningen för fackförbund är att agera på marknaden, utmana maktstrukturer och bidra till samhällsutvecklingen. Fackets grundläggande mening är att vara löntagarnas gemensamma röst för förändring så att man inte behöver lämna dåliga arbetsplatser eller anställningsvillkor. För att lyckas med detta krävs att man har ett faktiskt inflytande, det räcker inte att ha medlemmar, pengar, förtroendevalda och ombudsmän. Dessa resurser måste också användas så att de ger inflytande.
Verktyg som inte används blir rostiga och till slut obrukbara.
Jag tycker mig se tendenser till att facken inte fokuserar tillräckligt på just inflytande. Svensk lag ger löntagare rätt att vara med i bolagsstyrelser, och det är en unik möjlighet till insyn, delaktighet och inflytande. Men alltför ofta står platserna tomma. Alltför ofta är medbestämmande en ritual snarare än det verktyg för reellt inflytande som MBL (medbestämmandelagen) syftar till.
När man tar del av fackförbundens utspel i media så riktas dessa ofta till politiker, snarare än till arbetsgivare. Tjänstemännens fackförbund förespråkar snarare rätten till hemarbete än kräver förbättrade arbetsplatser. Motiven är ofta att det är lättare att få jobbet gjort hemma än på kontoret. Högst upp på fackförbundens lista står idag arbetstidsförkortning, ofta med motivet att man behöver jobba mindre för att orka med arbetet. En alternativ strategi är att ta strid för ökat inflytande över arbetsplatsen, arbetstiden och hur arbetet organiseras. Att utmana befintliga maktstrukturer.
Verktyg som inte används blir rostiga och till slut obrukbara. Facken måste se till att använda alla de verktyg som finns för inflytande.
De svenska facken är angelägna om samförståndsandan i ”den svenska modellen” och det är i grunden rätt, men det får inte hindra facken från att utmana maktstrukturer när det behövs, eller göra att det känns bekvämare att ställa krav på politiken än på arbetsgivarna.
Rollen att vara löntagarnas gemensamma och kollektiva röst kan ingen annan ta, det är fackets unika uppgift. Utan den finns risken att facken enbart blir en tjänsteleverantör eller påverkansaktör bland andra.
Voice och inflytande är det som gör facket unikt, legitimt och mäktigt.
- Använd MBL på riktigt. Inte som en ritual, utan som ett verktyg för reell påverkan.
- Tillsätt arbetstagarledamöter överallt där lagen ger rätt till det. Närvaro i styrelserummet är makt.
- När medlemmar är missnöjda, börja med att engagera och mobilisera medlemmarna och ställ krav på arbetsgivarna. Inte främst på vad politiken ska göra.
- Bygg facklig kompetens i att faktiskt utöva inflytande, inte bara protestera mot brist på det.
På strategisk nivå behöver facken ställa sig viktiga frågor. Driver man på för förändring så att enskilda individer inte behöver lämna dåliga arbetsplatser och arbetsvillkor? Vilka maktstrukturer utmanar man, och hur? Hur bygger man facklig styrka som också omsätts till makt?
Svaren på dessa frågor är i grunden ”meningen med föreningen”.