”Skolan har reducerats till dubbeltänk och ideologi” Partiledarna upprepar okritiskt friskolekoncernernas propaganda, anser Jenny Maria Nilsson.

Krönika ”Skolan har reducerats till dubbeltänk och ideologi”

Skola Politikerna reproducerade, utan att programledarna reste några invändningar, friskolekoncernernas propaganda i den senaste partiledardebatten i SVT. Det skriver Jenny Maria Nilsson.

Varför upprepar flera av de svenska partiledarna den skönmålning om koncernskolorna som skol-aktiebolagens PR-avdelningar vill etablera? Myter som till exempel våra skolmyndigheter vederlagt sedan länge? Varför alls ha myndigheter om partiledare ändå föredrar att papegoja nån osanning som i bästa fall är reklam och i värsta fall manipulation?

Det frågar jag mig efter att ha sett partiledarna debattera skolan i Agenda den tionde oktober. Liberalernas Nyamko Sabuni, till exempel, påstod att koncernskolornas vinst beror på att de har ordning i sina skolor.

I flera år drev jag bageri och som småföretagare blir man proffs på att räkna procent i huvudet. Man måste hålla koll på vad som finns kvar på den summa kunden betalat efter att ens omkostnader är borträknade – det är vinsten.

Sverigedemokraternas partiledare vill ha mindre flum men mer av det som skapar flummet

Så funkar inte ett skattefinansierat skolväsende, på varje skola finns mer eller mindre oändliga omkostnader men begränsade resurser.

Sammanlagt gjorde de fem friskolekoncernerna en vinst före skatter och räntor strax över fem miljarder under de senaste fem åren. Ingen inbillar sig väl att alla behov på samtliga deras skolor kunde räknas bort med detta överskott?

Nej, koncernskolor behöver prioritera vinst vilket man kan läsa om i bolagens årsrapporter. Färre speciallokaler, mindre skolgårdar, undermålig undervisning i praktiska och estetiska ämnen som eleverna får glädjebetyg i – är några sätt som vinsten prioriteras fram på.

Andra metoder är större klasser, färre behöriga lärare, skolor med engelskspråkig undervisning där man försöker gigifiera läraryrket; lärare kommer från andra länder och stannar ett kort tag.

Men framförallt skapas vinsten av att man försöker sålla fram lättundervisade elever, det finns alltid plats för akademikerbarnet Emma men aldrig för Muhammed med en ensamstående mamma. Vilket Lina Axelsson Kihlblom, tidigare rektor på en koncernskola, berättar om i tidningen Skolvärlden.

Partiledardebatten den tionde, kring skolan, blev en arena där partiledare förde fram bolagsreklam

Sammanfattningsvis försöker man få lättundervisade elever med hög socioekonomisk status som man sedan ger en futtigare utbildning.

Så kallad ordning enligt Sabuni? Varken Skolverkets eller Pisa-testets elevenkäter visar att det finns mer trygghet eller studiero på koncernskolorna trots att det borde vara så. Friskolekoncerner tycks vara sämre än de kommunala skolorna på vad de hela tiden framhåller som sin bästa gren.

Vi vet hur vinst blir till, det beror inte på ordning. Ändå kan en partiledare upprepa denna fiktion i public service utan invändningar. Journalister har två ideal att leva upp till: 1) vara grindvakt mot manipulation och 2) vara en så korrekt nutidshistoriker som möjligt. Höga ideal, svåra att hedra, men alla journalister bör försöka.

Camilla Kvartoft och Anders Holmberg, som ledde partiledardebatten, kan inte avbryta för varje felaktighet men när det gäller de myter som det välfärdsindustriella komplexet upprätthåller genom bland annat manipulation och historierevisionism, som några politiker bygger sina resonemang på, bör man åtminstone förhöra sig om källor.

Åkesson papegojar ordet ”vänsterflum” som orsak till skolans problem.  Varför ökade kunskapsresultaten och ordnad skolgång hela tiden under vänsterflum-eran men minskade efter Skolvalsreformen 1992?Sverigedemokraternas partiledare vill ha mindre flum men mer av det som skapar flummet och kan han inte nån gång få en fråga om varför han är världens sämsta nationalist?

Vi vet hur vinst blir till, det beror inte på ordning. Ändå kan en partiledare upprepa denna fiktion i public service utan invändningar

En sverigevän som gillar att svenskt skolväsende ska säljas ut till internationella ägare, att vilka krafter som helst ska få driva grundskola och att utländska lärare ska undervisa våra uppväxande generationer på annat språk än modersmålet? Tror ni brittiska, franska eller japanska nationalister skulle tillåta det?

Nej, skoldebatten var en uppvisning i dubbeltänk. ”Alla skolor ska vara bra” hävdades i samma mening som det påstods vara viktigt för elever att kunna välja bort dåliga skolor? Och kontrollerna? Ni vet de där som ska fixa alla oönskade effekter marknadsstyrningen orsakar? Trots att de inte gjort det de senaste tjugo åren.

Koncernskoleivrande partiledare anser att svenska folket ska betala inte enbart vinster, arvoden, lobbyism och bolagens expansion utan också den kontroll detta kräver? Vad fan får vi?

Partiledardebatten den tionde, kring skolan, blev en arena där partiledare förde fram bolagsreklam. Tänk att ett land som Sverige, vi med vår institutionaliserade lutherska karaktär och stolta bildningstradition, har reducerat skolområdet till kaos, dubbeltänk och ideologi.

RÄTTELSE: I en tidigare version fanns en felaktig siffra angående skolkoncernernas resultat. Detta är nu rättat.

14 okt 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan