Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
I utkanten av arbetsmarknaden likställs människor med gamla bord Cykelbud på 1950-talet. Foto: Arne Schweitz Copyright Scanpix Sweden/TT

Krönika I utkanten av arbetsmarknaden likställs människor med gamla bord

Gig-ekonomins arbeten förändrar för oss alla. När kroppar och psyken mals ned och osäkra anställningar fräter sönder social integration, då påverkar det också det sammanhållna kittet i hela samhället, skriver Ali Esbati i sin krönika.
25 Okt 2018

Klockan tio på kvällen får någon på Östermalm i Stockholm lust på lite cigg. Genom en app annonserar hen detta. 40-årige Mhamed tar uppdraget, åker hemifrån Botkyrka fem mil därifrån och levererar ett paket. För detta får han 300 kronor.

Detta är en glimt av utkanterna av den svenska arbetsmarknaden, presenterad i lokaltidningen Stockholm Direkt. Det kallas ”gig-ekonomi”. Tankarna ska gå till artister som inte hänger på trista kontor utan drar in stålar på uppträdanden. ”Så blir du en vinnare i gig-ekonomin”, berättar ett företag med ”Cool” i namnet, som vill sälja tjänster till arbetsmarknadsartisterna. ”Därför är gig-ekonomin bra för arbetstagarna”, förklarar – ja, du gissade det säkert – Timbro.

Kroppar och psyken mals ned. Snabbmat, sprit och cigaretter blir ett sätt att både hinna och orka.

I artikeln med Mhamed framgår inte om han ser sig som artist. Däremot att konkurrensen om körningar har pressat ned ersättningarna.

I boken ”Hired: Six months undercover in low-wage Britain”, som kom ut i våras, arbetar journalisten James Bloodworth under gig-jobbarnas förhållanden. Det är osäkra timanställningar på Amazons jättelager, springvikariat inom vinstdriven äldreomsorg, app-styrda körningar med Uber.

Det är inte en bok som ägnar sig åt teoretisk analys. Ändå är det svårt att missa att de här arbetsförhållandena förändrar människor och samhällen. Kroppar och psyken mals ned. Snabbmat, sprit och cigaretter blir ett sätt att både hinna och orka. Företagen Bloodworth arbetar hos kombinerar gärna kommersiell glättighet med auktoritära grepp. Intrikata system för personliga belöningar och bestraffningar. Arbetarna instrueras att undvika att kalla lagret för lager – det heter i stället ”fulfilment centre”.

När man får en ”permanent klass av människor karaktäriserade av en närmast total underkastelse”, då händer det också saker med möjligheterna till samhällelig gemenskap

När man får en ”permanent klass av människor som lever stormiga och oroliga liv, karaktäriserade av en närmast total underkastelse inför sina arbetsgivares nycker”, för att citera Bloodworth, då händer det också saker med möjligheterna till samhällelig gemenskap och tilltro. Även när facklig organisering inte aktivt motverkas av arbetsgivaren, gör det lösliga förhållandet till anställningen att många uppfattar sådan organisering som irrelevant för den egna belägenheten. I mötet mellan bitterhet över den egna situationen och känslan av att ingen gemensam, samhällelig lösning finns i sikte, uppstår en grogrund för misstro mot offentliga institutioner och en fallenhet för syndabockstänkande.

En betydande andel av dem som sliter under de hårdaste och mest osäkra villkoren är migranter – ett mönster som är uppenbart också på svensk arbetsmarknad. När synliga minoriteter på så sätt förknippas med tunga jobb i sönderfallande sociala sammanhang, uppstår gärna föreställningen att det är deras existens (eller essens) som förklarar problemen runt de branscher där de finns, inte att det är organiseringen av arbetet och extrahering av profit som bär skulden.

”… på samma sätt som att en kan sälja saker på Blocket” säger en av grundarna av den app-tjänst som gav Mhamed möjlighet att åka med cigg till Östermalm.

Amazons lager ligger i avindustrialiseringens nordvästra England, inte så långt från Manchester, en av industrikapitalismens födelseorter, varifrån Friedrich Engels 1845 rapporterade om ”Den arbetande klassens läge i England”. Man kan höra rader ur boken uppläsas på stadens tekniska museum, där bland annat gamla bomullsmaskiner förevisas. Man får bland annat veta att ett av de farligaste arbetsmomenten – att krypa in under den frustande maskinen för att få bort rester och oljespill – normalt utfördes av barn. Eftersom även lusfattiga arbetarföräldrar försökte undvika att deras barn hamnade under maskinen, blev det ofta ett jobb för föräldralösa.

Hur försvann denna ordning? Genom en myriad av strider i stort och smått, för att höja arbetets värde och framtvinga en värdigare arbetsorganisation. Klasskamp, med andra ord. På flera arenor samtidigt: offentliga regleringar mot farliga moment, sociala rättigheter också för sjuka eller föräldralösa, kollektiv lönekamp, utrymme och tid för att mötas och samordna sig på arbetsplatsen.

En sådan utveckling kan lätt ställa livet på ända, också för den som i dag har det tryggt med högskoleutbildning och fast anställning

”Personer utanför arbetsmarknaden och i behov av pengar för att klara sitt uppehälle kanske söker sig till oss för att få in en extra peng, på samma sätt som att en kan sälja saker på Blocket för att få in en extra intäkt. Det är som sagt ingen information vi har”, säger en av grundarna för den app-tjänst som gav Mhamed möjligheten att åka med cigg till Östermalm. Men arbetande människor upplever ofta en distinktion mellan de timmar av liv som plöjs ned i arbete, och exempelvis ett slitet soffbord.

LO gav häromdagen ut en gedigen rapport om ”gig-ekonomin”. Men frågan bör också i högsta grad intressera tjänstemännens organisationer. Dels för att kapitalkrafternas aptit är omätlig och kommer att märkas inom fler sektorer. Dels för att vi alla är samhällsvarelser. När osäkra anställningar leder till att vissa gruppers sociala integration fräts sönder, är det något som påverkar hela det sammanhållande kittet i samhället. En sådan utveckling kan lätt ställa livet på ända, också för den som i dag har det tryggt med högskoleutbildning och fast anställning. Ett inställt gig är också ett gig, som Ulf Lundell antagligen inte sade.

25 Okt 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.