Under Corona-pandemin har det varit uppseendeväckande hur lättvindigt europeiska regeringar har kunnat införa stora inskränkningar i grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter i syfte att stoppa smittspridningen.
Det har inte bara handlat om att begränsa näringsidkares möjlighet att erbjuda sina tjänster, utan också om t.ex. omfattande utegångsförbud. Flertalet franska medborgare hade större rörelsefrihet under den tyska ockupationen på 1940-talet än man haft när coronan härjade som värst.
Även i våra nordiska grannländer har drakoniska åtgärder varit möjliga att vidta med endast regeringsbeslut. Hit hör bland annat långtgående resebegränsningar och begränsningar av hur många man tillåts ha på besök i sitt eget hem.
Ännu konstigare är att regeringen nu plötsligt vill förlänga pandemilagen efter september
De här restriktionerna – eller snarare hur lättvindigt det har varit att införa dem – förskräcker. I Sverige har dessa frihetsinskränkningar gudskelov inte varit möjliga att genomföra utan vidare. Här har det krävts att riksdagen först stiftade lag som gav regeringen extraordinära befogenheter.
Man kan tycka att det tog regeringen obegripligt lång tid att gå till riksdagen för att få denna lagstiftning på plats. Ännu konstigare är att regeringen nu plötsligt vill förlänga pandemilagen efter september, utan att ha en aning om hur situationen då kommer att se ut.
Lagen kan förvisso behöva förlängas men om det behövs beror rimligtvis på smittläget i september och inte på smittläget nu. Beslut bör följaktligen också tas då och inte nu. På den punkten har Nyamko Sabuni helt rätt.
Vid 67 års ålder har jag stor respekt för smittan. Det har inte bara med åldern att göra, utan beror också på att Covid-19 verkar så slumpmässigt. Ena dagen skrivs en 95-åring hem till ålderdomshemmet från Corona-kliniken. Nästa dag dör en 50-åring utan kända, underliggande sjukdomar.
Franska medborgare hade större rörelsefrihet under den tyska ockupationen på 1940-talet än man haft när coronan härjade som värst
För 35 eller 40 år sedan hade det varit annorlunda. Då hade min attityd förmodligen varit att ju förr jag blir smittad, desto bättre. Då skulle jag ju få antikroppar.
Många yngre och medelålders har idag precis samma attityd som jag skulle ha haft då. Om man vill undvika långtgående tvång och nedstängningar för att hindra smittspridning gäller det därför att de mer begränsade åtgärder man vidtar är relevanta och adekvata. De måste framstå som rimliga och ändamålsenliga för att få allmän acceptans.
Här har Sverige inte lyckats särskilt väl. Trots pandemilag och jämförelsevis hög vaccinationsgrad hör Sverige följaktligen till de länder i Europa som idag har den högsta smittspridningen.
Att inte tillåta fler än åtta personer att fira gudstjänst i Lunds domkyrka är orimligt. Att ha ett tak för besökande som är detsamma för en kvartersbio som för Friends Arenas är huvudlöst. Att omöjliggöra för orienterare att springa i skogen eller för barn att spela fotboll utomhus är inte rimligt.
Att virus skulle spridas extra mycket efter 20.30 på den lilla kvarterskrogen har knappast någon vetenskaplig evidens
I går rastade jag vid en McDonalds-restaurant utefter E20. Jag satte mig i solen på en grovhuggen träbänk för att äta min hamburgare och såg dekalen fastklistrad på bänken. ”Du får inte sitta här efter kl. 20.30”. Nähä, varför inte det?
Begränsningen av krogarnas öppettider till 20.30 är ett bra exempel på meningslös åtgärd, som utöver att sänka en näring, mest är ägnad att irritera folk. Att vilt umgänge på nattklubbar och danshak kan bidra till smittspridning är en sak. Men att virus skulle spridas extra mycket efter 20.30 på den lilla kvarterskrogen har knappast någon vetenskaplig evidens.
Krogbegränsningen beslutades innan pandemilagen var på plats. Då hade regeringen bara alkohollagen och ordningslagen som redskap för att visa sin handlingskraft. Sedan har man aldrig kunnat ändra sig, eftersom en lättnad skulle skicka den felaktiga signalen att smittspridningen inte längre är så farlig.
Själv har jag faktiskt aldrig varit så ofta på krogen för att äta middag som under det sista halvåret. Men jag har förvisso inte minglat i trakterna av Stureplan, utan det har blivit tidiga middagar på små restauranter i närområdet. När det nu blir varmt ute framstår det som extra bisarrt att jag inte ska kunna få sitta på en uteservering och ta en öl efter 20.30.
Samtidigt vill jag inte bara gnälla, utan också vara konstruktiv. Övergångsvis bör krogrestriktionerna anpassas till vaccinationsgraden i samhället. Den är nu hög i de äldre åldersgrupperna. Mitt förslag till regeringen blir därför att låta alla restauranter vara öppna till 24.00 men att förbjuda tillträde till dem efter 19.00 för alla snorungar under 60.