Ge mig Astra Zeneca, Moderna eller Pfizer. Ge mig Sputnik vid det här laget! Ge mig vad som helst bara jag får vaccin!
Min desperation är välgrundad. Jag vill krama om min mamma utan oro, gulla med min väns lilla nyfödda unge. Jag vill dricka öl med mina vänner och dansa så svetten rinner på ett dansgolv. Jag vill se gator kryllandes av människor och trängas på en konsert.
Men det är inte bara det som lägger grunden för min desperation. Grunden är när jag läser minnestexter av personer som förlorat anhöriga till Coronaviruset, för det sker fortfarande om någon mot förmodan glömmer detta. Jag är desperat efter vaccin när jag tänker på alla elever som inte bara går miste om bästa möjliga kvalité på sin utbildning utan också att leka med kompisar på rasten, köra sanning eller konka på hemmafester och mest av allt dem som blir av med den fristaden skolan är när man har det tufft hemma.
Nu har det europeiska läkemedelsverket gett godkännande, trots detta passerar dagarna utan att regionerna kan vaccinera med Astra Zeneca i Sverige.
Jag är desperat efter vaccin när jag tänker på all trött IVA-personal står intill patienter de vet snart kommer gå bort utan att få ta farväl av sina närmaste. Det är en fruktansvärd verklighet vi alla är trötta på men inte heller verkar hantera rationellt.
Jag är faktiskt förvånad. Jag trodde bättre om mitt Sverige. Jag trodde vi var kloka nog att inte falla för obefogad rädsla. Att Astra Zeneca-vaccinet fortfarande är pausat gör mig frustrerad men främst förvånad. Jag förstår att man pausade vaccineringen medan EU utredde huruvida risken för blodproppar var kopplad till vaccinet. Men nu har det europeiska läkemedelsverket gett godkännande för att påbörja vaccineringen, trots detta passerar dagarna utan att regionerna kan vaccinera med Astra Zeneca i Sverige. Folkhälsomyndigheten väntar. På deras hemsida skriver de att “användningen av vaccinet pausas tills den europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) utredning är klar” men nu är utredningen klar, har gett grönt ljus och flera dagar har gått samtidigt som det fortfarande är tyst.
Jag trycker varje dag i mig p-piller som har risk för blodproppar, 7 av 10 000 får blodpropp, alltså 0,07 procent. Jämför detta med Astrazenecas 0,0006 procents risk.
Allt måste få ta den tiden som krävs för att det ska gå rätt till. Så tänker säkert många som ursäktar saktfärdigheten hos Folkhälsomyndigheten. Samtidigt är vi överens om att för varje dag som går utan att vaccinering dör fler människor. Tar vi alla med det i beräkningen av vår riskkalkyl? Blodproppar är farliga, och det är viktigt att våra vaccin är säkra och pålitliga. Men förstår vi hur alla andra risker ser ut och hur vi sammantaget ska förhålla oss till alla de risker som uppstår i pandemin? Jag trycker varje dag i mig p-piller som har risk för blodproppar, 7 av 10 000 får blodpropp, alltså 0,07 procent. Jämför detta med Astrazenecas 0,0006 procents risk.
Jämför främst detta med själva Coronavirusets 1,5 procents risk för blodproppar. Du behöver alltså ta vaccinet 2500 gånger för att ha samma risk för blodpropp av vaccinet som av själva viruset.
Illamående, kräkningar, nässelutslag och andningssvårigheter – allt detta biverkningar man kan få av en vanlig Alvedon. Hur ofta överväger vi den risken när vi lindrar febern med en tablett? Hur ofta skriver kvällstidningarna om dem som behövt amputera kroppsdelar efter en infektion från en vanlig tampong? Måttet av rationalitet i förhållningssättet här är alldeles för låg och alltför många verkar låta magkänslan styra.
Jag läste att docenten Jessica Nihlén Fahlquist som studerar medicinsk etik vid Uppsala universitet säger att hon tror att det kan bidra till ökat förtroende hos folk för vaccinet när man pausar och undersöker eventuella biverkningar närmre. Det återstår att se om så är fallet. Under tiden blir fler människor av med sina nära och kära. Barn sitter hemma och är oroade för sina föräldrar som jobbar i utsatta yrken. Andra barn står utan lekkamrater och tryggheten skolan erbjuder. Företagare ser sina livsverk gå under och fler mår mentalt dåligt av bristen på socialt umgänge. Vårdpersonalen sliter ut sig och svenska vårdcentraler slänger vaccindoser i papperskorgen. Måtte Jessica ha rätt.