Dagarna före jul var det dags för den traditionsenliga uppstarten av avtalsrörelsen när industrifack och arbetsgivare växlade sina krav och kallade till presskonferens. Storleken på kommande löneökningar och olika arbetstidsfrågor var det som väckte störst uppmärksamhet.
Lite förbigående berättade Teknikföretagens biträdande förhandlingschef att man vill avtala om att minska antalet frågor arbetsgivare enligt MBL behöver förhandla med facket. Detta skall gälla när facket saknar lokal representation på arbetsplatsen. En form av ”mbl light”.
Det är inte första gången som detta kommer upp som krav från arbetsgivarsidan i avtalsrörelser. Visst kan man tycka att det är upprörande och fel väg framåt men nu struntar vi i det. För det var det som sedan sades som är viktigare. Hon sa ”Vi behöver hitta former för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare som håller också i framtiden. Mbl är snart 50 år gammal och det är dags att vi uppdaterar regelverket.”
Sverige är en förebild, vi får inte klanta till det.
Här borde facken verkligen hänga på och bjuda upp till dans. Behovet av en nystart kring inflytandefrågorna är stort och en uppgradering till mbl 2.0 skulle verkligen ligga i tiden.
De senaste nobelpristagarna i ekonomi Daron Acemoglu och Simon Johnson pratade om detta när de nyligen var i Sverige för att ta emot priset. De visste så klart inte om det men när man lyssnade på dem så kunde man verkligen tro att de pratade om just det svenska Industriavtalet.
De menar att bristen på en social dimension i teknikutvecklingen är löntagarnas största fiende. Vi anses leva i innovationernas tid men produktiviteten har inte alls ökat på samma sätt som antalet innovationer.
För att höja produktiviteten måste de som utför själva arbetsuppgifterna involveras, anser nobelpristagarna. På den amerikanska västkusten må man vara bäst på att utveckla nya AI-verktyg men hur man skapar produktivitet i olika verksamheter har dessa tech-bolag ingen aning om.
Om facken inte tar en aktiv roll i införandet av ny teknik riskerar många jobb försvinna som en konsekvens av AI och automatisering. Pristagarna menade också att Sverige på många sätt är en förebild jämfört med andra länder och inte får klanta till det.
Nu läggs pannor i djupa veck för att fundera på hur man ska skapa ramverk och förutsättningar för att involvera de anställda när AI och annan ny teknik införs i olika företag och verksamheter.
Vi behöver i Sverige inte leta länge för att hitta ramverken för detta. Mbl kom som sagt för 50 år sedan och för 40 år sedan tecknade LO och PTK Utvecklingsavtalet med Svenskt Näringsliv. Där finns redan en samsyn och regleringar om hur de fackliga organisationerna ska delta vid införandet av ny teknik.
Utgångspunkten måste vara att ny teknik såsom AI ska stödja de anställda i deras arbete. Centrala frågor är hur tekniken införs, hur den påverkar jobben, vilka arbetsuppgifter tillkommer och försvinner, vilken utbildning som krävs vid förändrade arbetsuppgifter och hur arbetsmiljön påverkas.
Det gäller att få arbetsgivarna att förstå att det inte är mbl light som är vägen framåt utan mbl deluxe.
Rätt implementerat kommer det innebära ökad produktivitet, nya arbetsuppgifter och högre löner. Men det kräver en förstärkt dialog mellan fack och arbetsgivare. Annars är risken att det snarare leder till teknikstrul och ineffektivitet.
Jag menar att de lagar och regler som skrevs för 40-50 år sedan står sig förvånansvärt bra även idag när vi översköljs av olika AI-lösningar och annan ny teknik.
Men för att medbestämmande på företagsnivå ska bli verklighet räcker det inte med skrivningar i ett avtal. Det måste finnas en lokal fackklubb och det måste från båda sidor finnas en insikt om vad medbestämmande handlar om och syftar till. Det handlar inte om att ersätta arbetsgivarens beslutanderätt utan det handlar om att bredda beslutsunderlaget.
Det ska också handla om det som är företagets verksamhet i sin helhet inte enbart om det som HR hanterar. Idag har MBL ofta förminskats till någon form av administrativ HR-process.
Det är inte bara några av världens smartaste ekonomer som argumenterar för ökat medbestämmande från anställda. Den relativt färska EU-regleringen av AI – EU AI Act bekräftar och befäster att arbetsgivares skyldighet att informera och konsultera facket består i enlighet med gällande lagstiftning och praxis när AI-system ska börja användas i verksamheten.
Facken borde bjuda upp till dans när arbetsgivarna nu säger att det är dags att uppdatera regelverket för medbestämmande. Men det gäller att få arbetsgivarna att förstå att det inte är mbl light som är vägen framåt utan mbl deluxe.
Man måste inse att även om MBL har 50 år på nacken är frågan om medbestämmande helt i linje med dagens forskning om vad som ger ökad produktivitet, fler jobb och högre löner. Också helt i linje med Industriavtalets syfte – ”att förstärka industrins konkurrenskraft och skapa goda villkor för de anställda”.
Som nobelpristagarna sa – Sverige är en förebild, vi får inte klanta till det. Let’s dance!