Kritik mot korttidsstöd till uppsagda Coronapandemin har tömt många svenska arbetsplatser och lett till akuta lönsamhetsproblem för flera branscher. Foto: Fredrik Sandberg / TT.

Kritik mot korttidsstöd till uppsagda

Korttidsarbete En del av de drygt 200 000 som är i korttidsarbete sägs också upp. Flera fackförbund har vänt sig mot upplägget.
– Vi har tyckt att det är principiellt fel utifrån hur korttidssystemet är uttänkt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
23 apr 2020 | 15:12
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Över 40 000 företag har ansökt om stöd för korttidsarbete hos Tillväxtverket. Hittills har myndigheten beviljat minst 25 000 ansökningar, vilka omfattar drygt 208 000 anställda och 10,8 miljarder kronor.

Systemet med korttidsarbete syftar till att företagen ska kunna överleva krisen och de anställda kunna behålla sina jobb. Reglerna för korttidsarbete tillåter även att stödet går till anställda som blivit uppsagda under krisen.

Flera avtalssekreterare och förhandlingschefer från LO-sfären riktar i en artikel i Dagens Arena kritik mot upplägget och menar att det står i strid med syftet att inte säga upp personal.

Unionen: ”Principiellt fel”

Martin Wästfelt. Foto: Ulf Hedin.

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt delar uppfattningen att upplägget inte är bra, men ser det som ett avslutat kapitel:

– Frågan är passerad i och med att det redan är infört och vi har träffat kollektivavtal på flera områden. Vi har accepterat att det gick igenom och har viss förståelse för en sådan här lösning i det här exceptionella läget. Men vi har tyckt att det är principiellt fel utifrån hur korttidssystemet är uttänkt – där korttid ska vara lösningen i stället för uppsägning.

Martin Wästfelt lyfter fram att man i flertalet kollektivavtal kommit överens med sina motparter om att de anställda som sägs upp ska ha en heltidslön även om de permitteras under uppsägningstiden.

– Är man i korttidsarbete under uppsägningstid ska man ha 100 procent lön. Det är en viktig parameter för oss, som innebär att arbetsgivarens kostnader ökar om den väljer att säga upp, säger Martin Wästfelt.

Vill få till ett permanent system

Ett grundkrav för att ett företag över huvud taget ska kunna ta del av stödet för korttidsarbete är att behovet uppstått till följd av coronakrisen. Företag som var på obestånd redan innan krisen omfattas därför inte av stödet, enligt Tillväxtverkets regler.

Syftet med bestämmelsen är att hindra konkurser

Finansminister Magdalena Andersson (S) försvarar att stöd för korttidsarbete även kan utgå vid uppsägningar med att det är en exceptionell situation och att man vill rädda jobben:

”Syftet med bestämmelsen är att hindra konkurser, som i sin tur försvårar för arbetstillfällena att komma tillbaka.”, skriver hon till Dagens Arena och lyfter fram att företagen får betala en högre kostnad för uppsagd personal som blir permitterad.

Finansminister Magdalena Andersson (S) håller pressträff om nya budgetåtgärder med anledning av coronaviruset. Foto Henrik Montgomery / TT

Både LO och Svenskt Näringsliv har argumenterat för en utökning av systemet med korttidsarbete till att omfatta heltid. Unionen är negativt inställda till en sådan nyordning och vill hellre se en höjning av lönetaket från det nuvarande beloppet om 44 000 kronor i månaden eller selektiva branschstöd.

Martin Wästfelt påminner om att Unionen verkat för ett system med korttidsarbete långt före coronakrisen och att ramarna i nuvarande upplägg borde kunna permanentas.

– Vi ser inte det här som bara ett system för 2020 och coronakrisen, utan något som måste vara robust och permanent. Därför måste man vara försiktig och undvika många snabba ändringar som avviker från grundtankarna i korttidsarbetssystemet, säger han.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev